Etikettarkiv: ÄLSKAR

* #Lycka #Kärlek och #Tacksamhet

collagebenjamin
En mycket lycklig farmor och en liten och högt älskad Benjamin ♥

Petri, Moa och lilla Benjamin kom och hälsade på idag.. ♥
Underbart att få träffa dom igen men ungarna vart lite ledsna över att dom inte hann träffa dom. Det var ju skoldag idag. Men vi ska snart ses igen.. Härligt!!

Tisdag i morgon och då blir det promenad till badhuset direkt på morgonen. Vi gick i morse med till skolan..Hanna och jag. Skönt att starta dagen med en promenad.

Ha en fin fortsatt måndagskväll!

images1images1

* Hipp Hipp Hurra för Älskade Hanna idag..

Hanna 13 år 18 januari 2014 013x
Lite Hannaglädje när vi alla sjöng för henne nu i morse.. ♥

Älskade underbara Hanna..
Hoppas din dag blir lika fantastisk som du är!
13 år idag.. Tack livet för dig!

VI ÄLSKAR DIG!

Mamma… Petri – Moa- Benjamin.. Elias, Johannes och Marcus.

indexkärlek

* Älskade unge.. Det är din dag idag!!

Hipp Hipp hurra..
Idag så blir min älskade Marcus ♥ 11 år.. En stor kille nu =)

Här nedan är en text jag skrev när han fyllde nio år… Den får ni läsa idag också. Marcus gillar att läsa den och har redan, trots denna arla timma, hunnit med att göra det idag.. Så därför får ni den en gång till =)

Vi önskar er alla en mycket bra dag!!

KramKram!!

…för 2 år sedan när Han fyllde nio.

Älskade, vackra underbara du. Idag är det den dagen du väntat på. Du blir 9 år.

I nio år har jag haft dig.. Älskat dig och blivit älskad tillbaka. Vilken ynnest och lycka. Du är så klok, så rolig och kärleksfull. Du har så många ord med hjärtan i dig och du använder dom ofta. Underbara du!!

Du är mammas femte och sista barn och när du var lagom stor, och det var du i vecka 38, så försökte doktorerna sätta igång mamma för att mamma hade så ont av fogarna och dom krossade kotorna i ryggslutet. Mamma kunde ju inte gå mera än några få meter.. Sen var ju dina syskon så små så mamma behövde ju vara på benen. Vet du Älskade Marcus, mamma vart ju inlagd på en måndag och vi alla trodde att du skulle komma senast på tisdagen. Jag längtade så efter dig.

Jag visste att du var en kille och Marcus har du hetat sen det ögonblicket som doktorn sa att han såg en snopp =) Min Marcus.. Älskade unge!!
Det blev onsdag och ingen liten Marcus kom ut.. Doktorerna kliade sig i håret och undrade varför.. En blivande fembarnsmamma borde ju vara en lätt match för en igångsättning tillade doktorerna emellanåt.. I tre dagar hade dom ju försökt med alla möjliga medikament.  Doktorerna sa att du låg beredd för att komma ut. Du låg djup ner i födelsekanalen som dom  kallar en del av vägen ut.. Men nej.. Inget funkade.

Den fjärde dagen så beslutade dom sig att nu får det vara slut på väntandet. Så dom tog hål i den där säcken du låg i.. och gav mamma samtidigt medicin för att få igång värkarna som skulle föra dig ut i livet.. till mig och dina syskon.

Undrar om medicinerna hade ens börjat verka innan du bestämde sig för att det är dags..Mammor ska ju öppna sig 10 cm innan dom kan föda och jag tror det kom 7 cm på 30 minuter..  Det gjorde ont och emellanåt så trodde nog mamma att hon bara försvann ett ögonblick av smärta. Mamma ville inte ha bedövning för mamma kunde uthärda allt för din skull. Det kom ju så gott ur smärtan. Mamma ville känna allt det där med alla sinnen. Det var det ju värt. Fast lite fuskade mamma ibland och tog lite lustgas. Allt det där filmade Katri som var med.. Någonstans precis innan slutet så gjorde mamma tummen upp mot kameran och sträckte ut alla fem fingrar och smajlade så där fånig som mammor gör ibland..  Innan mamma tog i för absolut sista gången..

Du föddes Torsdagen den 17 oktober 2002 – Du vägde 3480 gram och var 50 cm lång. Vilken lycka… Tack livet för dig Marcus..

Jo Marcus, du kanske undrar vad tummen upp betydde och dom fem fingrarna.. Det var ett tecken till Katri om att nu är det dags för mamma att ta i för sista gången för att bli fembarnsmamma och att hon inte fick sluta att filma =)

Här ligger du då… för första gången på mammas mage.. Vi pustar ut bägge två.

Här får du på dig lite kläder… Du har blivit vägd.. Tempen hade tagits och andra vanliga kontroller har gjorts.

Det här ser kanske lite äckligt ut nu Marcus. Men det var detta som höll dig vid liv i nio månader. Moderkakan. Den där långa saken är navelsträngen och den satt ju fast på dig. Genom den så fick du mat från mamma.. Det kallas också för livets träd.. Ser du varför?? Navelsträngen är ju som en stam och blodkärlen är ju grenarna… Man kan äta upp den också fast mamma hoppade över den biten =) Man kan också gräva ner den och plantera träd över den. Visst blev den vacker nu när du vet lite mera om den? =)

Här ligger du nu…nerbäddad på BB avdelningen. Men där låg du inte länge.. Det var ju sköterskan som hade bäddat ner dig. Men så fort hon gick så tog mamma upp dig. Alla hucklen och dylikt åkte av dig. Bäst och varmast var det ju att ligga under mammas sjukhusskjorta direkt på mammas hud.. Där var det varmt och gott.  Resten av tiden sen på BB så låg du bredvid mamma … Både natt och dag. Givetvis låg vi inte nerbäddade hela dagen och natten. Men ofta ju.. Du skulle ha mammas tutte och den fick du när du ville.  Mammas säng sköt vi mot väggen så att det blev en liten myshörna och för att det är tryggare så.  Samma hemma tills du började klättra över mamma och trilla ur sängen =)

Nio år, Älskade Marcus, har det gått sen dom här bilderna på dig togs.. Ja inte den översta. Den var ju i Maj  som mamma tog det kortet.  I nio underbara år så har du funnits hos oss.  Tack Marcus för att du finns.

Hoppas din födelsedag bli helt fantastisk.. Vi ska ju fira dig i många dagar och en av dom dagarna blir bara din och min… Vi ska ut på äventyr en hel dag =)

VI ÄLSKAR DIG!!

Mamma… Petri, Elias, Johannes och Hanna

En sak till Marcus.. Vet du vad jag tror om att dom inte kunde få dig att födas dom tre första dagarna.. Du kom ju på den fjärde… torsdagen den 17:e okt.

Du vet mormor Laila.. Min mamma. Hon dog ju den 17 oktober för många år sedan.  Det är bara Petri som har träffat henne.. Ni andra hann ju inte det. Men hon ser ju er från hennes himmel. Du pratar ju ofta om henne och hur tråkigt det är att du inte fick träffa henne. Att du är lite ledsen för det. Du säger att hon finns där uppe som en ängel. Vet du gubben.. Det här var nog en hälsning från henne. Till dig.. mig och dina syskon. Du fick vara liksom en liten budbärare. Hade du fötts tidigare eller senare så hade nog inte hälsningen kommit fram.. Därför var det tvärstopp och doktorerna fick killa sig i huvudet bäst dom ville… fram till rätt dag.. Din födelsedag. Visst är det speciellt att vara en ängels budbärare. =)

Mormor lever ju kvar i mammas hjärta.. och i ditt…och dina syskons.

Vi tänder också ett ljus för mormor idag.
Vi tänker på  henne med stor Kärlek och tacksamhet.

* Älskade, älskade du!!

petri
Liten har blivit stor..

Grattis älskade Petri på din 30 års dag idag!
Hoppas din dag blir sådär fantastiskt underbar!

VI ÄLSKAR DIG!

Mamma… Elias, Johannes, Hanna och Marcus.

indexxxx

* Älskade, älskade ungen min ♥

indexxxx

GRATTIS  GRATTIS GRATTIS
Älskade Elias
Det är din alldeles egna dag idag.
Den allra första dagen
då du tar ditt första kliv in i vuxenvärlden.
Vi önskar dig den allra bästa
18 års dagen..

Vi Älskar dig!

Mamma.. Petri, Johannes, Marcus och Hanna.

* Så små dom var då 2004.. Mina fantastiska ungar!! En fortsatte på gymnasiet idag och blir 18 i sepetember.. Minsta tog klivet in i femman och blir 11 i oktober.. Den bästa tösen som blir 13 i januari äntrade högstadieskolan och åk 6.. och nyblivna 14 åringen börjar åttan i morgon =)

Diverse 19 augusti 2013 003x

 

 

* Lite jullovsplaner..

Hoppas ni alla har haft en bra helg!?

Vår helg har varit lite si och så där..Lite jobbigt med tanke på dom senaste inläggen.. Men så är det emellanåt att saker poppar upp för barnen och det blir lite extra jobbigt. Men nu tar vi nya tag och det passar ju bra att göra det på en måndag. Ny dag.. Ny vecka.. Nya planer.. Fast ungarna var nog inte så förtjusta att stiga upp i morse =)

Jag och barnen har pratar lite ang julen.. Har ju fått starka signaler tidigare och framförallt nu i helgen, om att dom saknar och längtar efter familjeupplevelser.. Att vi alla gör någonting tillsammans.. En resa eller så. En av grabbarna sa ”Kan vi strunta i julklapparna och göra någonting som en resa tillsammans?” ”Familjen är viktigare än alla julklappar i världen” och dom andra instämde när dom har fått fundera lite. Någonting händer inom dom nu.. Någonting har grott inom dom och slagit rot och börjat växa nu. Det känns som om vi är på väg mot en förändring till det bättre inom vår lilla familj.

Samtidigt som detta glädjer mig så ger det mig en stor värkande klump i magen. Dom saknar det som jag alltid vill ge dom men inte ha kunnat ge el ge det väldigt sällan pga ekonomin och så pass att dom väljer att avstå från julklappar för att göra den möjlig.. Framförallt nu under sommaren och hösten har det ju varit mycket skralt i kassan av orsaker som jag har skrivit om tidigare.. Nu har nästan alla förlorade bidrag kommit tillbaka så nu är det så där vanligt träligt igen. Men jag känner att dom inte klandrar mig alls utan förstår situationen mycket väl att det inte finns så mycket möjligheter när jag är arbetslös. Älskade fantastiska ungar!!

Julaftonen ska vi vara hos barnens farmor och farfar. Julklappar får dom ju av dom och vi kom överens om att jag ger dom en julklapp var och så gör vi en resa. Det var ju helt OK. Så utan blir dom ju inte. Efter det så blir det en resa så nu gäller det att hitta någonting bra. Vi har pratat om en kryssning till Helsingfors. Det är ju i alla fall ett par dagar som vi är borta.. Vi har frågat Petri om han vill följa med och då vore vi samlade just precis alla.. En av mina drömmar faktiskt.. En resa tillsammans med alla mina fem underbara ungar! Han skulle fundera och hoppas nu han kan!

Nu ska jag börja röja lite här hemma och det behövs verkligen efter helgen =)

Hoppas ni får en finfin måndag och var rädda om er själva och varandra!

KramKram!

* Tema Missbruk: Pappornas dag från en annan vinkel

Inlägget nedan är en repris från förra årets Farsdag. Den är lika aktuell i år med,, Lika sorglig och jobbig för barnen.

Det här är en svår dag för många barn. Denna dag ska man fira pappor. Det är då många barn blir påminda om pappor som inte finns i deras liv. Dom kan vara döda. Eller så har dom valt ett liv utan barnen. Orsakerna är lika många som dom frånvarande papporna är.. En av orsakerna är ju att ett missbruk har tagit dom ifrån barnen. Dom påminns långt innan genom bla skyltfönster som skriker ut ”Ge pappa detta i farsdagspresent..” ”Fira pappa på Söndag” osv osv… TV reklamen skriker ut samma budskap.. Samma på skolor där barnen manas på att göra någonting till pappa på pappornas dag..

Saknaden efter pappa finns givetvis där hela tiden hos många barn.. Det poppar inte upp just på farsdag för att försvinna. Men dom påminns. Många barn har ju skuldkänslor.. Dom tror att det är deras fel att pappa inte finns hos dom. Det finns kärlek, saknad, Känslan av övergivenhet, Ilska, Hat.. m m.

Mina barn har en pappa som dom inte har fått fira sen efter separationen mellan oss föräldrar för en tio år sedan. I början så gjorde pojkarna tappra försök att rita fina farsdagsteckningar och tota ihop små hemmagjorda presenter till pappa. Men dom har aldrig fått chansen att ge det till honom. Sakta har glittret slocknat i deras ögon och tillslut ritades det inga mera teckningar.. dom små hemmagjorda presenterna blev aldrig mera gjorda. En till ”sorgedag” lades till dom andra. Som jul, deras födelsedagar, pappans födelsedag… Visst skulle vi kunna knalla hem till honom.. till misären i en fyllekvart. Där ångorna slår i taket. Där pappa skulle sluddra ett tack till barnen för att sen gråta hejdlöst över sin situation.. sin alltså. Det skulle slita sönder mina barn i stycken. Göra dom ännu mera livrädda..

Det mina barn skulle vilja säga till deras pappa idag på pappornas dag är:

Vi älskar dig och vi vill att du ska komma tillbaka till oss. Vi är så rädda för att du ska dö.. Vi vill att du ska bli frisk. Kan du säga åt dom att skicka dig till Riddarhyttan igen. Vi vill bli kramade, älskade av dig pappa, varje dag,

Jag vet detta eftersom dom uttalar dom orden lite då och då här hemma när pappa kommer på tal och helt spontant emellanåt.. Denna enorma sorg, längtan och oro som barnen har sliter sönder mitt hjärta. Deras svåra sorg blir min sorg och ibland så vet man inte riktigt hur man ska hantera saker och ting. Tyngden över bröstet gör ont av deras smärta. Sorgen hos barnen går över ibland i en känsla av total övergivenhet och känslan av att inte vara älskad av sin far. Det ger dom ett ok av skuld att bära.. Oket som inte tillhör dom. Dom blöder i hjärtat av pappans val av hur han vill leva sitt liv. Barnen är helt oskyldiga offer…

Dom är offer för pappans val.. för kommunens brist på att se i saker ur barnperspektiv och deras usla och ologiska missbruksvård.

Barnen kunde ha haft en chans att fira sin far idag och äntligen kunna ge dom där små kärleksförklaringarna till honom. Men den togs i från dom brutalt och skickade dom tillbaka in i sorg och förtvivlan…
http://puffeltufflan.wordpress.com/2011/07/10/tema-missbruk-kommunen-den-allsmaktige/

HÄR finns mera om ämnet Tema Missbruk.


I mina barns hjärtan brinner ett ljus av kärlek till deras pappa.. Orden av kärlek som dom inte kan förmedla till honom personligen denna dag finns inom dom.

Han finns så nära geografiskt men ändå är det en hel ocean mellan dom.. en mörk ocean fylld av svarta piskande vågor av svår smärta..

Idag är det viktigt att prata om pappan ur många perspektiv.  Jag ska berätta hur tacksam jag är över deras pappa. Att han valde att ge dom liv av kärlek tillsammans med mig. Jag ska berätta om hur mycket han älskar alla sina barn och kommer alltid att göra det. Jag ska berätta att valet som han har gjort inte är gjort med hjärtat och själen utan med kroppen som är sjuk i en svår sjukdom som inte har någonting med dom att göra. Jag ska påminna dom om att taggarna av smärta som levereras till deras hjärtan av pappans frånvaro inte kommer från hans hjärta utan från sjukdomen alkoholism..

Jag ska berätta för barnen hur mycket pappa Älskar och saknar dom. Hur han skäms över att vara en fyllegubbe. Jag ska berätta hur förtvivlad han blir över att göra er rädda över att han ska hittas död… Jag ska berätta att dom inte är bortglömda av honom utan dom finns alltid i hans tankar på ett eller annat sätt.. Jag ska berätta hur stolt han är över alla fyra. Jag ska berätta om att han vet hur älskad han är av er barn.

Men jag måste också berätta om att valen som han har gjort tidigare är gjort helt av honom själv av olika personliga skäl och allt eftersom han sjönk så var det svårare att ta sig ur.. Sen var han fast. Jag måste berätta om att vi människor är så olika och att vissa blir lätt beroende av droger och då räcker inte ens den stora kärleken till sina barn för att bli fri.


Hanna gjorde en teckning till pappa idag. Pappa är han med mörkt hår. Ovanför är Hanna själv. Det stora i mitten sa Hanna ”tända ljus” om.. Kanske en raket..

Barnen firar en frånvarande pappa idag. Även om jag som vuxen inte alls ser honom som den bästa pappan till mina barn just nu.. så har jag ingen talan. Det är mina barns pappa och dom Älskar honom även om han är en frånvarande fyllegubbe till pappa. Det finns många stormande känslor inom dom men det finns alltid en stor kärlek till pappa som går som en röd tråd i deras liv.  Det är det absolut viktigaste att inte den känslan förbytts till ett mörker av hat..

Mina barns ord till deras pappa i dag:

Grattis älskade pappa på farsdag – VI ÄLSKAR DIG!

* Älskade Petri..


Älskade underbara härliga Petri.
Du är min förstfödde vackra son och genom dig så fick jag den mest värdefulla gåvan och ynnesten i mitt liv  – Vara Mamma.

Älskade Petri..Du är en fantastisk son och storebror till dina syskon.
Du är en viktig förebild och sköter den uppgiften bättre än bäst..
En storebrorhövding.

Jag är så stolt över dig älskade unge!!

Just idag så är du i Stockholm.. Men vi firar dig med tårta och presenter när du kommer hem…

Grattis i massor på din 29 års dag!!

VI ÄLSKAR DIG!!

Mamma… Elias, Johannes, Hanna och Marcus.

* På botten men känslan av lycka finns….

Det är rätt så illa just nu.. Värsta månaden hittills någonsin.. Men den lycka jag ändå känner just nu trots att jag inte är riktigt framme i mål är så jävla skön.. Det är den här känslan som kommer när man ännu en gång har fixat mat för några dagar och det utan att ha tagit några personliga lån just för att komma uppåt lite.. Jag startade med dryga tusenlappen efter att jag hade betalat räkningar och privata lån förra gången och klarat oss genom att sälja saker.. Har sagt nej till sponsring.. och lånerbjudanden.. Trots den absoluta botten så har jag klättrat uppåt under tiden.. Fan.. snacka om en skön känsla. Barnen har inte svultit utan fått mat i sig precis vart enda dag.. Det är det enda som är viktigt!!

Men någonting som gör mig ledsen är ju när vänner vänder ryggen till och är tysta.. precis som om dom känner ett slags tvång att hjälpa om dom har kontakt med mig.. Att det är bättre att låtsas om ingenting. Det är inte heller synd om mig.. fan heller. Om man frågar hur jag har det och jag svarar ärligt hur det är.. Varför ska jag ljuga?? Att få i ansiktet att ”Jag har det också dåligt ställt.. hejdå” När man inte har några tankar på att fråga om lån el annan hjälp..Det känns kasst.. när man bara ville ha en vän att prata med.. kunna ösa ur sig saker utan att det missförstås och att det tas för ett underförstått ”hjälp mig nu då för i helvete”

Men det är ju så att i nöden prövas ju vännen.. Finns dom inte kvar när det är illa så har dom ingenting i mitt liv att göra sen när det går bra. Nu handlar detta INTE om ekonomisk hjälp via lån el så.. Det handlar om det där andra.. Det som vänskap baseras på och det är ju inte pengar.. Nu handlar detta inte om alla mina vänner.. utan bara enstaka få.. Känslan kom inte bara nu.. utan den har funnits sen länge. Dom är väl egentligen inte vänner.. utan mera bekantskaper. Kanske är det jag som har missuppfattat vår relation..

Inför mig behöver ingen hålla tillbaka någonting eller tassa på tårna bara för att jag har det kasst just nu.. Jag känner en otrolig glädje över när det går bra för folk och att dom lyckas.. Jag är inte missunnsam för fem öre.. tvärtom.. det sporrar mig att fortsätta.. Det sporrar också när en del vill försöka strö salt i såren.. medvetet alltså. Då blir det lite som ”skrattar bäst den som skrattar sist” känsla. Karma ni vet.. Den kommer någon gång att bita dom i röven och det hårt och jag ska försöka låta bli att skratta då.. just för att inte själv behöva bli biten i röven.

Även om min ekonomi är i botten så har jag en ovärdelig rikedom i mitt liv.. Det är den som ger mig syre och håller mig vid liv. Utan den skulle jag inte klara mig. Mina barn.. och den lycka som kommer med ynnesten över att få vara deras mamma. Det finns ingen större rikedom.. Jag får ALDRIG ALDRIG någonsin glömma bort vad jag har.. Jag är ekonomiskt urfattig men så ofantligt rik ändå!!

Fredag idag.. Helgen är framför oss. Skönt!!

Var rädda om er själva och varandra!

Vi höres!!