Tag Archives: Fattiga barn

* Karma is the Bitch

Det är mycket prat om fattiga barn lite överallt nu i bloggar och tidningarna. Vet ju. Har själv medverkat här om dagen som en återkoppling till Expressens artikel 2009 om fattiga barn.

Det är mycket om hur man ska hjälpa dessa barn som inte har det så välbeställt. Ja eller föräldrarna som inte har det så välbeställt. Ungarna hänger ju bara med av bara farten.

Tonårsmorsan gör sin grej.. HELP 2 HELP är en fin tanke.. Men jag reagerar ändå lite olustigt på hela den grejen.  Fatou är en snäll kvinna. Jag gillar henne skarpt. Det är inte det. Varför göra det så komplicerat? Varför dra in företag som får cred för ”hjälpen” genom reklam på en blogg. Sen uppmanas dom som inte kan hjälpa eller inte vill hjälpa ändå ge cred till dom här företagen som hjälpt till. Ett PR – jippo på bekostnad av fattigdomen som finns omkring oss. Det känns som inbakad och/eller dold reklam för företag som ska florera i bloggen.

Varför ska man tävla om att få vinna en matkasse för att man är fattig? En tävling för fattiga.. Tja.. det låter inte riktigt bra i mina öron. Jag ser framför mig många medmänniskor som i behov trånar efter en bit ”bröd” ur den välbeställdas kasse. Jag ser målade tavlor i olja av fattiga.. men i en modern tappning. Jag ser ”grindslanten” där man slåss om en peng.. Fast i vuxen tappning.

Varför inte bara se sig omkring i sin egen närhet.. sin omgivning. Gå igenom den egna släkten.. vänner.. grannar. osv.. Finns där någon som skulle behöva?   Uppmana vänner och bekanta att göra detsamma. Det finns behov bara man tillåter sig att se. Vill man hjälpa och kan det så gör det. Gör det anonymt om möjligt så slipper mottagaren hamna i en skuldposition.. en tacksamhetsskuld som kan bli otroligt jobbig. Många gånger är det mycket skam inblandat i just faktum att man inte har medel. Fast det är ingenting att skämmas över. Vi alla är lika värdefulla.

Det är väldigt viktigt att få bort skamstämpeln på just fattigdom. Vi måste stötta varandra och peppa.. istället för att se ner och förminska eller ordna tävlingar så att ingen hamnar på djupt vatten. Stötta varandra så att man orkar en stund till.  Vi måste hjälpa varandra att finna lösningar för när man hamnar i hopplöshet så har man svårt att se någonting överhuvudtaget mera än sin egnen svarta situation. Vi måste se vårat egna värde, att vi inte är värdelösa och en belastning för samhället för att vi är ekonomiskt fattiga. För känner föräldrarna skam så fortplantar det sig säkerligen sig till barnen också ganska snabbt. Det blir offer på offer.

Kan vi göra det för våra medmänniskor omkring oss som har det svårt, stötta och peppa.. Hjälpa dom att se sitt egna värde..att som inte är dåliga.. så är det ett värdefullt och livsviktigt bidrag i denna diskussion om just barnfattigdom. Det kan vara just någons respekt, stöd och peppning som gör skillnad i att falla eller inte falla. Det kostar ingenting.. men är så, så värdefullt och är en långsiktig investering i begreppet medmänsklighet..
För ni vet ju.. Karma is the Bitch!!

Over and out.. Köping den 15 Juni och året är 2011 och klockan är 01:29.. attans mycket eller lite.. Det beror på hur man ser det.. =)

KramKram!!

* ”Barnfattigdom” är konsekvensen av nutidens ättestupa.

Repris av inlägg skrivet i April i år.. Passar bra idag till Expressens artikeldär jag medverkar. Så här sommartider så är repriser tillåtna =)

Läs detta också: http://puffeltufflan.wordpress.com/2011/06/05/vi-har-det-bra/

***

Ge mig möjligheten att snabbt få tillgång till barnomsorg kvällar och helger så skulle jag slippa det mesta av dom negativa konsekvenserna av arbetslöshet.. som är ekonomisk fattigdom och är jag fattig så är mina barn det också och drabbas. Men skulle jag få nattdagis så skiter det sig ändå. Vem går med mina barn dit då?? Jag skulle få ta ledigt från jobbet varje kvällspass för att gå ifrån för att transportera barn från punkt A till B. Vilken arbetsgivare går med på det??  Det är systemet som sätter krokben för mig för att kunna ta jobb inom det jag är utbildad för.

Fritids stänger 18:30.. Det räcker inte för att jobba inom vården. Antingen måste man ha en respektive som är hemma efter kontorstid eller så en sjuhelsikes nätverk av släkt och vänner för att kunna vara ensamstående och jobba som inom vården. Där det ändå är lättast att få timvikariat om man nu kan jobba kvällar och helger. Nu är det illa överlag här i Köping.. Det finns inte så många lediga jobb.. Givetvis söker jag alla sorters jobb.

Sen är det ju så att för att få ”Nattis” så måste jag ha jobb och för att få jobb så måste jag ha ”Nattis”. Att flytta till jobb i en annan och större stad kostar en smärre förmögenhet. Man är fastlåst.

Ja och snart är väl pensionsåldern höjt till 97 år eller så också.
Fast å andra sidan så kanske det är ganska smart.. Någon måste ju ta hand om dom sönderrehabiliterade,  utförsäkrade, nedbrutna, unga och medelålders människorna på dom olika inrättningarna som poppar upp som svampar ur jorden. Där dom har hamnat efter att ha gjort slut på alla åtgärder som stod till förfogande.. ”Si så där ja-Utförsäkrad.. marsch fram till ättestupan.” Rätt tänkt ju.. Någon måste ju ta hand om dom faktiskt. ” Puh! Det var nära en gång till att vi inte skulle ha arbetsmaterial” utbrister dom sen.. 80 plussarna. Det är ju attans bra att vi har så förutseende politiker!!

Är det så konstigt att folk förlorar hoppet i arbetslöshet och utförsäkring? Människor slussas ibland mellan olika åtgärder för att till sist falla utanför. När dom är inne i hopplöshetens dimmor så kommer krämporna och samhället får ta hand om den biten. Vissa orkar inte ens leva vidare. Barn blir håglösa.. Börjar känna hopplöshet dom med.. Dom drar sig hemifrån och hamnar i dåligt sällskap. Risk för själv försöka kurera känslan av hopplöshet finns ju bland vuxna och barn. Risk för allehanda missbruk och kriminalitet finns. Listan kan göras lång..

Många skäms över sin situation. Det här är någonting som nog är jättejobbigt för många. Att skammen kommer för att man har som man har det. Att det är någonting fult att vara fattig av olika orsaker. Skäms inte!! Ingen är sämre än någon annan. Lika värdefulla är vi allihopa. Vi har bara lite olika förutsättningar. Sen måste man alltid ta med i beräkningen att förutsättningar kan ändras under livets gång.. Från bra till mindre bra och tvärtom. Ta ingenting för givet. Tar man bort skygglapparna så har man bäst möjligheter att se.

Det är samhället som ska skämmas för att dom har skapat dessa ättestupor åt folk så att dom faller lätt och hårt. Ättestupan har fått en helt annan mening nu. Förr i tiden så var det åldringar och orkeslösa som ”puttades över kanten” Nu för tiden är det yngre och arbetsföra också. Barnen dom hänger med över stupet av bara farten. Dom har inget val!

Samhället måste utformas så att den får varje individ i grupp eller enskilt att växa och gå framåt.. Inte krympa och försvinna. Dom nu svagaste och sköraste grupperna i samhället måste göras stabila genom åtgärder så att dom inte faller vid minsta lilla skalv… Folk måste få trygghet!!

Människor havererar med nuvarande system och till skillnad mot flygplan som kraschar så tillsätts ingen haverikommission som utreder störtdykningarna och försöker förhindra sådant i framtiden utan folk kraschlandar gång på gång..

HÄR: Ett upprop om att riva upp Sjukförsäkringen..

Jag vägrar att falla utför stupet. Det är mycket jobbigt emellanåt men jag kämpar emot allt vad tyget håller. Men många orkar inte alltid hålla emot och dom faller…Tyvärr!!

Här kommer några repriser på inlägg om dolda skolavgifter. Dom känns enormt tunga ibland  när man inte har ekonomi.  När man står med sista tjugan och  den behövs till annat än frukten. Det är här i skolan som risken för utanförskap finns bland barnen. Här syns det ganska väl  vilken familj som har ekonomin till att följa skolans dolda avgifter. Har man inga skridskor så förpassas man till ”att leka i snöhögen bredvid” fast dom helst av allt vill åka skridskor på skridskodagen som skolan har ordnat. Alla andra gör ju det.

På en lapp stod det så här: (Min fetmarkering)
”Torsdagen den 20/1 har vi skridskodag i eleverna i Anexet.
Vi kommer att åka buss till och från Krillan. Ta med en rejäl matsäck för det serveras ingen skollunch den dagen. Kom ihåg kläder efter väder. Det barn som inte har skridskor får leka i snöhögen. Alla barn som åker skridskor måste ha hjälm på sig. Har du klubba med dig så får du bara spela med den på bandyplanen.”

Här är det stor risk för barnet att känna sig utanför.

* Undrar vad typ 800 frukter kostar?
* Igen.. Lite om dolda skolavgifter.
* Elizabeth Salomonsson: Inger hopp för framtiden.

Dom som också ska skämmas är ju dom som har fördomar mot oss som inte har det så bra som dom kanske själva har.. Att vi är lata är ju bara Bullshit!
Att vi inte vill ha jobb är också Bullshit. Vi är inga dåliga människor alls. Inga andra klassens människor som en del vill få oss till. Men… Visst finns det rötägg bland oss ekonomiskt fattiga också. Dom som inte vill jobba utan lever gärna på försörjningsstöd år ut och år in. Jag har ingen försörjningsstöd.

Skämmas bör dom som slänger ur sig saker som ”Du borde ju ha tänkt innan du skaffade alla dessa barn” och dylikt och försöker påskina att det är därför man är arbetslös och ekonomiskt fattig.

Jag skriver ekonomiskt fattig för på annat sätt är jag RIK.
Den rikedomen är det som håller mig flytande.

Skyll dig själv!!

Vart går gränsen vid fattigdom i Sverige?

Ska man relatera till U-Länderna?
Ja isf är vi alla ofantligt rika..
Eller ska vi relatera till våran egen omgivning?
Den som ligger närmast till hands.

Ska man krävas att helt vara utan belastande ekonomisk historia..
Banklån, CSN och annat som man kan ha
när man är 30-40-50…. år
om någonting dramatiskt händer?
Måste vi skylla oss själva oavsett vad?

När hela familjer mår dåligt.
När hela alltet sätts på spel vind minsta lilla oförutsedda utgift.
Är det ”tillåten” fattigdom.. eller får vi skylla oss själva?

Ska vi skylla oss själva om lågkonjukturen slår till och bägge får gå.
20 år på fabriken och plötsligt slår den igen.
Ska vi skylla oss själva när vi har många barn.
Borde man ha förutsett allting?
Alla eventualiteter?

Är det enbart förunnat dom väldigt rika
att reproducera sig själv?

Ska man skylla sig själv om man blir sjuk
och förlorar förmågan att jobba?

Vad säger man till någon som  förlorat ett barn.
En respektive.. någon annan kär.
När sorgen är förlamande tung
och förmågan att existera knappt finns.
När räkningarna hopas, när sjukpengen inte räcker till.
När samhället anser att man ska ha sörjt klart
på några få veckor.
Vad säger man då?
Skyll dig själv?

Ska man skylla sig själv när Kärleken tar slut?
En tar inte sitt ansvar…
Bakom en skilsmässa kan finnas oändligt mycket skäl
Vissa klarar sig galant..
Vissa hamnar på ruinens brant.
Ska man skylla sig själv för att man har Älskat?

När är det förlåtet att ha förlorat sin ekonomiska trygghet?

Det är väl inte konstigt om folk bryter ihop av ren frustration
När man hela tiden får höra ”Skyll dig själv du som….”
samtidigt som chansen till återhämtning försämras.

Familjer bryts ner bit för bit.
Dom förlorar förmågan att kämpa.
Det är som att se en medmänniska drunkna.
Det finns lite liv…. men knappt.
Hon ber förtvivlat efter en Livboj.

Ska vi vända dom ryggen
och be dom skylla sig själva?

Var rädda om er!

KramKram!

* ”Barnfattigdom” är konsekvensen av nutidens ättestupa.

Ge mig möjligheten att snabbt få tillgång till barnomsorg kvällar och helger så skulle jag slippa det mesta av dom negativa konsekvenserna av arbetslöshet.. som är ekonomisk fattigdom och är jag fattig så är mina barn det också och drabbas. Men skulle jag få nattdagis så skiter det sig ändå. Vem går med mina barn dit då?? Jag skulle få ta ledigt från jobbet varje kvällspass för att gå ifrån för att transportera barn från punkt A till B. Vilken arbetsgivare går med på det??  Det är systemet som sätter krokben för mig för att kunna ta jobb inom det jag är utbildad för.

Fritids stänger 18:30.. Det räcker inte för att jobba inom vården. Antingen måste man ha en respektive som är hemma efter kontorstid eller så en sjuhelsikes nätverk av släkt och vänner för att kunna vara ensamstående och jobba som inom vården. Där det ändå är lättast att få timvikariat om man nu kan jobba kvällar och helger. Nu är det illa överlag här i Köping.. Det finns inte så många lediga jobb.. Givetvis söker jag alla sorters jobb.

Sen är det ju så att för att få ”Nattis” så måste jag ha jobb och för att få jobb så måste jag ha ”Nattis”. Att flytta till jobb i en annan och större stad kostar en smärre förmögenhet. Man är fastlåst.

Ja och snart är väl pensionsåldern höjt till 97 år eller så också.
Fast å andra sidan så kanske det är ganska smart.. Någon måste ju ta hand om dom sönderrehabiliterade,  utförsäkrade, nedbrutna, unga och medelålders människorna på dom olika inrättningarna som poppar upp som svampar ur jorden. Där dom har hamnat efter att ha gjort slut på alla åtgärder som stod till förfogande.. ”Si så där ja-Utförsäkrad.. marsch fram till ättestupan.” Rätt tänkt ju.. Någon måste ju ta hand om dom faktiskt. ” Puh! Det var nära en gång till att vi inte skulle ha arbetsmaterial” utbrister dom sen.. 80 plussarna. Det är ju attans bra att vi har så förutseende politiker!!

Är det så konstigt att folk förlorar hoppet i arbetslöshet och utförsäkring? Människor slussas ibland mellan olika åtgärder för att till sist falla utanför. När dom är inne i hopplöshetens dimmor så kommer krämporna och samhället får ta hand om den biten. Vissa orkar inte ens leva vidare. Barn blir håglösa.. Börjar känna hopplöshet dom med.. Dom drar sig hemifrån och hamnar i dåligt sällskap. Risk för själv försöka kurera känslan av hopplöshet finns ju bland vuxna och barn. Risk för allehanda missbruk och kriminalitet finns. Listan kan göras lång..

Många skäms över sin situation. Det här är någonting som nog är jättejobbigt för många. Att skammen kommer för att man har som man har det. Att det är någonting fult att vara fattig av olika orsaker. Skäms inte!! Ingen är sämre än någon annan. Lika värdefulla är vi allihopa. Vi har bara lite olika förutsättningar. Sen måste man alltid ta med i beräkningen att förutsättningar kan ändras under livets gång.. Från bra till mindre bra och tvärtom. Ta ingenting för givet. Tar man bort skygglapparna så har man bäst möjligheter att se.

Det är samhället som ska skämmas för att dom har skapat dessa ättestupor åt folk så att dom faller lätt och hårt. Ättestupan har fått en helt annan mening nu. Förr i tiden så var det åldringar och orkeslösa som ”puttades över kanten” Nu för tiden är det yngre och arbetsföra också. Barnen dom hänger med över stupet av bara farten. Dom har inget val!

Samhället måste utformas så att den får varje individ i grupp eller enskilt att växa och gå framåt.. Inte krympa och försvinna. Dom nu svagaste och sköraste grupperna i samhället måste göras stabila genom åtgärder så att dom inte faller vid minsta lilla skalv… Folk måste få trygghet!!

Människor havererar med nuvarande system och till skillnad mot flygplan som kraschar så tillsätts ingen haverikommission som utreder störtdykningarna och försöker förhindra sådant i framtiden utan folk kraschlandar gång på gång..

HÄR: Ett upprop om att riva upp Sjukförsäkringen..

Jag vägrar att falla utför stupet. Det är mycket jobbigt emellanåt men jag kämpar emot allt vad tyget håller. Men många orkar inte alltid hålla emot och dom faller…Tyvärr!!

Här kommer några repriser på inlägg om dolda skolavgifter. Dom känns enormt tunga ibland  när man inte har ekonomi.  När man står med sista tjugan och  den behövs till annat än frukten. Det är här i skolan som risken för utanförskap finns bland barnen. Här syns det ganska väl  vilken familj som har ekonomin till att följa skolans dolda avgifter. Har man inga skridskor så förpassas man till ”att leka i snöhögen bredvid” fast dom helst av allt vill åka skridskor på skridskodagen som skolan har ordnat. Alla andra gör ju det.

På en lapp stod det så här: (Min fetmarkering)
”Torsdagen den 20/1 har vi skridskodag i eleverna i Anexet.
Vi kommer att åka buss till och från Krillan. Ta med en rejäl matsäck för det serveras ingen skollunch den dagen. Kom ihåg kläder efter väder. Det barn som inte har skridskor får leka i snöhögen. Alla barn som åker skridskor måste ha hjälm på sig. Har du klubba med dig så får du bara spela med den på bandyplanen.”

Här är det stor risk för barnet att känna sig utanför.

* Undrar vad typ 800 frukter kostar?
* Igen.. Lite om dolda skolavgifter.
* Elizabeth Salomonsson: Inger hopp för framtiden.

Dom som också ska skämmas är ju dom som har fördomar mot oss som inte har det så bra som dom kanske själva har.. Att vi är lata är ju bara Bullshit!
Att vi inte vill ha jobb är också Bullshit. Vi är inga dåliga människor alls. Inga andra klassens människor som en del vill få oss till. Men… Visst finns det rötägg bland oss ekonomiskt fattiga också. Dom som inte vill jobba utan lever gärna på försörjningsstöd år ut och år in. Jag har ingen försörjningsstöd.

Skämmas bör dom som slänger ur sig saker som ”Du borde ju ha tänkt innan du skaffade alla dessa barn” och dylikt och försöker påskina att det är därför man är arbetslös och ekonomiskt fattig.

Jag skriver ekonomiskt fattig för på annat sätt är jag RIK.
Den rikedomen är det som håller mig flytande.

Skyll dig själv!!

Vart går gränsen vid fattigdom i Sverige?

Ska man relatera till U-Länderna?
Ja isf är vi alla ofantligt rika..
Eller ska vi relatera till våran egen omgivning?
Den som ligger närmast till hands.

Ska man krävas att helt vara utan belastande ekonomisk historia..
Banklån, CSN och annat som man kan ha
när man är 30-40-50…. år
om någonting dramatiskt händer?
Måste vi skylla oss själva oavsett vad?

När hela familjer mår dåligt.
När hela alltet sätts på spel vind minsta lilla oförutsedda utgift.
Är det ”tillåten” fattigdom.. eller får vi skylla oss själva?

Ska vi skylla oss själva om lågkonjukturen slår till och bägge får gå.
20 år på fabriken och plötsligt slår den igen.
Ska vi skylla oss själva när vi har många barn.
Borde man ha förutsett allting?
Alla eventualiteter?

Är det enbart förunnat dom väldigt rika
att reproducera sig själv?

Ska man skylla sig själv om man blir sjuk
och förlorar förmågan att jobba?

Vad säger man till någon som  förlorat ett barn.
En respektive.. någon annan kär.
När sorgen är förlamande tung
och förmågan att existera knappt finns.
När räkningarna hopas, när sjukpengen inte räcker till.
När samhället anser att man ska ha sörjt klart
på några få veckor.
Vad säger man då?
Skyll dig själv?

Ska man skylla sig själv när Kärleken tar slut?
En tar inte sitt ansvar…
Bakom en skilsmässa kan finnas oändligt mycket skäl
Vissa klarar sig galant..
Vissa hamnar på ruinens brant.
Ska man skylla sig själv för att man har Älskat?

När är det förlåtet att ha förlorat sin ekonomiska trygghet?

Det är väl inte konstigt om folk bryter ihop av ren frustration
När man hela tiden får höra ”Skyll dig själv du som….”
samtidigt som chansen till återhämtning försämras.

Familjer bryts ner bit för bit.
Dom förlorar förmågan att kämpa.
Det är som att se en medmänniska drunkna.
Det finns lite liv…. men knappt.
Hon ber förtvivlat efter en Livboj.

Ska vi vända dom ryggen
och be dom skylla sig själva?

Var rädda om er!

KramKram!

* Okidoki vänner… Vad är det frågan om??

Helt plötsligt har det börja strömma in folk från förra sommarens ”Fattiga barn” artikel i Expressen… Där finns det ju en länk till mig.
Måste bara påpeka också att min medverkan var ingen klagosång
utan delade med mig om hur jag fixar mitt liv som arbetslös
flerbarnsmamma med flaggan i topp.
Det var liksom menat som ett ”Peppinlägg” till andra föräldrar
som har det som jag.

Såååå… Vad handlar allting om nu då?? Haha

Har setat ute och haft gårdsliv…
Snart blir det affären..
Sen blir det Gårdsliv med grilla…
S e n… Kan jag ta alla eventuella Varför……..? =)

Be Nice där ute…

KramKram!!

EDIT: NU vet jag vad det handlar om =)
Det är inte värre än den hederliga svenska avundsjukan…
Anonymt givetvis..:P
Länk finns i förra inlägget i kommentarerna…
Det här är någonting som jag bemötte förra sommaren
Ids inte tjata om det längre.. Gå bakåt och läs…
Typ från 29 Juli 2009 och framåt… Där har ni mina svar till det mesta.

* Hej Tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara…

Julen är i antågande…

En vilohelg… En helg då man umgås med sin familj
och sina vänner.

Samtidigt kanske det är en helg i stor ångest för många..
Främst barn…
Det är då glöggen kommer fram i tid och otid..
Det ska vara alkoholhaltiga drycker till hela helgen.
Många gånger slutar helgen i kaos innan den ens har börjat.
Det är barn som sitter inne på sina rum och gråter och är rädda.
Eller större barn som drar hela helgen på gatorna.
Barn som dom vuxna inte orkar bry sig om.
Föräldrar grälar… slåss… och skapar oreda
i ett redan skört hem.

Ångestfyllt kan det ju vara också utan alkoholen inblandat.
Det är föräldrar som inte har råd att ge sina barn någonting
som dom önskar…
Vinterkläderna kan ha satt stopp för den möjligheten lite tidigare.
FattigSverige är inte ett ord bara utan det är ett faktum.
Vi läser lite då och då om hur folk tvingas låna för att överleva.
A- kassan har man väntat på en 15 veckor…
Man kanske har blivit utförsäkrad… Varslad…
Ifrågasatt av sjukkassan och därmed så får man inga pengar..
Socialen kanske hotar med en barnavårdsutredning
om man begär akut hjälp. Så man ber inte om den hjälpen.
Man har hamnat utanför i samhället… Utanförskap.
Man kan bli sjuk av att ha det svårt. Många blir det ju också.
Att vara fattig är en stor hälsorisk.

Risken att hamna i psykiatrisvängen är stor…
Men kan ta till flaskan… piller… för att dämpa Ångesten
för hur man ska klara sig.
Hur man ska betala hyran, elen. Köpa maten. Kläder till barnen.
Pengar till skolresan… Under vintern är det Skridskor till barnen
Pulkor… osv… Skolan kräver iom att man får hem en lapp
”Vi åker skridskor på Torsdag ta med skridskor”
Eller om pulkaåkning… eller om det eller det…
Man har hamnat i en situation där ett äpple om dagen
i barnens skolryggor är en betungande utgift.

Det kommer en jul för dom med och den kanske firas
som första stycket i detta inlägg.

Jag är en av dom ”Fattiga” i dagens Sverige…
Men jag klarar min situation helt OK med hjälp av min inställning
och ett behov av att inte ge upp och låta detta besegra mig.
Jag ser vartenda dag som en möjlighet att förändra..
Även om det inte händer ett skit för det mesta
så finns hoppet där alltid ändå och för mig framåt.
Givetvis går det trögt ibland som nu inför jul.
Då kontot ligger på 100% minus för vinterkläderna
till fyra barn har skördat ett stort hål i ekonomin redan i oktober.
Då är den jobbigare att gå framåt positivt med tanken.
När man skulle behöva en massa konkreta pengar
för att slippa ångesten… sorgen… ledsamheten…kampen
Men så småningom så går det ju det med…
Och man kan ändå känna glädje över julen…

Men alla kan inte göra som jag…
Så dom lider svårt av sin situation, dom trycks ner… lider
Äktenskap går sönder… Missbruk tillkommer eller den ökar…
Politikerna tittar på och gör inte en jota.
Det kanske konstateras bara… men sen ingenting.

Expressen hade en bra artikelserie i somras ”Fattiga barn”
Jag var med som första familj.
HÄR är inlägget som var kopplat till just den artikeln.
Den höll diskussionen i gång i ett par veckor..
Men sen då?? Fortsättningen då??? Tystnad!!
Vore det inte på sin plats att aktualisera detta med jämna mellanrum?
Man kollar av om förändringar har skett inom dom politiska partierna.
I samhället för övrigt… När det tex gäller A-kassereglerna… Sjukförsäkringen.. Socialförsäkringen… m m
Expressen började bra… Men vart faen är fortsättningen?

Det här är människor i våran omgivning som lider.
Våra medmänniskor… Våra systrar och våra bröder.
Inte en dagslända i en tidning.

För hur det än är så går inte alla eventualiteter bakas in i livet.
Alla har inte en möjlighet att ha en buffert inför eventuella saker.
Människor blir arbetslösa… Sjuka… Utförsäkrade.
Livssituationer förändras… Familjer spricker…
Folk åker racerfart ner på botten i dagens samhälle.
En såpad rutchekana dit ner…
Såpad av samhällsklimatet som är just nu.

Ska vi då säga.. Skyll dig själv!!
Utan en tanke på att nästa gång kanske det är ens egen tur.

Sköt om er!!

KramKram!!