Etikettarkiv: 9 år

* Älskade unge.. Det är din dag idag!!

Hipp Hipp hurra..
Idag så blir min älskade Marcus ♥ 11 år.. En stor kille nu =)

Här nedan är en text jag skrev när han fyllde nio år… Den får ni läsa idag också. Marcus gillar att läsa den och har redan, trots denna arla timma, hunnit med att göra det idag.. Så därför får ni den en gång till =)

Vi önskar er alla en mycket bra dag!!

KramKram!!

…för 2 år sedan när Han fyllde nio.

Älskade, vackra underbara du. Idag är det den dagen du väntat på. Du blir 9 år.

I nio år har jag haft dig.. Älskat dig och blivit älskad tillbaka. Vilken ynnest och lycka. Du är så klok, så rolig och kärleksfull. Du har så många ord med hjärtan i dig och du använder dom ofta. Underbara du!!

Du är mammas femte och sista barn och när du var lagom stor, och det var du i vecka 38, så försökte doktorerna sätta igång mamma för att mamma hade så ont av fogarna och dom krossade kotorna i ryggslutet. Mamma kunde ju inte gå mera än några få meter.. Sen var ju dina syskon så små så mamma behövde ju vara på benen. Vet du Älskade Marcus, mamma vart ju inlagd på en måndag och vi alla trodde att du skulle komma senast på tisdagen. Jag längtade så efter dig.

Jag visste att du var en kille och Marcus har du hetat sen det ögonblicket som doktorn sa att han såg en snopp =) Min Marcus.. Älskade unge!!
Det blev onsdag och ingen liten Marcus kom ut.. Doktorerna kliade sig i håret och undrade varför.. En blivande fembarnsmamma borde ju vara en lätt match för en igångsättning tillade doktorerna emellanåt.. I tre dagar hade dom ju försökt med alla möjliga medikament.  Doktorerna sa att du låg beredd för att komma ut. Du låg djup ner i födelsekanalen som dom  kallar en del av vägen ut.. Men nej.. Inget funkade.

Den fjärde dagen så beslutade dom sig att nu får det vara slut på väntandet. Så dom tog hål i den där säcken du låg i.. och gav mamma samtidigt medicin för att få igång värkarna som skulle föra dig ut i livet.. till mig och dina syskon.

Undrar om medicinerna hade ens börjat verka innan du bestämde sig för att det är dags..Mammor ska ju öppna sig 10 cm innan dom kan föda och jag tror det kom 7 cm på 30 minuter..  Det gjorde ont och emellanåt så trodde nog mamma att hon bara försvann ett ögonblick av smärta. Mamma ville inte ha bedövning för mamma kunde uthärda allt för din skull. Det kom ju så gott ur smärtan. Mamma ville känna allt det där med alla sinnen. Det var det ju värt. Fast lite fuskade mamma ibland och tog lite lustgas. Allt det där filmade Katri som var med.. Någonstans precis innan slutet så gjorde mamma tummen upp mot kameran och sträckte ut alla fem fingrar och smajlade så där fånig som mammor gör ibland..  Innan mamma tog i för absolut sista gången..

Du föddes Torsdagen den 17 oktober 2002 – Du vägde 3480 gram och var 50 cm lång. Vilken lycka… Tack livet för dig Marcus..

Jo Marcus, du kanske undrar vad tummen upp betydde och dom fem fingrarna.. Det var ett tecken till Katri om att nu är det dags för mamma att ta i för sista gången för att bli fembarnsmamma och att hon inte fick sluta att filma =)

Här ligger du då… för första gången på mammas mage.. Vi pustar ut bägge två.

Här får du på dig lite kläder… Du har blivit vägd.. Tempen hade tagits och andra vanliga kontroller har gjorts.

Det här ser kanske lite äckligt ut nu Marcus. Men det var detta som höll dig vid liv i nio månader. Moderkakan. Den där långa saken är navelsträngen och den satt ju fast på dig. Genom den så fick du mat från mamma.. Det kallas också för livets träd.. Ser du varför?? Navelsträngen är ju som en stam och blodkärlen är ju grenarna… Man kan äta upp den också fast mamma hoppade över den biten =) Man kan också gräva ner den och plantera träd över den. Visst blev den vacker nu när du vet lite mera om den? =)

Här ligger du nu…nerbäddad på BB avdelningen. Men där låg du inte länge.. Det var ju sköterskan som hade bäddat ner dig. Men så fort hon gick så tog mamma upp dig. Alla hucklen och dylikt åkte av dig. Bäst och varmast var det ju att ligga under mammas sjukhusskjorta direkt på mammas hud.. Där var det varmt och gott.  Resten av tiden sen på BB så låg du bredvid mamma … Både natt och dag. Givetvis låg vi inte nerbäddade hela dagen och natten. Men ofta ju.. Du skulle ha mammas tutte och den fick du när du ville.  Mammas säng sköt vi mot väggen så att det blev en liten myshörna och för att det är tryggare så.  Samma hemma tills du började klättra över mamma och trilla ur sängen =)

Nio år, Älskade Marcus, har det gått sen dom här bilderna på dig togs.. Ja inte den översta. Den var ju i Maj  som mamma tog det kortet.  I nio underbara år så har du funnits hos oss.  Tack Marcus för att du finns.

Hoppas din födelsedag bli helt fantastisk.. Vi ska ju fira dig i många dagar och en av dom dagarna blir bara din och min… Vi ska ut på äventyr en hel dag =)

VI ÄLSKAR DIG!!

Mamma… Petri, Elias, Johannes och Hanna

En sak till Marcus.. Vet du vad jag tror om att dom inte kunde få dig att födas dom tre första dagarna.. Du kom ju på den fjärde… torsdagen den 17:e okt.

Du vet mormor Laila.. Min mamma. Hon dog ju den 17 oktober för många år sedan.  Det är bara Petri som har träffat henne.. Ni andra hann ju inte det. Men hon ser ju er från hennes himmel. Du pratar ju ofta om henne och hur tråkigt det är att du inte fick träffa henne. Att du är lite ledsen för det. Du säger att hon finns där uppe som en ängel. Vet du gubben.. Det här var nog en hälsning från henne. Till dig.. mig och dina syskon. Du fick vara liksom en liten budbärare. Hade du fötts tidigare eller senare så hade nog inte hälsningen kommit fram.. Därför var det tvärstopp och doktorerna fick killa sig i huvudet bäst dom ville… fram till rätt dag.. Din födelsedag. Visst är det speciellt att vara en ängels budbärare. =)

Mormor lever ju kvar i mammas hjärta.. och i ditt…och dina syskons.

Vi tänder också ett ljus för mormor idag.
Vi tänker på  henne med stor Kärlek och tacksamhet.

* Älskade Marcus!

Älskade, vackra underbara du. Idag är det den dagen du väntat på. Du blir 9 år.

I nio år har jag haft dig.. Älskat dig och blivit älskad tillbaka. Vilken ynnest och lycka. Du är så klok, så rolig och kärleksfull. Du har så många ord med hjärtan i dig och du använder dom ofta. Underbara du!!

Du är mammas femte och sista barn och när du var lagom stor, och det var du i vecka 38, så försökte doktorerna sätta igång mamma för att mamma hade så ont av fogarna och dom krossade kotorna i ryggslutet. Mamma kunde ju inte gå mera än några få meter.. Sen var ju dina syskon så små så mamma behövde ju vara på benen. Vet du Älskade Marcus, mamma vart ju inlagd på en måndag och vi alla trodde att du skulle komma senast på tisdagen. Jag längtade så efter dig.

Jag visste att du var en kille och Marcus har du hetat sen det ögonblicket som doktorn sa att han såg en snopp =) Min Marcus.. Älskade unge!!
Det blev onsdag och ingen liten Marcus kom ut.. Doktorerna kliade sig i håret och undrade varför.. En blivande fembarnsmamma borde ju vara en lätt match för en igångsättning tillade doktorerna emellanåt.. I tre dagar hade dom ju försökt med alla möjliga medikament.  Doktorerna sa att du låg beredd för att komma ut. Du låg djup ner i födelsekanalen som dom  kallar en del av vägen ut.. Men nej.. Inget funkade.

Den fjärde dagen så beslutade dom sig att nu får det vara slut på väntandet. Så dom tog hål i den där säcken du låg i.. och gav mamma samtidigt medicin för att få igång värkarna som skulle föra dig ut i livet.. till mig och dina syskon.

Undrar om medicinerna hade ens börjat verka innan du bestämde sig för att det är dags..Mammor ska ju öppna sig 10 cm innan dom kan föda och jag tror det kom 7 cm på 30 minuter..  Det gjorde ont och emellanåt så trodde nog mamma att hon bara försvann ett ögonblick av smärta. Mamma ville inte ha bedövning för mamma kunde uthärda allt för din skull. Det kom ju så gott ur smärtan. Mamma ville känna allt det där med alla sinnen. Det var det ju värt. Fast lite fuskade mamma ibland och tog lite lustgas. Allt det där filmade Katri som var med.. Någonstans precis innan slutet så gjorde mamma tummen upp mot kameran och sträckte ut alla fem fingrar och smajlade så där fånig som mammor gör ibland..  Innan mamma tog i för absolut sista gången..

Du föddes Torsdagen den 17 oktober 2002 – Du vägde 3480 gram och var 50 cm lång. Vilken lycka… Tack livet för dig Marcus..

Jo Marcus, du kanske undrar vad tummen upp betydde och dom fem fingrarna.. Det var ett tecken till Katri om att nu är det dags för mamma att ta i för sista gången för att bli fembarnsmamma och att hon inte fick sluta att filma =)

Här ligger du då… för första gången på mammas mage.. Vi pustar ut bägge två.

Här får du på dig lite kläder… Du har blivit vägd.. Tempen hade tagits och andra vanliga kontroller har gjorts.

Det här ser kanske lite äckligt ut nu Marcus. Men det var detta som höll dig vid liv i nio månader. Moderkakan. Den där långa saken är navelsträngen och den satt ju fast på dig. Genom den så fick du mat från mamma.. Det kallas också för livets träd.. Ser du varför?? Navelsträngen är ju som en stam och blodkärlen är ju grenarna… Man kan äta upp den också fast mamma hoppade över den biten =) Man kan också gräva ner den och plantera träd över den. Visst blev den vacker nu när du vet lite mera om den? =)

Här ligger du nu…nerbäddad på BB avdelningen. Men där låg du inte länge.. Det var ju sköterskan som hade bäddat ner dig. Men så fort hon gick så tog mamma upp dig. Alla hucklen och dylikt åkte av dig. Bäst och varmast var det ju att ligga under mammas sjukhusskjorta direkt på mammas hud.. Där var det varmt och gott.  Resten av tiden sen på BB så låg du bredvid mamma … Både natt och dag. Givetvis låg vi inte nerbäddade hela dagen och natten. Men ofta ju.. Du skulle ha mammas tutte och den fick du när du ville.  Mammas säng sköt vi mot väggen så att det blev en liten myshörna och för att det är tryggare så.  Samma hemma till du började klättra över mamma och trilla ur sängen =)

Nio år, Älskade Marcus, har det gått sen dom här bilderna på dig togs.. Ja inte den översta. Den var ju i Maj  som mamma tog det kortet.  I nio underbara år så har du funnits hos oss.  Tack Marcus för att du finns.

Hoppas din födelsedag bli helt fantastisk.. Vi ska ju fira dig i många dagar och en av dom dagarna blir bara din och min… Vi ska ut på äventyr en hel dag =)

VI ÄLSKAR DIG!!

Mamma… Petri, Elias, Johannes och Hanna

En sak till Marcus.. Vet du vad jag tror om att dom inte kunde få dig att födas dom tre första dagarna.. Du kom ju på den fjärde… torsdagen den 17:e okt.

Du vet mormor Laila.. Min mamma. Hon dog ju den 17 oktober för många år sedan.  Det är bara Petri som har träffat henne.. Ni andra hann ju inte det. Men hon ser ju er från hennes himmel. Du pratar ju ofta om henne och hur tråkigt det är att du inte fick träffa henne. Att du är lite ledsen för det. Du säger att hon finns där uppe som en ängel. Vet du gubben.. Det här var nog en hälsning från henne. Till dig.. mig och dina syskon. Du fick vara liksom en liten budbärare. Hade du fötts tidigare eller senare så hade nog inte hälsningen kommit fram.. Därför var det tvärstopp och doktorerna fick killa sig i huvudet bäst dom ville… fram till rätt dag.. Din födelsedag. Visst är det speciellt att vara en ängels budbärare. =)

Mormor lever ju kvar i mammas hjärta.. och i ditt…och dina syskons.

Vi tänder också ett ljus för mormor idag.
Vi tänker på  henne med stor Kärlek och tacksamhet.

* Hannas födelsedag i bilder – Del 2

Varsågoda här kommer bilder från Hannas födelsedag .. Del 2
Dom här bilderna är tagna dagen efter… dagen D =)
Den 19 Januari 2010

Min älskade son Petri kom ju också… Han fick skjuts med Farmor och Farfar.

Här har då Farmor Ulla och Farfar Lasse kommit med paket.

Ännu mera paket… Gissa Hannas favorit sysselsättning =)

En mikrofon på stativ…Jihooo!!…
Både Keyboarden och mikrofonen la brorsorna beslag på.
Sen rockade dom loss och rockar emellanåt så väggarna buktar =)
Får nog skaffa sådan grejor till brorsorna med…
så att dom låter Hannas grejor vara ifred… Jag iaf den första tiden.
Men Hanna är ju en underbart generös liten tös så hon lånar gärna ut.

Farmor har gjort tårtan. Hon gör alla tårtorna till barnbarnens årsbalunser..
Den var ju så himmelskt god. Den godaste tårtan jag har ätit iaf.
Kolla in Hannas servis i bakgrunden.. Diskade och klara för kafferep =)

Nästan alla ljus blåstes ut på första blåset =)

Sen kom Sergio och Jessica och grattade Hanna =) Min Marcus kollar på TV =)

Självklart blev det presenter från Jessica och Sergio…

Häst och Vagn plus två dockor var det i paketet… Mycket uppskattat ju =)

Sen var det ju många bilder till
men det var med folk som inte ville vara med på bild.

Ha det gott alla!!

KramKram!

* Hannas födelsedag i bilder – Del 1

Var så God… lite bilder….


Storebror och Lillasyster….Johannes och Hanna.
Här är det då på eftermiddagen den 18 Januari.. Hannas födelsedag.
Vi hämtar henne från fritte… Hanna har varit på Korttis hela helgen
så det är första gången vi träffar henne efter helgen.

Här har Hanna fått paket av finaste Thommy.. Hannas Assistent på Fritte.

Här ger Thommy en hjälpande Hand åt Hanna med paketet.

Thommy – En bättre Assistent kunde Hanna inte ha fått.
Han är så snäll och tycker om Hanna så mycket..
Hanna tycker om Thommy med.. En mycket viktig person i Hannas liv just nu.

Snart är paketet öppet…

Klart morsan skulle fotas med sin vackra dotter mitt under paketöppningen.

I paketet fanns två jättefina Hästar..
Hanna ser sur ut men jag lovar det var hon inte…Haha
Det råkar bara vara en sådan bild som jag tog i just fel ögonblick =)

På vägen hem så Hämtade vi ett paket på posten till Hanna från Paula.

Hanna slet upp paketet så fort vi kom hem.
Det var knappt hon fick av sig ytterkläderna ju =)
Hon riktigt skrek till av glädje när hon fick syn på vad det var…

”Mamma.. mamma… titta Kviiin… min Kviiin” Jublade Hanna.
Alltså … Kviin är Blixten McQueen… i Pixars bilar =)
Sen skulle det speglas med den…

Å den passar så här också….

Åsså rätar vi till den…

Sådärja… nu är den på plats… Så fint ju =)
Vi har ju filmen men den går inte längre att titta på.. Repig som sjutton.

Efter ett tag så kunde hon slita sig ifrån KviinHandduken och öppna
dom andra presenterna…
En liten Keyboard som brorsorna la beslag på…

”Jaaaa Mogwli….” utropar hon när hon såg att det var Djungelboken på film.
Sen fick hon ju en helt underbar Plychdress av Shalini och CO..
Men den var tyvärr för liten och dom större storlekarna var sålda..
Men jag var och bytte och fick massor med andra kläder åt henne…
Kirsi och Co kom ed ett sminkdocka… som hon lekte med en lång stund på kvällen… Hon fönade håret… sminkade dockan… och gjorde henne så fin =)
Sen fick hon en massa annat smått och gott i present…
Hon är nog attans nöjd min sessa….

Som den snälla mamma som jag faktiskt är… trot eller inte =)
så fick ju grabbarna också ett varsitt paket…Lite LEGO att sysselsätta sig med…

Sen så kom det huset fullt med gäster och vi åt Tacos… Gott ju!!

Sami, Kirsi, Hanna och Marcus i bild….

Här är resten av folket runt bordet—
Bredvid Marcus sitter Philip, Sne Christa, Simran, Shalini, Shaan, Johannes (inte i bild) och så jag som är bakom kameran…
Elias flydde fältet och åt på sitt rum =)

Sen vart det ju kaffe på maten…Haha
Servisen fick hon av Christa och Co…

Det här var ju gott… Kirsi håller med =)

Får det lov att vara tjugotår?? =)

Här är det Philip som kramar Hanna hejdå…

Vad ska du göra Hanna??

Här dricks det minsan kaffe på fat.., Haha

Ja det var lite bilder från den 18 Januari 2010
Dagen då Hanna fyllde 9 år =)

Del två kommer sen…

Ha en underbar Söndag alla!

Sköt om er så hörs vi snart igen.

KramKram!

♥ Älskade Hanna ♥

Älskade Hanna.
Min dotter… Min vackra underbara dotter.
Jag vet inte om du någonsin kommer att förstå orden
som jag här skriver ner till dig. Det skrivna ordet.
Men jag vet att du kan känna känslan i orden. Förstå den.
Orden som ska förmedla hur älskad du är.

Du blir nio år idag.
Nio underbara fantastiska år har jag fått vara din mor.
Den dagen du kom, älskade du.. Den dagen förändrades allt.
Du kom för att ge mig kraften att landa i livet.
Du kom som en apostel av kärlek.. en gåva som inte är alla förunnat.
Du öppnade någonting inom mig…Löste upp knutar..
Du fick mig att se någonting jag enbart skymtat tidigare…
Du lärde mig Ödmjukhet över dom fantastiska nyckerna
som naturen kommer med ibland.
Du lärde oss leva i nuet och skilja viktigt från oviktigt.
Förstår du Hanna vad du har ställt till med? =)
Du hjälper mig att se det vackra i allt… Vilken gåva du är.

Du har gett dina syskon en värdefull gåva.
Du har gett dom möjligheten att se och känna någon annans känslor.
Dom ser saker lite såsom du ser. Dom känner din känsla.
Dom känner din stolthet över att tex sjunga…
Även om det för den oinvigde låter som kråksång.
Deras ögon tåras av den stolthet som dom vet att du känner.
Din stolthet att leva… Att vara Hanna Hotti.
Den stoltheten blir deras också över sin speciella fantastiska syster.
Jag ser den Kärlek du ger dina syskon..
Likaväl som jag ser den Kärlek som dom ger till dig.
Den Kärleken mellan er är så enorm och så vacker. Den är Unik.

Älskade Hanna… Mitt hjärta sprängs av den kärlek som jag känner.
Din genuina skapelse bekräftar allt och alla i ditt liv…på ett underbart sätt.
En potatis kan få en puss för att den är så god =)
En blomma ger du en smekning för den är ju så vacker.
Du ser alla och visar det varje dag.. Du glömmer ingen.
Du har inte dom spärrarna som många andra börjar att få nu.
Du behåller din öppenhet och ärlighet resten av ditt liv.
Du vågar vara stolt över dig själv och visa det.
En öppenhet som får folk att känna sig viktiga i ditt liv…
Vilket dom också är. Du kan konsten att visa det så tydligt.
Den konsten har gått förlorad hos många… Tyvärr..

Älskade Hanna… Du har allt det där många har förlorat på vägen.
Du har lärt mig att känna glädjen… såsom du känner den
över det vackra i våra liv… Över det ”lilla” i livet.
Plötsligt… när du föddes… blev färgerna klarare… Kärleken starkare.
Luften blev lättare att andas in. Dofterna starkare…
Det var då jag insåg många saker som grott inom mig under alla år.
Vackra saker… otroliga känslor och en livssyn
som började komma med dina bröder men som jag inte riktigt ”förstått”
till fullo eller gett fullt utlopp för tidigare… såsom jag gör nu.
Det finns inte längre några hinder inom mig som hindrar
hoppet och glädjen att frodas… Varje dag är en otrolig möjlighet.
Det finns inte längre några hinder som får mig att leva
ett liv av tacksamhet över det jag har.. just nu… Här och Nu
Det är hinder som vi själva har skapat… Mina hinder har rasat nu..
Du har öppnat dom dörrarna som höll på att slås igen..
Nu står dom vidöppna och jag ser allt det där fantastiska som livet ger.

Jag tar ingen för given.. Inget för givet…
En soluppgång är så värdefull.. Ett möte med en okänd likaså.
Det blir viktigt att säga hur viktig någon är.. hur viktig något är.
Att inte låta någonting viktigt, vackert och fint bli osagt har du lärt mig.
Min älskade Hanna. Förstår du älskade unge vilken skillnad du har gjort?
Kommer du någonsin förstå till fullo hur Älskad, värdefull och viktig du är?
Jag hoppas att du kommer att göra det.
Jag ska stötta dig Älskade barn att få den känslan inom dig. Och behålla den.
När du sen flyger ur boet så ska du göra det på starka och vackra vingar.
Jag vet ju att en dag så står jag där med en flygfärdig Hanna.
Jag kommer att släppa dig då med förhoppningen om att
jag har betalat tillbaka lite i af av det du har gett mig.
Jag ska stå där sen med otrolig stolthet och säga
”Det där är min Hanna och hon kan, vill och hon vågar!!”
Jag vet att jag kommer att göra det. Jag vet att du klarar det!
Men ännu är det inte tid för det… Gudskelov =)

När jag borrar in mitt ansikte i din mjuka kropp
Så gråter jag av att älska dig så högt.. Bortom alla gränser.
Orden Jag älskar dig känns så simpelt… Det räcker liksom inte till.
Ångesten över att det var så nära att du skulle ha gått förlorad
Den är svår att hantera ibland. Jag blir så rädd för det som kunde ha hänt.
Men du lever och finns här bland oss.
Tack livet för dig min älskade Hanna! Tack för att du är just du!

Jag skulle föda dig om och om igen…
Du är så perfekt.. Så fulländad…
Du har någonting extra som inte många har..
En Extra kromosom. En Kärlekens Kromosom…
Downs Syndrom är ett viktigt ord för mig, ett mycket vackert ord…
Ett ord som klingar så vackert av Kärlek och livsbejakande.
Jag har ibland så svårt att fatta att just du kom till mig..
Att jag… förstår du Hanna?… Att J a g skulle ha den turen ett få dig.
Det föds ju inte så många med det där lilla extra varje år… ca 130.
Jag behöver ingenting mera… Du och dina bröder är min ”lottovinst”
Allt annat blir oväsentligt.
Du och dina bröder är ett av meningarna med livet… I mitt liv.
Vartenda sekund med dig Hanna och dina bröder är en gåva.
En gåva att förvalta väl…
Med kärlek och respekt så gör jag mitt allra bästa.

/ Mamma

GRATTIS älskade Hanna på din alldeles egna dag idag.
Då du blir nio underbara år.
Hoppas din dag blir så där underbar som du är.
Med många ”Ket” och massor med Tårta.

VI ÄLSKAR DIG!

Mamma, Petri, Elias, Johannes och Marcus.

* Jag gråter fortfarande av lycka och tacksamhet.

God Lördag på er alla som kikar förbi!
Har ni det bra? Hoppas det!!

Här hemma så är det tyst. Hanna är på Korttis.
Ingen Hanna som sjunger eller spelar med i någon film…
Ingen Hanna som plockar fram ingredienserna till lunchen
och rycker mig sen i kjolen ”Hanna hungrig..Mamma laga mat”
Då är det bäst att sätta igång ju…Haha
Dom andra vrålar..”Vi är Huuuungriga” om jag nu inte har satt igång.
Oftast så gör jag maten som Hanna har plockat fram..
Hon är duktig hon… Hon vet ju vad som ”Hör ihop” av maten.
Så hon tar ju inte potatis och makaroner.. och ska laga av det.
Det kan bli Köttbullar som hon har lagt i panna med en klick smör.
Plattan får hon inte på för det är spärrat…
Några gånger har hon fyllt en kastrull med vatten… Till makaronerna.
Men ca hälften av gångerna så är den tom… och jag ska fylla på.
Det blir väl tungt att lyfta…

Hanna hjälper mig ofta i köket… Lära för livet =)
Hon kan det mesta av vardagssysslorna och är duktig på det =)
Är inte ett dugg orolig för henne…
För fixar hon allt vad hon kan nu när hon är 8 år
så kommer hon kunna det i sömnen när hon blir stor =)
Hon kommer att kunna det mesta som man gör i ett hem…
Det enda vi inte har börjat träna på än är ju att tvätta kläder…
Men det fixar vi sen så småningom.
Men hon har ibland satt byxorna i blöt om det har råkat ske en lite olycka
så som hon har sett mig göra när det har hänt…
Hon iakttar.. memorerar och gör det sen själv…
Duktig tös ju min Hanna =)

Det som är oerhört viktigt att Hanna inte får höra orden  ”Du kan inte”
Vi försöker vad de nu än må vara… inom rimliga gränser givetvis.
Hon förstår oftast sen själv om det är för svårt för henne.
Hon får röra i en het puttrande gryta…
med en förmaning om att det kan brännas…
Hon lär sig att akta… Hon brukar ta på sig min grillvante.. Haha
Det har hon kommit på själv…
Den brukar jag ju ha när jag tar ut bröd ur ugnen.
Ja ugnen får hon givetvis inte sätta någonting i än…
Men det kommer ju givetvis det med… så småningom =)

Under förra året så lärde hon sig att tvätta håret själv.
Tvättat har hon gjort länge så det är väl sköljningen som fallerat.
Så nu går hon själv och badar… Hon är ju så stolt när hon kommer upp.
Stolt att hon har sköljt håret själv..
Stolt över att det inte finns shampoo kvar.
Mycket sällan får jag göra om det om det har blivit kvar lite shampoo…
Hon gör såpbubblorna själv… Mugg- Diskmedel- Vatten.
En dag så hittade vi inte den där blåsgrejen… ja ni förstår
Så hon tog en spade där det var ett runt hål i skaftet..
Japp, det gick utmärkt att blåsa såpbubblor med den ju…Haha

Hon vet att när mjölken är slut så måste man köpa nytt.
”Köpa nytt för pengar” säger hon =)
Hon kan handla själv en enstaka vara och betala i kassan.
Jag år oftast och handlar med henne….
Just så hon får lära sig allt detta som är så viktigt att få
för en fungerande vardag sen när hon blir stor.
Det vi måste sträva efter är ju att hon blir så självständig som möjligt.
Så som vi strävar efter för alla våra barn… förhoppningsvis.
Att dom blir självständiga individer i vårat samhälle.

Det här är inte jobbigt alls att lära ut till Hanna.
Några kan ju tro att det är skitjobbigt att ha ett barn med Downs Syndrom.
Vilket jag inte alls kan hålla med om…
Det är jobbigare att ha sk normala barn ju.. Mycket jobbigare!!
Lär ju ut till mina andra barn… ja dom sk normala..
Det är jobbigare att lära dom faktiskt… allt ska tjatas in…haha
Men det behöver jag inte göra med Hanna… Hon lär sig gärna ju =)
Fatta vad skönt att ha en iaf som man inte behöver tjata in grejer… Haha

Ja nu är hon på Korttis och jag saknar henne som sjutton.
Men på Måndag så är hon hemma… På hennes 9:e födelsedag =)
Det ska bli kalas i dagarna två…
På Måndag så kommer mina vänner på mat. Och en del av släkten.
Så vi blir mycket folk här hemma… Många barn och många vuxna.
På Tisdag så kommer Farmor och farfar… och kanske någon till.
Hanna kommer att vara så så lycklig över alla paket ”Ket” som hon får.
Hon kommer att stråla min lilla tös.
Hon kommer skratta sig igenom dagarna två.
Just precis som vilken tös som helst på på sin 9:e födelsedag.
På Tisdag morgon så sjunger vi för henne allihopa
och så får hon frukostbricka och ”Ket”  i sängen.
Hon är på Korttis på måndagsmorgon men kanske dom sjunger.
Tänkte först hämta hem henne på söndag…
Men det blev ändrade planer… tyvärr!!
Fick lite att göra… Men Hanna bryr sig inte om att hon får
frukostbricka dagen efter…

Så här skrev jag bla i min bok ”Tryggare kan ingen vara…”

”Jag ser på dig. så vacker du är.
Den vackraste Prinsessa som finns.

Jag gråter, inte för att du inte
passar in i den ”normala” ramen.
Jag gråter för att du är DU
och för att jag fick dig
Med alla din kromosomer och allt.

Jag gråter ett lyckligt gråt.
Att han däruppe skulle ge mig dig
är ju ofattbart.

Från den sekunden du blev till
Detta inimini ögonblick i tideräkningen
så har mitt hjärta tillhört dig.

Denna oerhörda Kärlek
är så svår att mäta.
En sån kraftfull känsla
du har gett mig, just du
mitt älskade barn”

Jag gråter fortfarande av lycka och tacksamhet.
Jag kunde inte fått en bättre dotter än Hanna…
Jag kan också gråta av insikten av hur nära det var
att hon inte skulle ha kommit…
Det är ett gråt av panik och av oerhörd lättnad….
Hon är ju ”fel” enligt naturen. Kroppen ska ju stöta bort det som är ”fel”
Hon är ”Fel” enligt samhället.. Därav  den selektiva fosterdiagnostiken.
Men det inte alla riktigt förstår… är ju att hon är så fruktansvärt rätt.
Hon är lika rätt som alla andra.. ja dom sk normala barn… Lika rätt =)

Det är inte synd om oss… Inte synd om mig eller Hanna…
Det är inte synd om hennes bröder.
Inte synd om någon som öppnat sitt hjärta.

Det är enbart synd om dom som låst sitt hjärta.
Dom går miste om någonting fantastiskt och livsbejakande.
Dom går miste om glädjen… Dom går miste om allt.
Det är dom det är synd om…
Inte oss… Tok heller!!
Vi har ju den här berikande delen av människorna i våra hjärtan…
Vi kan glädjas… Vi kan älska. Vi kan förstå…
För er som låst era hjärtan har ju en brist. En stor brist i era liv.
Så varför ska det vara synd om oss??

Sköt om er ordentligt så hörs vi snart igen!

KramKram!!

* Klantig morsa… Gårdsliv och Nyårsafton 2010

Hade tid på ögommottagningen med Marcus idag kl 13
Gick dit… och anmälde oss i receptionen. Här i Köping.
”Ja… Ni ska vara i Västerås!” säger hon i luckan.
Gahhh!! Man vi har alltid kommit hit.. ja under 9 år snart.
Har ni ändrat? Frågar jag då..
”Nej, men första besöket sker alltid i Västerås…” säger hon då.
Jag hade ju inte läst kallelsen ordenligt… Bara memorerat tiden.
Sen tog jag ju förgiven att besöket skulle vara på ögon här i Köping.
Men jag förstår inte varför man ska ha första besöket där..
Hon kommer ju hit ett par gånger i månaden…
Det är väl bara att ge en tid då för första besöket..
Eftersom ev fortsättningsbesök sker i Köping. Vad är problemet??
Dom i receptionen pratade med ögonmottagningen i Västerås
och hon kommer hit till Köping nästa månad
och då får vi ändå göra första besöket här..  Skönt!!
Vi var ju där kl 13 så det tog ju inte så lång tid..
Hämtade Hanna och Johannes tidigare vid 14 tiden
och så gick vi hem och hade lite Gårdsliv
Det var ju ljust ute när vi alla var hemma så man måste ju passa på.
Men vilken klant man är… Skulle ju ha läst hela kallelsen.

Shalini … Trollungarna och Moa hade Gårdsliv dom med.
Var så god.. dagsfärska bilder.

Klart det går att gunga fast det är knähög snö =) Ja i alla fall om man heter Hanna Hotti =)

Gungeli gungaaa…
En suddig bild.. Sorry för det

Shalini, Moa och Trollungarna…
Kaffet smakar så gott när man är ute i Kylan…
Fast idag så var det inte kallt alls ju… Rena rama vårvärmen ju
efter att man har haft över -20 i många veckor. Ja inte alla dagar men många.
Nu var det väl en 5 minus eller så…

Här leker jag Engelsson…
Men det gick inte så värst bra ju…Haha
Kika in till henne så ska ni får se på helt underbara bilder som hon har tagit.

Hennes blogg hittar ni HÄR.Underbart att vi går mot ljusare tider nu…
Nu börjar det vara ljust när jag går med ungarna till skolan på morgnarna.
Samma när jag hämtar dom på fritte sen.
Man blir piggare och gladare av ljus… eller hur?

Nu är det inte lång tid kvar tills våren är här och sen sommaren =)
Ja och julen förståss och en vecka efter det ska jag ut… Haha
Japp, jag ska ut på Nyårsafton 2010. Det var väl 8 år sedan sist.
Så det är väl dags då… Har barnvakt redan.. Haha
Snacka om framförhållning ju =)
Shalini och Sani ska se efter mina ättelägg…
Jag satt ju förra nyårsaftonen åt dom så dom kunde gå på fest.
Så i år så är det min tur =)

Hanna ska ju till Korttis på Fredag…
Sen skulle jag hämta hem henne på Söndag vid lunch.
Farmor och Farfar skulle komma på Söndagen och gratta Hanna
som fyller på Måndag…. Tänk er… Hon fyller 9 år…. hela nio år =)
Sen ville jag ju ha henne hemma redan på söndagen
så att vi kunde sjunga för henne sen på måndag morgon…
Frukost på sängen ska hon ju givetvis ha… Min gumma!
Men hon bryr sig inte om om vi sjunger måndag eller tisdag morgon.
Bara vi sjunger så är hon nöjd… och får ”Ket” och Tårta =)
Har fått lite förhinder på Söndagen och ska höra med Farmor och farfar
om dom kunde komma på Tisdagen istället…
Då skulle Hanna vara på Korttis tills Måndag morgon
sen så hon åker till skolan därifrån.
Har för mig att farföräldrarna hade söndag och Tisdag som alternativ.
Det blir kalas isf både på Måndag och på Tisdag..
Det gillar Hanna helskarpt ju =)
Jaja.. vi får se hur det blir… Det är ju några dagar kvar.

Nähäni… Nu börjar det bli dags för att laga lite mat till ungarna.
Det blir nog lite rester som bjuds idag… Bla gårdagens Köttfärssås =)
Dumt att kasta om det är ätbart ju =)

Ha en attans trevlig Onsdagskväll alla ni som kikar förbi här.

Sköt om er så hörs vi!!

KramKram!

* Uppäten av Hajar på semestern i Caribien.


Semester Kanske till Havs – Caribien… (BILD: Johannes Hotti)
Fast då kanske man blir uppäten av hajar.. Hua då!

Vi alla skulle behöva lite semester nu…
Att komma ifrån ett tag från väggarna som krymper
och kommer närmare och närmare… Hjääälp! =)
Men seriöst.. det är ingen fara.. Inget psykbryt i sikte… Haha
Vi alla är väl lite uttråkade… Bläh!!
Men första meningen var riktig… Vi skulle faktiskt behöva det!!
Vi har ju varit inne i princip hela jullovet pga sjukdom.
Då vill man byta vyer ett tag… I alla fall jag.
Ungarna har inte klagat ett dugg… dom kanske inte ens vill… Haha
Jag klagar väl inte heller utan konstaterar bara att jag vill… Haha

Elias är klart bättre…
Nu orkar han sitta vid datorn och det är ett tecken om något =)
Hanna har fortfarande feber fast just nu är hon nästintill feberfri
Men så var det igår med på dagen snart ligger hon igen med hög feber.
När jag frågar vart hon har ont så pekar hon mot halsen.
I kväll så blir det LäkarJouren… Säkert får vi tid vid 20 tiden.

Kallt som perkele är det också ute… Nästan minus 20 ju!!
Ids inte ens tvinga ut dom friska barnen…Har inte hjärta till det ju =)
Vill ju inte ens ut själv idag… Brrrr!!
Vi var ute jag och Marcus igår kväll.. vi gick till Hemköp.
Vi hade en massa kassar med Tompavor som vi släpade på..
Säkert inte en ovanlig syn så här efter jul…Haha
Lite över 100 kronor fick vi… Jihooo!! Middagsmaten är räddad!! Haha
Ja så höll vi på att frysa hakorna av oss också…
Marcus var tomatröd i ansiktet när vi kom in men han tinade snabbt!

Två dagar kvar till Skolstart… Skönt ju.
Vardagen är så välkommen så… Ni anar inte hur välkommen =)
Bäst är vanliga rutiner… Dom mår man bäst av.
Hanna är väl den enda som inte börjar på måndag…
Ja om ni inte febern förblir borta men misstänker att så är inte fallet.
Men får hon medicin idag så kan hon säkert gå på tis eller onsdag.
Sen får jag för första gången på länge några timmar för mig själv ju =)
Ja om inte någon annan insjuknar… Skulle inte förvåna mig alls!!
Skulle behöva dom här egna timmarna… Ska ju söka jobb.
Men timmarna kommer så småningom… Det är bara att härda ut =)

Hanna ska till korttis om en vecka..
Men funderar på att skippa det helt..
Hon fyller ju år den 18:e och det blir kalas helgen före på Söndagen.
Måste hämta hem henne isf till sönd lunch..
Och på måndagmorgon så ska vi sjunga för henne…
Ska ringa till Korttis och fråga om det går att byta till veckan efter.
Det var länge sedan hon var där annars så skulle jag skippa den helt.
Det vart ju ingenting förra gången och hon är ju där en helg i månaden.

Skulle behöva städa här hemma också…
Men har ingen ork.. ja eller inspiration till det… Bläh
Men kom i alla fall så långt igår att jag renbäddade alla sängar.
Och tvättade upp alla lakan och påslakan…
Det vart ju några maskiner tvätt så en dags vanlig tvätt är otvättad
Så nu har jag kommit lite i ofas ju… Fya bövelen då!!
Så det är ju bästa att sätta igång ju… Tvättandet
Så man inte kommer så långt efter =)
Tänk om man slapp allt som måste göras under en vecka
Vad mycket tid man skulle ha över som man kunde ha till annat…
Man kunde ju umgås med barnen mera…
Är det någon som vill ta över min tvätt… matlagning..städning m m
Ja under en vecka.. Någon manad? Nähä!! Konstigt?? Varför inte??
Det vore ju skönt att ha en Hemmushjälpelihjälpus i en vecka iaf
Sen skulle jag säkerligen tröttna ordentligt ju…Haha
Men en vecka skulle jag nog står ut om jag var tvungen…Haha

Ska väl börja göra lite nytta nu…
Det går ju inte sitta här halva förmiddagen (Inofficiellt: Jodå, det går. Hehe)

Ni alla får ha en underbar Lördag!

Sköt om er så hörs vi snart igen!!

KramKram!

PS!

Jag ser att dom senaste dagarna så har det kommit mycket folk hit via
Expressens ”Fattiga Barn” artikel som var i somras. 29 Juli -09.
Aftonbladet har ju tagit upp frågan nu…
Varför fortsätter inte Expressen tro???
Ja i alla fall så…. HÄR….är inlägget som är kopplat till just den Artikeln i Expressen. Var ju den första familjen ut. =)

* Howdy från sjukstugan…


Puff tar sig en liten Paus från sjukdomar och städ – Välbehövligt ju!

Julen är väck här hemma… Sköööönt ju!!
En liten tomte blev kvar… Fick den av Johannes
och en kopparstjärna i Hannas och Marcus rum.. Den är så fin.
Den får vara kvar en stund till…
Den här julen har varit någonting helt utöver det vanliga.
Helt underbart fantastisk.. Den ska alltid finnas kvar i mitt hjärta =)
Men nu väntar vi på den underbara vardagen som komma skall.
Drygt en vecka kvar… sen börjar skolan.
Jag tror barnen längtar också att få börja igen.
Hanna har pratat om det länge nu… ”Den blå bussen och Thommy”
I morgon skulle ju Hanna gå till Fritte.

Konstigt det här men hon har inget feber kvar alls…
Få se om det stiger nu till kvällen och natten.
Eller om hon följer Marcus sjukförlopp.
Den har ju gått så här..
Feber och spyor i några dagar… sen frisk ett tag.
Sen fick han feber en dag och den gick över och sen har det varit OK.
Hanna blev ju sjuk med feber och spyor…
Sen var hon ju frisk ett tag..Sen fick hon ju hög feber igår.
Och som sagt var… Hanna har ingen feber nu.
Hon är glad… Äter som hon ska och klagar inte.

Är hon feberfri så får hon gå några timmar på Fritte i morgon.
Samma med Marcus.. Bara för att komma ifrån lite.
Så får jag ringa i morgon och rådfråga på Vårdcentralen om dom små.
Samtidigt beställer jag tid för Johannes och hans hals.
Barnen har ju varit i princip inne hela lovet.
Så det gör dom bara gott att gå till Fritte… Lite omväxling.
Det kommer nog inte att vara så mycket barn där.
Dom är ju så rastlösa och retliga just nu… Förstår dom.
Själv så är jag välan lagom förkyld… Men det är ingen fara.
Bara barnen blir friska så kan jag gott ta deras krämpor…

Första födelsedagen för 2010 är på Intågande…
Kan inte fatta… men Hannagumman blir 9 år den 18:e Januari.
Hualigen vad tiden har gått fort… Det var ju nyss jag fick henne.
9 år… 9 underbara härliga berikande år… Tack Gode Gud för henne.
Ja och hennes syskon… Förstå vad jag är välsignad!
Efter Hanna så är det Johannes tur men det dröjer ända till Juli.
Så det är ett litet hopp där… Skönt ju! =)
Sen kommer hösten med 3 nästan på raken
2 i September och en i Oktober…
Hanna längtar så att få fylla..Nio
Hon vet ju att vi ska sjunga och ge henne frukostbricka..
Hon vet ju att hon får ”Ket” (paket)
Ni skulle se henne på hennes födelsedagar..
Hon stålar hela hon när hon uppvaktas av oss alla..
Sen ler hon hela dagen och säger
”Hanna fylla år” ”Hanna tårta” Hanna få ket”

Ja det kan ju bli lite tjatigt men det är ju så sött =)
Hon ska ju vara glad.. Det är ju hennes alldeles egna dag =)

Hanna ska ju till Korttis den 15 och åka därifrån till skolan den 18:e
Så var det planerat.. Men
För att hon ska få frukost på sängen och så
Då måste jag hämta hem henne redan på Söndagen..
Givetvis gör jag ju det…
Att se Hannas lycka vill jag ju inte missa för allt i hela världen.
Vill inte missa någon av mina barns ögonblick av lycka.
Vad det nu månne vara för orsak till Lyckan
Det gör så gott i hjärtat… Att se barnen må bra och vara lyckliga.

Nu ska jag väl göra mig Happy… Ska städa… Haha
Bäst och dammsuga innan råttorna tar över.

Sköt om er så hörs vi!

KramKram!

* ”Den bästa dagen i hela mitt liv…”

…sa Johannes med gråten i halsen.


Så här glad blev Johannes över sin present från oss
Med gråten i halsen sa han ”Åhh, tack Mamma T A C K !!”
Ja själv satt man med en klump i halsen.. *snyft*

Han ska heta Bamse sa Johannes om sin lilla Dvärgkanin på 8 veckor, som han fick.
En vit liten ullig sak.. AngoraKanin.. el någonting åt det hållet.
Nu det värsta… Jessica missade helt att ta kort på den lille
Så bild får ni sen när hon kommer hit nästa gång.
Det är ju hon som ha Kameran.


Han fick en ny bur med alla tillbehör plus en massa gottesaker att knapra på.
En blå sele fick han också.. så promenader står på dagordningen i morgon.

Han fick pengar från Jessica i present
och med dom pengarna sprang han till Zooaffären och inhandlade grejor till Bamse.
Han var så lycklig över sin lilla Bamse.. ja ni anar inte *ler*
Av Christa och Barnen fick han presentkort till Briobutiken
Av Shalini, Sani och barnen fick han bionicel lego….
Tack älskade vänner för att ni förgyllde Johannes dag…

Inte nog med att han fick sin lilla Bamse
Farmor och farfar kom med present också..

”Varsågod” säger Farmor Ulla.. och räcker fram ett liiitet paket…
Johanens min var nog lite paff över minipaketet.. men höll god min.
(Bilden är inte godkänd än av Farmor och Farfar)

Hmm, en nyckel?? Till vad??


JIHOOO!!! EN cykel.. en Helt ny cykel!! en Rex Clobber
TACK älskade Farmor Ulla och Farfar Lasse.. TACK!!
(Ja den cykeln är nog i annan liga en den Biltema cykeln jag tänkte köpa)


Hanna och Farmors underbara, helt ljuvliga Tårta..


Smörgåstårta…


Marcus väntar på att Johannes ska komma med Cykeln…

Ja det var livat här hemma ett tag med mycket folk.. men det var härligt!!
Johannes är en attans lycklig Kille just nu *ler*

Festen är ännu inte över…
…fortsättning följer *ler*

Nu blir det att dammsuga lite sågspån..

Må gott alla!
Hälsningar.. Mamma till Världens lyckligaste Johannes.. åsså resten *ler*

KramKram!!