* Tema Missbruk: Återuppbyggnaden..

Tre veckor kvar av sommarlovet. Nu suger det gnuballe big time ska ni veta. Nu är barnen uttråkade. frustrerade, ledsna och vill knappt gå ut. Det är ju så här dom har haft det, vara hemmavid på somrarna i många år.. så någon gång måste deras tålamod ta slut. Men i år så är det nog tyngre med allt det där vanliga hemmavid, som gick bra tidigare. Vi har varit till Stockholm två gånger.. En gång en resa över dagen.. Vi åkte båt i två timmar och sen hem. Andra gången var vi till Paula i några dagar. Några resor till Pappan och Riddarhyttan. Vi har Grönan kvar men vi får åka när det blir läge för det ekonomiskt. Just nu är ekonomin noll. det kostar ju dubbelt så mycket att ha barnen hemma en hel sommar med tanke på mat och annat.

Sommaren började så bra för barnen med pappa tillgänglig och dom var så lyckliga och slutade snart med känslomässig katastrof när kommunen satte honom i en lägenhet och slutade betala boendestödet för honom ” för dyrt” (ändå så var det ett av dom billigaste alternativen efter eget boende.. ca 900 kronor/dygn jmf med behandlingshem för flera tusen per dygn…) allt med mycket kort varsel. Sen har det varit supa för allt vad tyget håller. Dom satte honom ensam i en lägenhet och sen for alla berörd personal på kommunen på semester utan planering för honom. Dom kanske hoppades på att han själv skulle fixa problemet genom att supa ihjäl sig under semestern. Det var nog väntat med konstant supande efter en så kort nykterhet.

Det är mest Kommunens missbruksvård och brist på att se saker ur barnperspektiv jag är förbannad på. Att dom blundar över att det finns barn som lider svårt över deras korkade beslut.. Att folk inte fattar hur barn berörs av ena förälderns missbruk även om dom inte bor i hop med föräldern. Barn påverkas i högsta grad. Barn lider och kan sargas svårt i sina hjärtan.

Han har bott där i en månad nu.. Inte en gång har han hört av sig till barnen. Han svarar inte i telefon när dom ringer. En gång ringde han till mig men då frågade han bara om jag hade cigarettpengar att låna honom. Då berättade han också om vad han hade gjort efter ”tvångsmucket” – supit non stop.

Han hörde inte av sig till Johannes födelsedag heller och det knäckte min son ganska rejält. Jag tror barnen inser nu på något vis att det är nog kört för honom.. Han kommer aldrig att komma tillbaka till dom.. Aldrig!!

Det låter grymt och låter en aningens hopplöst men det känns som om man väntar nu på det slutgiltiga.. Det är ett dödens väntrum vi sitter i och väntar.. väntar..
Jag är barnen talesman i detta och tog ett beslut om umgänge då när han sattes på boendestödet en bit i från Köping. Det beslutet ger mig ångest nu.. Känner nog att jag gjorde fel. Jag kunde ju ha väntat och sett tiden an. Men dom fick iaf i nästan 4 månader ha en nykter pappa. Den längsta någonsin för barnen. Jag försöker inbilla mig att det kanske är någonting bra att ha med sig i framtiden. Men jag gjorde det som jag trodde var det bästa för barnen. Nu fick dom bara ett grymt svek som känns enormt jobbigt. Tidigare så fanns han och hans missbruk på avstånd. Sveken fanns där hela tiden men dom var inte så ”inpå” Men nu vart det genast så nära och så, så tungt eftersom dom hade fått en ”relation” med honom.

Jag tror denna sommar som började så bra har blivit en av dom tyngsta i deras liv. Det känns jobbigt och tungt, vill bara gråta när jag tänker på hur resultatet blev. Nu börjar den känslomässiga återuppbyggnaden för mina barn.. Dom måste bli glada barn igen.

Livet känns som en kokande, bubblande häxkittel just nu med en salig blandning av just precis allt. Barnens lidande,  arbetslöshet, ekonomisk fattigdom, andras missbruk, vara ensam vuxen.. osv.. Det känns att leva och så är det ibland men det ska ordna sig.. Det vet jag. Nu gäller det att fokusera på det viktigaste och sen beta av och tömma häxkitteln.

Tre veckor kvar av ledigheten och jag ska banne mig se till att dom får ett sommarlov om jag så ska sälja min själ.. eller kanske inte..  dom får nog det jobbigt med en själlös mamma. Men det fixar sig.. Det finns hopp och det finns kärlek och med det kommer man långt.

Må väl alla. Ta hand om er själva och varandra.

KramKram!

Din Törnekrona

Du har själv
bundit
din krans
utav
törnen.

Där varje
blad
varje tagg
representerar
ditt svek
mot
dina barn.

Där färgerna
är matta
och gråa.

En isande
krans
bunden
av sorg.

En krans
där taggarna
blöder.

Men
det är inte ditt
blod

utan dina
barns.

© Sirpa Hotti

Ur boken ”Din Törnekrona”

About these ads

8 responses to “* Tema Missbruk: Återuppbyggnaden..

  1. Det smärtar oerhört att läsa om kommunens svek, gentemot barnen och deras far. Finns ingen rim och reson i deras beslut och jag blir heligt förbannad över deras dumhet! Klok och kärleksfull som du är kommer du fixa detta, Sirpa. Det vet jag. Men självklart gör det ont i dig att se hur barnens besvikelse växer sig allt starkare. Fattas bara annat…

    Bamsekramar till er alla!

    • Tack finaste Goaste Cordelia

      Du har så rätt. finns ingen rim och reson någonstans…

      Ja, det gör ont.. Dom måste få rida ut besvikelsen och man får bara hoppas på att det går fort.. Mina barn är inte sig lika sen dom senaste veckorna.. Det är mycket konflikter mellan barnen nu och någonstans måste smärtan ju ut och att tjafsa med varandra är väl ett sätt. Det är väl summan av allt som gör sitt.

      Tack för att du finns vännen!

      Bamsekramar till dig med!!

  2. Man blir ju både arg och ledsen när man läser hur ni har det. Att behöva se sina barn ledsna för att kommunen de bor i och som borde värna om deras bästa sviker dem är tragiskt. Att ha det kämpigt ekonomiskt är i sig jobbigt och oroande, du och barnen tvingas dessutom utstå allt vad det nu kan innebär att ha en missbrukande anhörig. Och precis som du säger så går det ju åt mer pengar när alla är hemma.

    Pengar är inte allt! Det är lätt att säga för den som inte behöver vända och vrida på varje krona, år ut och år in. Jag tror inte heller att pengar är det som gör människor lyckliga, men det underlättar om man inte ständigt och jämnt behöver oroa sig över hur de ska räcka till. Man kan inte köpa kärlek för pengar, men det ger en i alla fall en viss möjlighet till att göra och uppleva det där lilla extra ibland, tillsammans med dem man älskar mest. Även barn behöver miljöombyte ibland, så de ska orka med ännu ett ibland rätt kämpigt skolår.

    Kan mycket väl förstå din önskan att bara kunna komma iväg hemifrån ett tag med barnen och byta gården, mm mot något nytt. Vi behöver alla lite miljöombyte, fattig som rik, gammal som ung. Mina döttrar känner också av att vi inte kommit oss iväg någonstans den här sommaren, inte ens upp till sthlm. Vi har varit iväg på några dags utflykter, det är allt. Inte en enda övernattning någonstans. Nästan inga kompisar är hemma heller, vilket gör dagarna ännu längre och tråkiga. Det är svårt att väga upp deras saknad, när man inte har så mycket att erbjuda dem. Just nu längtar de bara tills skolan och vardagen är här igen, för den här sommaren ”suger” som tjejerna uttrycker det och jag är villig att hålla med. Det omväxlande vädret har inte gjort det hela lättare precis.

    Hade jag haft råd hade jag löst en tåg/bussbiljett till dig och barnen, så att ni hade kunnat komma hit ner, men lika lite har jag råd att ta mig själv här ifrån. Får nästan lite klaustrofobi när jag tänker på att jag är fast här hemma. Är rnästan dött i stan, med semester stäng både här och där och de flesta bofasta är bortresta under sin semestern. Nästan bara vi kvar och de tyska och danska turisterna som hittat hit av någon anledning? :/

    Kramis! <3

  3. Tja tja BÄÄÄSSTA BÄSTA SIRPA :) :) Ja tycker synd om dina barn o de e inte alls så jekla lett de där o ja fatta presis hur dom kenner de för ja ha jue me bott me då båda mina peron altså morza o farza som e missbrukare o de e mucket tuff o massa svikna grejer som dom fösöka låva typ o inte hålla :( sånt suuuger totaly!!!! Den här såmaren har INTE heller typ va sååå kul för ja kempa jue typ fotfarande me svåra minnen o sånt skiiiit :( Nehe ja ska INTE klaga men liiivet e jekla bra tuff massa o de kan va så jeeevla svåt o leva liiivet :( :( Ja tenka på er massa!!!! Ja hejja på er o jilla er massa!!! Ha D FETT Naaaajjzz fr jenny

  4. Sirpa…jag jävlas lite med honom. Han har ett knä som krånglar och tycker därför att jag inte kan säga han är perfekt. ;-)

  5. hej, fy f*n va arg jag blir. har själv haft rejäla brottningsmatcher m min hemkommun ang min pappa när han levde. de där svinen på kommun tyckte mest att han försatt sig i situationen själv och fick ta sig ur den själv oxå. ibland önskade jag att ngn i deras närhet skulle drabbas det är först då de vaknar eller det kanske de inte gör förresten. Att det fanns barn med i bilden det sket även de i…..sen blev vi ju vuxna och då var det ju bra att vi fanns för då kunde vi hålla ording på gubben verkade de tycka. Nä du de vet inte ett j*la skit och bryr sig inte om individen! ursäkta mitt språk men detta är ett ämne som upprör! Det hjälper nog inte hur lång tid som passerar jag blir fortfarande fly förbannad fortfarande. Jag känner för er och för pappan, han har det inte lätt han heller. Bli utkastad i lägenhet efter så kort nykterhet ja det är dömt att misslyckas….

    kram på er

  6. Handläggare är bara människor, vilket de verkar glömma bort rätt ofta för de beter sig helt omänskligt.
    Minsta barn vet att en som är drog/alkohol beroende inte klarar att hålla sig utan att falla tillbaka efter en kort ”tork” period. Att tömma boendet för att personalen ska ha semester är horribelt!

Klart som korvspad att man blir glad av lite respons så kommentera gärna.. emellanåt =) Ha det fint!!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s