* Gårdsliv 30 Mars 2011

Underbart väder igår.. Efter fritids så hade vi gårdsliv i ett par timmar.
Nu får väl våren vara på väg.. Inga mera bakslag med snöfall.. Nope, det vill vi inte ha..

Ha en attans bra torsdag alla!
Vi höres alldeles strax.. ska bara vänta på en sak…. =)

Sköt om er!!

KramKram!

* Efterdyningar….

Idag har jag huvudvärk.. har haft det sen jag vaknade faktiskt. Inte kul.
Ont i nacken har jag också.. antagligen för att flera veckors spänning har släppt. Att få veta att Hannas hjärta mår bra och att Läkaren plussade på ett år på återbesöks intervallen är ju inte fy skam.. Det måste ju i sf betyda att doktorn inte är så orolig. Jag är alltid nojig och framförallt så här inför hjärtultrat. Det är en kamp som förs inom en i känslor.. Ska förnuftet segra och man förblir lugn och saklig eller ska man låta hjärtat få råda för då åker man på ordentliga känslostormar. Jag har nog en blandning av dessa.. Ibland så är det bra, det är lugnt och ibland så åker man på hisnande färder med sin rädsla.

Nu har jag framför mig en annan sorts kamp i flera veckor… Med ekonomin. Åkte ju back med fem sköna tusenlappar här om dagen.. Nog om det. Men den kampen tar jag gladeligen.. eller nåja.. så förbannat glad är jag väl inte… men jag tar den utan att knussla.. kanske är mera rätt formulerat. Jag har fått veta att min dotter mår bra i sitt hjärta. Det är viktigare än någonting annat.. Barnens väl och ve är viktigast. Då blir dom här världsliga kamperna en skitsak.. Det fixar man .. man står ut.. man kämpar.. utan att gnälla eller bryta ihop. Det som håller en uppe är ju det man har och det man är tacksam över att ha. Det man inte har sänker en inte. Inte mig i alla fall.

Nu ska jag krypa mer i soffan en stund och kika på Smallville med Marcus och Johannes. Hanna är på Korttis och jag saknar henne som en tok.. Lillgumman min!!  Lägger in bilderna från gårdagen i morgon..

Var rädda om er!

KramKram!

* Hannas lilla hjärta…

Älskade, älskade skitungen min!! ♥ Här väntar hon ivrigt på Taxin igår.

Allt vara bara bra! Phu!!!
Fick slut på batterierna på mitt tangentbord igår så jag har inte kunna skriva.
Nu har jag nya men hinner inte så mycket mera än så här… Ska iväg.
Kommer in senare med bilder och berättar om vad den lilla skitungen fick mig att göra igår på Centrallasarettet i Västerås.:P

Svarar på kommentarerna som är obesvarade när jag är tillbaka…

 

Ha en bra fortsatt dag så hörs vi lite senare!!

* Inför Gud är vi alla lika nakna och rädda…

När det gäller våra barn och deras hälsa. Det spelar ingen roll hur välbärgade vi är eller ekonomiska fattiga. Lika rädda är vi antagligen.

I morgon är det hjärtkontoll och jag är rädd. Det spelar ingen roll hur många gånger jag har varit med Hanna på hjärtultra och allting är bra. Det känns lika skrämmande varje gång. Det finns alltid ett ”tänk om” Tänk om Hjärtat har blivit sämre.. Tänk om läckaget har ökat.. den är på 2 av 4 nu.. Tänk om det blir en ny operation…Tänk om.. tänk om..

Samtidigt finns alltid ett hopp, ett tänk om.. hjärtat har blivit bättre.. läckaget i hjärtklaffen minskat.. Tänk om Hanna får sluta med medicinen som hon har ätit dagligen sen operationen när hon var tre månader. Nu är hon ju 10 år.

Man pendlar mellan dom här två sidorna av ”tänk om” hela tiden.
Jag åker fortfarande Berg och dalbanan.. Den som jag steg på 18 Januari 2001. Den har bara inte så vansinniga fall längre.. men dom känns ändå i maggropen. Jag är en hjärtebarnsförälder med allt vad det innebär.

När jag lämnade Hanna till operation då för tio år sedan så överväldigades jag av en enorm känsla av att lura Hanna. Jag kunde ju inte berätta vad dom skulle göra. Hon var ju så liten. Nu förstår Hanna att det är hjärtat som ska kika på.. om hjärtat mår bra.

Hanna däremot älskar dom här resorna. Det är ett äventyr. Hon får åka taxi till Västerås.. Hon får glass med chokladsås och så får vi titta på fiskarna i entrén.. Sist så var akvariet tomt.. Hoppas det är fiskar i den i morgon. Hon vart ju så besviken sist. Vi har ju suttit och kikat på dom under flera år.

Jag kommer att jaga upp mig av och till tills hjärtultrat är klart. I morgon kommer jag att studera Hjärtläkarens ansikte väldigt noggrant.. om jag ser bekymmersrynkor i pannan.. om jag ser någonting som tyder på att det inte är bra.  Det jobbiga är ju att jag ser alltid någonting som jag tolkar helt åt skogen.. Och skulle jag samtidigt ha EKG kopplat till mig så skulle jag väl hamna på HIVA av kurvan. Mitt hjärta rusar och håller på att tränga ut ur bröstet. Allt det där samtidigt som man ser kolugn ut utanpå.. man agerar som vanligt som om det vore en BVC kontroll… för att inte skämma Hanna.

Jag påminns om hjärtat varje dag. Jag ger ju henne medicin. Sen ser jag det långa ärret på hennes bröst. Men det ärret är så vackert för utan den så hade hon inte fått ett liv. Nu lever hon ju ett liv med hög livskvalité.

Hanna med blicken riktad mot framtiden.. Den finns ju där!!

Jag vet att vi har era tankar i morgon.. Tack för dom!!

LOVE YOU ALL!!

* Jag vet att du finns där!!

Det är så uppenbart..
Det går inte att förneka.
Du kan inte förneka du heller
för du är här hos mig – Just nu!

Jag försöker nå din blick..
Men jag når den inte alltid.
Någon gång fladdrar din själ till
och du ger av dig själv…
Du ger näring åt mig
Du göder min själ.
Men sen försvinner du
Men jag vet att du ändå är kvar.
Dag efter dag…

Som en skugga följer du mig
Du är påtaglig, du är nära
Men ändå ser jag dig
som genom en envägsspegel…
Det finns inga ekon… ingenting
Tystnad.

Men jag finns.

© Sirpa Hotti 2009

* Marcus Åk 2 Konsert ”Kom an Pirater” 17 Mars 2011

Här någonstans var min Marcus och sjöng så fint.  Jag stod för långt bort och har för dålig kamera för att det skulle bli bra bilder… Det blev bara dom här.
Barnen var så otroligt duktiga och sjöng så fint att man fick gåshud.
Karlbergshallen var fullsatt..

TACK ALLA BARN för en underbart fin konsert!!

Ha en bra dag alla och sköt om er!!

KramKram!

* Gårdsliv 19-20 Mars 2011

Snögubbsbygget är från lördagen och resten från igår – söndag.

Ha en bra dag och sköt om er!

KramKram!

* Here we go again…

Nu är det bara att hålla i hatten så den inte blåser bort!!

Har kämpat som fan med att komma ifatt efter jul.. Betat av många skulder och nu äntligen så såg det ut att ljusna. Har betat av skulder som en tok. Vi har levt på i princip ingenting. Har bara behövt låna 1500 kr nu sista månaden till uppehälle. En summa som annars brukar vara i nivå med 5-6000 kronor… (Har skrivit tidigare om hur man hamnar i sådana Moment 22 – situationer som jag hamnat i .. så tar det inte nu)

Yeees!! Nu var jag äntligen i kapp..

Var nog ganska stolt över mig själv tills ett brev damp ner.. betala 3405 kr annars.. Ok betalade.. Får mejl att det nog inte räcker.. betala 1550 kr till.. Sen avskriver vi ärendet. Ok.. betalade men betalade in till FEL firma..(Jag – klantarslet – skyller på stressen som kom) I morgon får jag reda på om dom väntar tills jag ordnat det med den firman som fått felaktigt betalt.. Annars så får jag punga ut med 1550 kr en gång till men nu till RÄTT firma.. Så från glädjen till att ha kommit i kapp så åkte jag väldigt snabbt ner på den här nivån som jag har haft väldigt länge med leva från dag till dag.. hand till mun.
Ett tag fick jag iaf glädjas.. och känna på den glädjen att ha fixat det.. =)

Så på ett dygn så gick jag minus med ca 5000 – 6550 kronor. Den högsta summan är beroende på om dom väntar eller inte. OM jag måste punga ut med 1550 en gång till och då till rätt firma. Vilken klant jag är ..Haha
Mina skulder – Mitt ansvar.. Helt solklart!! Säger ingenting annat.
Många har frågat hur man kan hamna i lånesituationer som jag gör varje månad… Ja, det är så här dom uppstår ibland. När man inte har pengar.. är arbetslös och lever oftast på lånade sådana och det är en konstant stressituation 24/7 så är det svårt att hålla sig riktig 100%  ajour med dom skulder man har… Ingen ursäkt men kanske en liten förklaring.

Iom detta så är en skuldpost borta i framtiden =) Det om något är positivt.
Ett tag trodde jag iaf att jag var i fas med räkningar.. gamla som nya..
NU är det bara att kavla upp ärmarna och ta nya tag.

Gör ingenting av detta nu.. Som alltid är jag generös med att berätta konsekvenserna av ekonomisk fattigdom… Hur vissa situationer uppstår och så.. för dom som undrar.. hur det nu kan bli såhär… Jag fixar detta!!

En vacker dag… så =)

Ha en underbar Söndag… Det ska vi ha
Solen skiner -  fåglarna kvittrar och vi ska ha Gårdsliv med korvgrillning snart!! Bilder kommer också…

Sköt om er!

KramKram!

* Meeehh.. vanurå???

Det har ju varit så fint en massa dagar. trodde ju på riktigt att våren var på väg. Det var ju barmark på många ställen här i Köping. Men såhär såg det ut i alla fall i morse när jag gick ut med Hanna till skolbussen. Hanna jublade och var så glad över snön… Gullungen!!Hennes glädje smittade faktiskt så det gör ingenting.. Låt det snöa.. Våren kommer så småningom.. =)




Ute på Jobb kanske??

Önskar er alla en toppen fortsättning på Fredagen.

Sköt om er så hörs vi!!

KramKram!!

 

* Hemlängtan… Minnen…

LAPIN KESÄ

View Larger Map

Perttaus.. Pappas föräldrahem.. Här har man tillbringat många barndomssomrar…

View Larger Map

Salla, Tuohikylä. Längre än så här kom jag inte. In här och några kilometer in i ingenstans.. Där ligger Min mammas föräldrahem. Här har jag bott ett tag också. Här har jag tillbringat många somrar..  Många minnen finns här.. Här gick jag i första klass också.. I en byskola med tre klasser i en och en fröken ”Kananen” som var ubersträng.. Fick kvarsittning mitt i smällkalla vintern.. och fick gå hem i total mörker..ensam som sjuåring.. ok.. hade väl månen och norrskenet som ljus och sällskap…. Hahaha. Skolan ligger inte in här utan en bit härifrån. Längs med denna väg så ligger några hus bara. asfalten slutar efter kurvan.. Sen är det bara äkta skumpig finsk skogsväg =)

View Larger Map

Här bodde jag och min stora son Petri i början av 90 talet.. I Muurola. Vi bodde i det vita trevåningshuset.. Tvärs över gatan så hade Petri sin skola. Affären precis utanför ytterdörren ju.. och en grill tvärs över gatan.. Krog hade man också några hundra meter in mot Rovaniemi… Det fanns allt.. Tom ett mentalsjukhus… som jag jobbade på =)

Det är väl fint med minnen!? Att kunna ta fram dom ibland och minnas den tid som flytt.. Fina minnen som är välbevarat i hjärtat gör en glad.. men samtidigt lite vemodig..Man påminns ju att man börjar bli gammal ju..Haha

Ha en bra fortsättning på eran dag!

KramKram!