Månadsarkiv: februari 2011

* Plånboken bestämmer hur du blir bemött.

Ok.. Vi fortsätter väl lite om konsekvenserna av ekonomisk fattigdom

Pratade med en fin människa igår från skolvärlden om tex hur man blir bemött om man är ekonomiskt fattig. Givetvis blir man ibland bemött olika beroende på hur välbeställd du är. Det sociala statusen. Det vet vi ju hur det bockas och bugas för dom ekonomiskt välbeställda och så. Man får bättre chans till vård. Man kan köpa sig loss från vardagen. Bättre bemötande osv. Samtidigt som det rynkas på näsan åt dom som inte har det så bra. Det kallas klasskillnad.. Översittarfasoner.

Det är alltid någon som ser ner på en annan trots att dom kanske inte har det själva så välbeställt.. Men bara dom är lite över den andre så ser dom sig själva som bättre. Det finns dom som är överhopade med stora lån.. Fina hus.. fina bilar..som ser ner på dom som inte har det som dom. Fast egentligen är dom ju på min ekonomiska nivå.. för utan dom där lånen så.. =)
Nu gäller detta givetvis inte alla och alltid men ibland..

Jag har suttit på möten tidigare och nyligen där det pratas över huvudet på en precis som om man inte hade något värde. Jag har blivit bemött med den barnsligaste rösten och av en nedlåtande attityd av en vuxen kvinna som ska vara en teamleader. En sk chef. Men hade jag haft en Armanidräkt på mig och en Chanelplånbok  så hade tonfallet nog varit annat.. Garanterat. Det säger ju allt om hurdana värderingar som finns inom en.. Alla har inte lika värde. Det säger ju mera om dom än om mig.

Pengar styr det mesta här i livet. Det är mycket vi kan få för pengar men det som finns inom oss i värderingar.. sådana fina värderingar kan inte köpas för pengar. Det måste finnas inom oss och det är gratis att skaffa och gratis att använda. Pengar är yta och ytan styr mycket av människors agerande mot andra. Att det ska vara så svårt att respektera varandra för dom människor vi är och inte efter plånboken.

Jag är en bråkig förälder när det gäller skolan. Inte lätt att göra med om jag anser att det begås fel gentemot mina barn. Jag är obekväm. Jag sväljer inte vad som helst och accepterar inte att man kör en nedlåtande attityd emot mig eller mina barn. Jag vet bäst hur mina barn fungerar och är nog ganska klar med vad dom behöver. Har inte haft så fel hittills men det har oftast varit en jävla kamp att komma dit vart man vill. Sen kan det ju tyvärr tendera i att det går prestige i ”ärendet” från skolans sida. Då blir det genast svårare för vilken skola erkänner sina misstag??

Säger man nej till en ny insats av skolan för att någon insats som fungerar ska tas bort och den insatsen ska ges någon annan elev. (Där tom lärare protesterar) Medan mitt barn ska flyttas bort så rasar jag och det resulterar i en anmälan på mig vilket ledningen på skolan inte vill bemöta utan man får gå till dom högsta cheferna för att få till ett möte och när den sen blir av så få man ändå rätt i sak. Jag hade med mig utomstående till mötet.
Det är vissa skolors påtryckningsmedel och hot mot bråkiga föräldrar för vem fan vill råka på en anmälan.. Jo, jag kan ta en sådan. Jag är inte rädd. Men alla törs inte bråka mot en sådan rigid koloss som skolan är.  Den det handlar om går nu på en skola där dom gör allt för mitt barn. Dom förstår hans problematik. Jag behöver inte bråka. Men det krävdes att det blev en naturlig flytt till högre årskurser. Ett naturlig byte av skola och en annan sorts ledning som såg till barnets bästa. Men innan så var det många års kamp. Det här är historia nu..

Men kampen med skolan är inte över. Ryktet om min bråkighet finns ju där.. Vilket jag f ö är ganska stolt över att ha. Den resulterade säkert i att mina andra barn fick vänta i 3 veckor för några år sedan att få börja i skolan efter en flytt. Dom skulle få närmare till skolan.. Även om jag anmälde flytten i tid, innan skolstart efter sommarlovet, så fick dom inte börja.. Den gamla skolan gav mina barn ledighet på sekunden.. dom kunde inte bli av med mig fort nog..=) Och den mottagande skolan skulle fundera i vilka klasser mina barn skulle placeras. Dom funderade i tre veckor och mina barn fick inte börja skolan som dom andra. Dom hamnade i ett ingenmansland trots rätt till skolgång och skolplikt hade dom. Dom fick ingen bra start. Vad hade hänt om jag hade haft jobb?? Kanske var detta ett sätt att sätta mig på plats och säga ”Kom inte här och kom.. vi bestämmer”  eller så.

Ja jag bråkar fortfarande.. och gör det så länge det behövs. Men jag hade antagligen inte behövt bråka så mycket om jag hade haft en bra ekonomisk ställning i samhället. Attityden hade nog varit en annan emot mig. Jag tror faktiskt att det är så till en viss del.. Jag har gått ut med att jag är ekonomiskt fattig.. Så är det bara inget jag hymlar med eller skäms över och då blir man ett lovligt byte för vissa människor i chefposition i skolan att agera på ett visst sätt gentemot mig som förälder för att jag är i en ”viss” situation privat. Jag är inte den som ska ha rätt till varje pris. Inser jag att jag har fel eller agerar fel så backar jag givetvis och står för det.

Går jag in och påpekar allmänt tex om dolda skolavgifter HÄR och HÄR så gör dom en personlig grej av det och agerar nedlåtande i ord och handling.
Inte nog med mitt TYDLIGA NEJ i mejl och här på bloggen så får jag en lapp ett par veckor efteråt om erbjudande igen från ledningen om matlåda från matsalen om jag behövde det till mitt barn. (ja om jag nu inte hade råd med egen matsäck till mitt barn) Jag är ju ekonomiskt fattig.

Jag är ensamstående med många barn. Arbetslös, ekonomisk fattig och har två barn med funktionshinder. Dom har en far som missbrukar och det ger en stor sorg och rädsla i mina barn. Dom är så ledsna emellanåt och det kan visa sig i skolan och hemma på ett eller annat sätt. (Här har ni lite om deras känslor) Då måste jag givetvis brista i någonting i deras ögon. Men samtidigt så viftar dom med papper framför mina ögon i många omgångar som dom vill att jag ska skriva på ”Att inte yppa någonting om någon eller någonting tex på min blogg” =) Dom ville tysta mig kanske för att få agera som dom vill vid eventuell  ifrågasättande av någonting från mig.  Skolinspektionen hade aldrig hört om någonting liknade och det är väl snudd på en brottslig handling att försöka inskränka min rätt att tala. Den rätten som är stiftat i grundlagen. Tror dom att jag är korkad och tror att sådant är Juridiskt bindande .. Vad skulle dom ha anmält mig för om jag nu skulle ha skrivit på och inte hållt käften? För att jag kämpar för mina barn?? Man blir ju fan mörkrädd.

Här ett exempel på hur skolan kan agera på eget bevåg och göra en höna av en fjäder på saker som sker utanför skoltid: Ringer jag tex läraren och frågar efter namn på klasslistan för att mitt barn inte har kommit hem efter skolan och där jag ev kan ha missat informationen från mitt barn om att gå till en kompis. Då vet hela skolan om det dagen efter utan att jag har sagt någonting och kuratorn har fått order om att ta det med min son. (Mamman kan tydligen inte hålla reda på sitt barn =) ) Vikten av att höra av sig till mig. Att mamma var orolig. Att så får man inte göra. Det fick jag sen höra av mitt barn. Dom underminerar min roll som förälder. Det är jag som ska ge den ”ordern” till en eventuell kurator inte en klasslärare. Det är jag som ska tala med mitt barn. Snacka om respektlöst och integritetskränkande. Översittarfasoner. Hade dom gjort det om jag hade en bra ekonomisk ställning i samhället.. tagit över?? Troligen inte.

Håller man käften och fogar sig i allt så är man en bra förälder. Men säger man emot och ifrågasätter om det verkligen är bra ja då är man en dåligt förälder som ska tystas och förminskas med alla medel. Mår inte ett barn bra i skolan så är det föräldern eller barnet som det är fel på.. Inte skolan. Den attityden möter jag och många andra föräldrar. Man underminerar ens föräldraskap.

Men som sagt var.. Hade jag inte haft som jag har det så hade mycket gått smidigare. Jag hade inte behövs tjafsa. Dom hade lyssnat på mina erfarenheter och vi skulle gemensamt komma fram till en lösning. Inte konstigt att jag är trött.. Men inte på att vara ensamstående med många barn utan för att energin går åt att tjafsa för mitt barns rätt till en bra skolgång utifrån den situationen som dom är i just nu.

Jag behöver fan inte barnledigt.. Jag behöver skolledigt! =)

* Ok, jag erkänner!!

Where do I begin
to tell the story of how great a love can be?
The sweet love story that is older than the sea…
Bla bla bla bla… He fiiiilllllls my sooooul… bla bla bla…

Jefla V75 reklam…

Jag får liksom kramp i halsen och tårarna tränger fram
När jag ser dom två hästarna i galopp vid vattenbrynet.
Ja och sen den där låten från ”Love Story”
och det varje gång jag ser reklamen.. Tsss.. Så töntigt!!

Det är ute med mig!! Den hårda ytan är bara båg, den har krakelerat.
Jag är en romantisk softis.. Meeeh….

Bäst att säga Hej Då en stund en stund eller två… Kanske tre.
Nu har ungarna sportlov!

Sköt om er!!

Vi hörs!

KramKram!

* Oh Lord can you give me a….

Städelihjälperi… :P

Huh.. Nu är det värre än vanligt hemma.. Allting är upp och ner. Så rörigt.
Två förpackningar med sopsäckar är framme och här ska det röjas.
Sen blir det till att få hjälp med att få skiten till återvinningen. Lina skulle ju hjälpa mig med den saken… men nu har hon ingen bil pga av en olycka.
Tänk om man kunde bara knäppa med fingrarna och så vips så var allting rensat och bortforslat. OM man kunde göra det en gång så skulle det var nu jag skulle göra det… Ja ja.. Det ordnar väl sig på något sätt. Shalini kanske?  Jag har börjat i alla fall och måste väl avsluta det.

Korvsoppan puttrar på spisen för det är en viss ung dam som har önskat sig det. Klart hon får det när hon räknade upp alla ingredienserna så fint ett par femhundra gånger igår… I morgon ska hon till Korttis.. lillstumpan min!
Saknar henne redan <3

Fredag är det i morgon också.. och sen hägrar sportlovet för ungarna.
Vi får försöka göra någonting sen tillsammans.. Hoppas bara vädret blir bra.
Helgen som kommer skulle i alla fall bli varmare än vad det nu har varit ett tag.. I morse var det väl en minus 20.

Fick ju lite extra ont i mitt vanliga ryggonda när jag druttade omkull här om dagen. Nu har jag också ont i nacken.. Ingen direkt värk utan molar mera.. en slags trötthet i nacken och att ena sidan av ansiktet och ena ögat har liksom domnat bort. Har ingen känselbortfall men det pirrar så där konstigt och den känns bortdomnat när jag rör dom rara ansiktsmusklerna… Säkert kommer allting från ryggen och röran av dom felläkta kotorna där… Bläh!! Så vill man undvika pirr i ansiktet i framtiden så ska man väl försöka låta bli att drutta på röven. Det skulle vara attans himla bra om Mr Murphy kunde fira sportlovet i en håla någonstans istället för hos oss. Det skulle ju underlätta att inte ha ont i båda ändorna av kotpelaren.. Men fine.. vill han stanna så går det med..Jag fixar det! Nenhum problema.. Por favor!


Ja så här såg då korvsoppan ut.. Nu sitter dom och käkar för fullt. Jag hör Hanna säga ”Mmm gott” =) Det är bra betyg ska ni veta =)

Tänkte fota röran här hemma till bloggen. Den här röjningsröran.. men jag lät bli..Haha. Det räcker att jag vet hur det ser ut =) Bokhyllan ska väck också. Den är ju hur stor som helst. Måste få space.. Få se vad jag gör av delarna.. Kanske placerar jag ut dom i andra rum. Sälja kanske.. Pengar behövs ju alltid.
Men jag gillar den.. synd att sälja den. Men vad sjutton.. Världsliga grejer bara… Kan ju köpa nytt när jag vinner på lotto eller så :P

Nu måste jag fortsätta med mitt.. Ungar ska badas och övertalas i säng.

Ha en bra fortsättning på eran Torsdag!

Sköt om er!

KramKram!

* Det gick inte…

Skulle ju försöka byta dagar på Korttis för Hanna. Men det gick inte denna gång. Det var fullt. Helt OK.. Är inte besviken.. Tänkte mera som så att går det så är det ju bra och gör de det inte så är det bra det med. Så Hanna åker till Korttis på fredag och stannar till måndag. Då är det jag och tre gossar i helgen.Två av barnen åker på onsdag och stannar sen i några dagar hos farmor och farfar. Jag, Elias och Hanna får hitta på någonting när dom har åkt. Vi alla får hitta på någonting sen när vi alla är samlade.

Hade en lite diskussion igår med en kvinna om varför jag vill ha barnledigt. Varför jag försökte ordna så lite barn som möjligt nu när jag hade en ypperlig chans att göra det (Fast det ändå inte gick vägen) så får jag en väldigt förstående (hmm??)kommentar upptryckt i nyllet ”Ja, det är så det är när man har barn” när jag sa att jag aldrig är barnledig. Ändå så hade jag försökt motivera det jag ville med att man nog behöver lite andningsrum när man är ensamstående med många barn.. har två barn med funktionshinder. När man aldrig har avlastning i någonting.  Fast det visste hon ju redan sen länge.. Visst.. Det är så när man har barn men det lät lite (tonfallet var så) som om jag inte ville ta ansvar för dom barn jag har skaffat. Jag tar faktiskt fullt ansvar och gnäller inte.. belastar ingen och kräver ingenting. Egentligen ska man har hört hela samtalet. Det är svårt att återge tonfall och så =)

Ja nu tänker jag inte ta åt mig av vad en kvinna med viss brist i sig slänger ur sig till mig. Det är inte det jag vill ha sagt här.. Utan mera om hur man bemöter människor. Vissa saker är det inte alltid lämpligt att haspla ur sig.
När jag har pratat med andra så har jag aldrig fått detta bemötande. Utan det har mera blivit sagt saker som ”Jag förstår” För det är ju just detta som vi alla vill.. Bli förstådda av andra när vi kanske är i en knepig situation. Förståelse utan att bli dömda.

Men.. samtidigt förstår jag hennes inställning till en viss del. Okunskap, oförmåga att tänka sig in i någon annans situation…referensramar… har nog en betydelse i det stora hela. Vet man ingenting.. baserat då på dom egna erfarenheterna som man samlar på sig under åren.. Ja då kan man nog inte alltid förstå någon annans situation till fullo. Har man aldrig ens i varit i närheten någon annans situation så hur kan man alltid förstå fullt ut? Fast nu vet jag ju att många människor besitter empati, dom har inlevelseförmågan, till max fast dom inte har heller varit i närheten av någon annans situation. Dom kan föreställa sig hur det kan vara och det räcker för att förstå.
Empati är bra att ha .. Gäller alla oavsett situation. Jag tror livet blir lättare att leva då.. För alla!

Fast vissa saker kan eller ska man inte förstå.. inte känna empati över. Så orden oavsett situation gäller mera det är vardagliga livet.. Det här normala.. Men exempelvis brott mot andra och så.. så faller under saker som man har svårt att förstå och känna empati för eller över för det mesta. Ja ni förstår säkert vad jag menar.

Efter hur lång väntetid som helst, säkert ett år, så fick Hanna och Marcus plats på Unga Örnar här i Centrum. Stort tack till Towas pappa Jesper som nog såg till att vi aktualiserades när platser blev lediga. Så nu gäller Unga Örnar på tisdagar.. Så attans kul! Skönt är det ju att vi bor jättenära lokalen! Mycket trevlig personal var det också!!

Önskar er alla en attans bra Onsdag!!

Var rädda om er själva och varandra!!

KramKram!

* Ajfasiken…

Druttade i backen när jag skulle hämta barnen från fritte. Halt ju!!
Vips så försvann marken under fötterna. Först kändes det inget speciellt.
Men efter ett tag så kom värken smygande.. och blåmärkena.
Nu gör det ganska ont i höften och ryggen där jag har den felläkta frakturen.
Det liksom brännvärker. Men ingenting är brutet utan det är väl en muskelskada och sen att kotorna fick sig en törn i ryggen. Ja, har man inte problem så skaffar man sig dom.. :P

Det är ingen fara… Tredje gången gillt säger dom ju så jag har en gång kvar. Först föll jag ju hemma på Hannas hästhus (stall) och skadade armen. Sen det här idag då.. Så nu väntar vi snällt in ett brutet ben i den här halkan.. Tredje gången gillt var det ju =) Fast jag ska försöka undvika så gott det går. Det blir lite besvärligt att hoppa på ett ben… på glashala gator!!

Johannes har ont i halsen men ingen feber. Han mår ganska bra – Skönt ju!!
Vi får sen.. Han blir nog hemma i morgon med och är halsen bättre så får han gå på onsdag eller torsdag.

Det kanske ser ut som om jag får nästan barnledigt i några dagar nästa vecka.
Pratade med barnens farmor Ulla om när dom hade tänkt att ha Marcus och Johannes. Ja under sportlovsveckan som är nästa vecka. Hon hade tänkt att ha dom ons – lörd men dom kunde tänka sig att ändra till mån – tor. Ringde korttis så dom ska kolla om det går. Får besked i morgon. Om det går vägen så vore det ju najs.. Om inte annat så får jag det röjt här hemma i alla fall. Det är ju en sorts vila det med ju att få röja utan avbrott.. Utan att behöva laga mat. (Elias får laga sin mat själv =) ) Men framförallt så stökar ingen till direkt efter städningen. I ett par dagar får man har det någorlunda städat ju.
Guld värt ju :P Ja vi får se hur det blir.. Det kanske inte alls går men det gör ingenting.. Hade i alla fall chansen ett tag =)

Vi får se hur det ser ut på pengafronten.. Men ungarna är ju samlade en del av sportlovet. Kanske en tur till Västerås och hälsa på min pappa kan ju vara en del av sportlovsprogrammet. Bara att åka stadsbussen i Västerås går på 20 kr per person.. Då skulle det kosta 200 kr t o r.. Sen tillkommer ju tåg härifrån Köping. Jag får ju ta med mig två gratis.. men två får betala som vuxen. Det skulle kosta 360 kr. (Det är 60 kr enkel vuxen som ungdom) Så för oss skulle det kosta 560 kr att åka 16 minuter med tåg och nästan 4 mil. Tur och retur.
Det gör man inte så ofta ska ni veta. Fast man skulle verkligen vilja åka mycket, mycket oftare.. Pappa blir ju inte yngre.

Det här känns så jäkla sorgligt att inte ens kunna hälsa på min älskade pappa och barnens morfar oftare. Några har sagt att ”Men det är ju så nära så det kan ju inte kosta så mycket” Men faktum är att det gör de.. Kostar en massa pengar som man inte har. Det här är en av dom jobbigaste konsekvenserna av ekonomisk fattigdom. Det som tär mest. Det som ger sorg. Vi vet ju inte hur länge vi har varandra. Pappa börjar närma sig åttio. Om ett par år är han ju där. Men ibland så skiter jag i pengaläget och åker ändå med ungarna. Annars så skulle jag aldrig får träffa pappa. Alternativet är att åka ensam en snabbis under veckodagarna när barnen är i skolan. Gör nu ingenting av denna information. Berättade bara eftersom jag har nu tagit upp lite konsekvenser av just ekonomisk fattigdom i några inlägg på sista tiden. Berätta bara att det där som många tar för en självklarhet är inte alltid så självklart hos andra. Som att åka några fjuttiga mil för att hälsa på sina äldre nära och kära.

Nu ska jag slänga lite ungar i säng…

Sköt om er!

KramKram!

* Oups.. Höll på att gå illa ju!!

Kollade mejlen i morse och höll på att slänga någonting väldigt fint i papperskorgen oöppnat. Men jag öppnade mejlet ändå. Tack snälla fina SJ ( ja inte Statens Järnvägar då) Blev väldigt glad och rörd… Tack finaste <3

Jisses!! Tre ambulanser körde förbi utanför för en stund sedan. Kollade in på Magazin24 för dom är snabba med att få ut nyheter.
Såg att det stod JUST NU: Taxi i krock med skolbuss. Klickade på länken men fick inte upp den. Min dator är ju så seg och trög ibland. Kände hur jäkla rädd jag blev. Hanna åkte ju skolbussen lite före ambulanserna… och ambulanserna åkte ditåt. (Ja nu när jag tänker efter så här efteråt så var det ju en 20 minuter före) Var tvungen att ringa skolan och kolla om barnen hade kommit fram. Puh! Det hade dom!! Nu verkar det ha gått rätt så bra bra för alla inblandade i olyckan. Ingen ska vara allvarligt skadad i alla fall..SKÖNT!!
Huh för dessa adrenalinkickar så här tidigt på morgonen..

Ta det försiktigt ute på vägarna nu.. Det är halt!!

Johannes är hemma. Ont i halsen.. Det hörs när han pratar. Men så hög temp har han iaf inte men det kan ju komma än. Stackaren!! Nu håller vi tummarna att det inte bli en repris på det som var nyss här hemma då alla var sjuka.. Ja utom då Johannes.

Önskar er alla en bra Måndag..

Var rädda om er själva och varandra!!

KramKram!

* En trevlig Söndag…

Idag så har vi varit på Mc Donalds. Barnen är ju med i Mc Donaldsklubben och vid födelsedagar så får dom en Happy Meal. Vi hade några sådana kuponger och det var bäst att dom kom till användning innan dom går ut. Fast Happy meal räcker ju inte för mina så man får köpa till en eller två hamburgare per unge. Men det var skönt att slippa laga mat en gång i alla fall =)

Det spelar ingen roll.. Sommar eller vinter.. Höst eller vår.. Rutchekanan ska åkas varje gång =) Här är det Johannes som kommer ner med full fart.

Här är det Marcus tur att komma ner…

Johannes med näsblod.. Han hade väl fått sin en smäll i tumultet i kanan. Men glad var han ändå. Det gjorde inte ont.

Ja, det är ju inte konstigt att det blir lite näsblod då och då. Dom ska ju helst åka på varandra hela vägen ner..=)

Hanna hon satt hela tiden uppe i rutchekanan och puttade ner sina bröder. Hanna hon tjöt av skratt och brorsorna med.. Dom gjorde ju lite extra väsen av sig när det var dags att bli nerputtad.. ” HJÄÄÄLP HANNA PUTTAR ” typ så där och det tyckte ju hon var jättekul.. :D

En gång åkte hon ner och det var när vi skulle hem. Det var ju så attans kallt. Höll på att domna bort helt i tårna ju. Jag stod ju och tittade på och var väl inte speciellt rörlig.. Huttrade mest bara på plats. Vantarna hade åkt av också.. Attans unge!!

Sen gick vi till LIDL och handlade och raka vägen hem efter det.
Det blev väl en tur på en 5 timmar och vi var väl ute på språng 3 ½ av dom… Minst. Har ju ingen bil så apostlahästar gäller och Hanna hon lullar framåt i sin lilla takt så allt tar sån tid. Alla hade så fina rosiga kinder när vi kom hem sen… Även jag =)

Johannes har börjat klaga på att han har ont i sin hals. Kollade och visst var han röd. Det var ju han som klarade sig sist då vi alla andra var sjuka. Då är det väl dags för honom nu. Stackaren. Vi får se hur det är i morgon. Hoppas det var någonting tillfälligt bara.

Om han ska bli sjuk så är det väl bra isf att han blir det nu. För efter nästa vecka så har ungarna sportlov. Vecka 9. Då skulle ju Johannes och Marcus till farmor och farfar. Elias och Hanna får stanna hemma. Det hade ju varit bra om dom också hade fått åka så hade jag fått lite egentid. Men dom tar inte alla fyra har dom sagt. Fast fyra blir det ju ändå när Barnens två kusiner ska också vara där samtidigt. Barnen längtar att få åka. Hoppas dom får det jättekul sen.. mina små!!

Vi får se vad vi hittar på vi andra som är hemma. Antagligen blir det så att vi bara är hemmavid. Hoppas bara vädret är bra så vi kan vara ute och ha lite Gårdsliv. Elias är ju inte så sugen på att vara på gården med oss så det blir väl Hanna och jag så som får ha lite Gårdsliv.. Vi tjejer =)

Undrar om jag ska försöka vara lite ego.. Om jag skulle höra med Korttis om Hanna kunde vara där några dagar på sportlovsveckan. Hon ska ju dit nästa helg.. Om jag kunde byta den helgen mot samma antal dagar.. fast i veckan. Då har jag bara Elias hemma och han är ju självgående. Det var ju så länge sedan jag var nästan barnfri.  Det var väldigt länge sen jag var helt barnfri… Eller barnen har fått mammaledigt =) Försöker tänka och komma ihåg.. Säkert flera år sedan känns det som. Alltid har jag haft minst ett barn hemma. Det har känts faktiskt lite som barnfritt =)

Ibland så pockar det på att få ha lite egentid. Särskilt efter när det har varit mycket sjukt hemma. Men det är en övergående känsla. Har ju alltid haft barnen och det är ju min vardag och min helg. Till största delen känns det väldigt bra.. Men ibland vore det ju skönt att få den där tiden att vara helt ensam.. Slippa laga mat.. Slippa det och det.. Bara vara och göra ingenting.

Den tiden kommer sen så småningom.. vare sig man vill eller inte. Om en 15 år så räknar jag med att den yngsta och sista har flyttat hemifrån.. Då jäklar ska jag ha egentid..haha. Då efter över 40 år med barn hemma ska jag unna mig lite tid.. Då ska jag ut och resa .. Kanske bli Tant-Aupair i USA… :P
Nejdå.. skojar bara .. Haha

Nu blir det lite röja innan lopplådan…

Ha det allra bäst alla ni som kikar förbi här!

Var rädda om er!!

* Hua hua hua…

Somnade som en klubbad säl när jag la mig i natt…
Men vaknade snart igen av drömmar. Hjärtat skenade och var nära till lipen.
Gick igenom den direkt, om och om igen. Därför kommer jag ihåg delar av den.Vet inte om händelserna kommer efter varandra men detta fastnade i alla fall.

Grannen flyttade och det var grannen från den gamla lägenheten..
Hon och han bar ner grejer och jag hjälpte dom med att bära ner mina egna grejer som dom skulle få från min källare… (Hade tydligen källaren högst upp. Vind heter det väl då kanske..haha) Allt samlades utanför. Men när jag skulle ge dom gardinstänger så bar jag dom till deras lägenhet, den som dom skulle flytta ifrån. Där hade dom gjort ett hav kuddar av mina gamla påslakan som dom hade fått.

Inne i min egna lägenhet där jag hade besök av grabbarna från Kiosken här runt hörnet. Dom hade en laptop som dom följde hästtävlingarna i. Jag matade dom med pengar för andelar.. Förlorade hela tiden. Min systerdotter satt bredvid och skrattade och jag betalade.. och betalade andelar.. trots nitar… Men den sista andelen som var kvar och som jag köpte hann jag inte får resultatet av ( Undrar om det var till en och samma lopp som jag köpte andelar i? Även efter loppet!! Inte undra på att jag förlorade..Haha).. systerdotterna fick telefon och jag hörde henne fnittra för att sen gråta.. Min syster hade åkt in akut på lasarettet och det var kris. Något med hjärtat.

Vaknade tvärt. Har en telefon där displayen lyser strax innan den ringer och tyckte mig nog att den lös men den ringde aldrig så det var nog bara inbillning. Det tog en rejäl stund för hjärtat att lugna ner sig och jag övervägde starkt att ringa syrran. Men hon skulle säkerligen blivit ganska sur om jag ringde strax efter två på natten för att kolla om hon var OK.

När man drömmer om döden så är det väl mera betydelse om någonting nytt. En pånyttfödelse eller så… Tja.. inte vet jag men det lugnar iaf även om det skulle vara humbug och båg det där med drömbetydelser. Om jag skulle ta och analysera min egen dröm… Så får jag fram med min lekmannananalys att:
För att jag ska få ordning på mitt liv så bör jag flytta dit där det finns jobb… Fast det visste jag ju redan innan denna dröm som skrämde skiten ur en.
Är det någon som har en ”riktig” analys om min dröm så vassegod!! Tell me!!

Det är kallt ute nu.. Nästan minus 20 ute. Vi får se vad vi gör av denna söndag. Något Gårdsliv blir det nog inte. Kommer inte att få ut några ungar eller vänner i denna kyla för lite fika på gården..Haha. Solen skiner i alla fall så fint. Ja, någonting ska vi väl hitta på.

Ha det nu så gott allihopa!!

Var rädda om er!!

KramKram!

 

* Värsta bästa känslan….

Vi har väl, hoppas jag, många sådana bästakänslor inom oss.. då vi mår bra när vi upplever dom. Ja ni vet.. typ att vara älskad. När vi uppnår våra mål osv.. ja det finns många bästakänslor inom oss. Eller hur? =)

En av mina bästaste bästakänslor som jag har är när jag vaknar den första morgonen en gång varje månad och är helt skuldfri från privata skulder.. Det som jag måste låna för att överleva varje månad.
Jag håller mig vaken till varje pris. Det är ett måste för att få uppleva just den första morgonen med bästakänslan.  Fast det är egentligen aldrig några problem med vakenheten… till klockan har passerat midnatt och pengarna finns inne på kontot. Allt har varit förberett dagen innan så det är bara att trycka på knappen ”Betala” och vips så är alla skulder borta. Den känslan är inte fy skam.. att vakna sen utan privata skulder.

Känslan av att inte vara skyldig någon är obeskrivlig. Sinnet känns lätt. Sen att det börjar snart igen är en annan sak. Då blir det en värstakänsla som träder in efter ett tag.. men så länge jag har en Bästakänsla inom mig, som nu, så mår jag attans bra =) Jag försöker hitta sådana bästakänslor varje dag i allt möjligt så får inte dom där värstakänslorna övertaget. Det behöver inte vara stora grejer utan man ska försöka hitta just det där i sin vardag, sin situation, som får en att må bra. En vacker snöflinga får en att må bra.. om man tillåter sig att se det vackra och unika i den… att inte bara se snöflingan som just det där som ger dåligt väder =)

Man får ta tillvara på alla chanser till bästakänslan ju.. Den kunde ju gärna vara permanent den känslan som kommer när det gäller ekonomin men det kommer är jag helt övertygad om =) Sen kan jag inte förstå hur många skiter i att betala (eller förhalar dom) sina skulder till andra människor som ställt upp för dom är en gåta. Men det är deras skam och den sortens skam kommer jag iaf aldrig att bära.

Är trött idag. Kunde bara inte sova i natt. Säkert var klockan fem – sex i morse innan man började slumra in. Sen stiger ju vissa ungar upp tidigt så några timmars sömn vart det i natt igen.. Har inte kollat men det är väl fullmåne och jag fixar inte sådana fulla saker på nätterna.. bläh! =) Men skulle ändå kunna tro nu, som jag känner just nu iaf, att även om det vore tolv fulla månar som kretsade ovan mig så sover jag i natt.. Gääääsp!!

Nu ska jag krypa ihop i soffan med ungarna och kolla på lite film…

Ha en underbar Lördagskväll alla!

Sköt om er!

KramKram!

* Problemlösning på hög nivå!

På ett möte i en skola någonstans i Sverige….

Mycket kortfattat:

Lilla undervisningsgruppen: Eleven vill inte gå på lektionerna hos oss. Han totalvägrar sen ett par veckor!

Rektorn: Hmmm? Har ni försökt locka honom med f i k a.

Lilla undervisningsgruppen: Vi har försökt!

Förälder: ÖHHHH???