Etikettarkiv: Mod

* True Heroes!

* Någonting är fel!

Tibnor varslar här i Köping.

”På onsdagen blev det klart att Tibnor i Köping varslar personal i Köping. Totalt handlar det om 13 tillsvidareanställda personer vid anläggningen i Köping som varslas och MBL-förhandlingar med facket kommer att inledas snarast möjligt. Sju visstidsanställda i Köping kommer även att få gå när deras anställningstid är slut…”
Läs mera i länken –> HÄR

I slutet av november i år.. Nyss alltså, så Varslade Manpower för dom anställda som dom har hos Volvo Powertrain här i Köping..Läs  HÄR

Mitt inlägg om det: Fnaska eller Porrblogg

och så denna upplyftande information:

 Magazin24 29 Nov -11. Citerar lite därifrån.. Läs resten via länken.

”Hofors är Sveriges mest sårbara kommun med plats 290 på listan.
På plats 264 återfinns Surahammar och på plats 251 Köping.
Enligt rapporten så har kommunerna som är sårbara även dåliga förutsättningar att hantera kriser genom att jobb skapas i nya och växande företag.”

BAD BAD SANTA HAR VARIT I FARTEN IGEN.. lagom till Jul för många av mina medmänniskor. Ni har mina varmaste tankar.

Varför är jag inte förvånad över dessa bakslag för lilla Köping? Det går lite”utför” nu för mig (och andra i en liknande situation..) Jag är ju inte så attraktiv längre på arbetsmarknaden och jag sjunker längre och längre ner på skalan över dom attraktiva vid varje varsel känns det som.

Ensamstående med 4 hemmavarande barn. Två av dom har funktionshinder som kräver sitt. Kan enbart jobba dagtid och inom vissa timmar för att jag inte har barnomsorg. Nattis får jag inte för att jag inte har ett jobb och jobb får jag inte för att jag inte har Nattis. Bara det gör att det ryker en massa chanser för mig som inom vården. Det hjälper inte hur bra utbildad jag är. Det räcker inte att jag över 30 års erfarenhet av en massa inriktningar inom vården och det i sin tur gör mig duktig på det jag gör. Jag är duktig på annat också.. En massa annat. Men det finns inga jobb.

Ska jag skratta eller gråta? Det kommer bakslag efter bakslag nu och absolut i den sämsta tiden på året. Det har försvunnit ett helt barnbidrag. Visserligen väntad men borta likförbannat ändå. Min dator har gått sönder och jag kör nu emellanåt på grabbens skol-låne-MacBook. En ny badrumsdörr, material till karmar måste införskaffas. Det finns inga dörrar till dom nuvarande karmarna så därför karmar också.. plus kostnaden för en snickare i ett antal timmar och hutlösa timkostnader är det också. Allt detta till en kostnad av 3600:- Vi har nu nått den absoluta smärtgränsen när det gäller dörren. Det är tröttsamt att skita och duscha inför öppen ridå. Julen är snart här och ungarna önskar sig emellanåt orealistiska saker och plånboksfan är redan tom. Jag har t o m svårt att hitta spelsajter nu som bjuder på startbonus i riktiga pengar till sina spel. Har ju använt dom alla snart..Haha. Fast jag hittade en igår.. 888 någonting som bjöd på $8 men vann inget.

Jag berättar bakslagen för att ni ska få ett hum om vad det är för kostnader som drar ner mig djupare. Det är inte en femhundring precis. När man har jobbat sig upp till en rätt så ok nivå så kommer nästa bakslag. Glasögon som går sönder både en och två gånger på kort tid och som en gång så sprang en av grabbarna på ytterdörren i trapphuset, knäade glasrutan av misstag och vips så var en räkning på över 3000:- i min hand. Så där håller det på hela tiden. När det inte finns en buffert så är det kört ganska snabbt. Har man en buffert så fixar man sådant här. Utan buffert så försvinner tryggheten när man har fyra ungar som kan ställa till det. Det är en livboj som jag inte har än. Jag sjunker lite då och då ganska rejält och vägen upp är emellanåt ganska jobbig och lång. Fattar ni varför jag galopperar lite nu! Jag behövde bara läsa om varslet på Tibnor för att komma i form för detta inlägg. Mera arbetslöshet hit till Köping är ju lyckat.. Skit också!!

Jag är ingen slagen kvinna.. Långt ifrån. Men jag inser ju vissa saker och reagerar på det. Även om varslen inte berör mig direkt så berör det mig indirekt. Sen att den nedåtgående trenden på arbetsmarknaden bara fortsätter här i Köping är ju inte direkt upplyftande.

Jag får hitta nya vägar igen och pröva min vingar. Ett tag försökte jag med Stockholm och det fanns jobb för mig men det finns inga lägenheter. sen är det ju mycket svårt att flytta på grund av en ekonomi som inte finns. Det känns som om jag är fastnålad här i Köping. Jag måste hitta och pröva ett sätt att tjäna pengar på det jag redan gör – Blogga – medan jag söker. Om inte mina ord duger så är det ju fan också. Jag får börja videoblogga och få in lite reklampengar på det men det är ju inte många kronor per video det handlar om men pengar i alla fall. Man måste ha tjänat in 500:- el mera under en månad för utbetalning annars så flyttas pengarna till nästa månad. Så det dröjer nog några månader.. Med det är en bra början i alla fall. Risken finns väl att alla försvinner då.. Men det får vi välan se.

Jag gör vad som helst nu för att få en inkomst. Nästan.. ska jag väl tillägga. Ge mig ett uppdrag på bloggen så fixar jag det med bravur, om jag själv tror på det vill säga. Billig är jag också.. Bara jag får en matkasse extra per månad så krälar jag för mina arbetsgivare..Haha. Ja det sista får ni nog ta med en nypa salt ju =) Trött är jag i alla fall på detta. Jag har mina barn att försörja och dom är nog ganska trötta på detta dom med. Att för det mesta få avstå och nästan alltid få höra ”Det finns inte pengar..” Mina barn får mat varje dag och blir mätta så dom svälter inte eller lägger sig hungriga.. så det är inte det som detta handlar om. Visst är det mycket bra att lära sig att rätta kraven och önskningarna efter en minimal plånbok för ungarna. Men nästan en hel barndom är väl lite väl lång läroperiod.

Mina ungar är mycket tappra och dom har lärt sig att inte skämmas (inte så mycket i alla fall) och för det mesta finns det en bra förståelse för situationen men dom lackar givetvis ut emellanåt och det helt förståeligt. Jag kan inte klandra dom alls. Den stora grabben kom här om dagen och sa att han inte behöver få några julklappar i år så jag kunde hoppa över honom. FUCK.. Barn SKA önska oavsett vad.. Inte avstå från att önska och hoppas. Avstå kan vuxna gärna göra. Jag gör det mera än gärna.

Jag säger det ofta, och sen flera år tillbaka, när jag pratar om våran ekonomiska fattigdom att: Gör ingenting av denna information som ni får. En del nya läsare och dom som inte har läst här så länge kanske ser inlägg av denna sort som ett tiggar- och tyck synd om oss – inlägg. Vilket det absolut INTE är. Det är inte synd om oss alls. Vi kommer att ta detta ekonomiskt fattiga liv sen som en mycket bra erfarenhet och en stor tillgång att ha med oss in i framtiden. Vi vänder på steken och gör den positiv Jag måste lära mina barn att kämpa och inte ge upp. Jag måste lära dom att det finns annat än pengar som har ett stort värde. Jag måste lära dom att behålla hoppet inom sig. Det går väl rätt så bra emellanåt men det viktiga är ju att dom har ”tänket” med sig sen in i vuxenlivet sen. Det är ju en läroperiod hela barndomen.

Jag måste rusta mina barn mentalt bla för att klara av en eventuell arbetslöshet som många av dagens ungdomar råkar ut för. Det i sin tur kan ge en svår känsla av utanförskap. Det i sin tur kan leda den unga in i hopplöshet, kriminalitet och missbruk. Den här ekonomiska fattigdomen som jag har dragit in dom i.. måste vändas till en styrka. Jag måste stävja att dom blir känslomässiga offer för pappans missbruk och frånvaro. Två riskfaktorer i barnens liv – Ekonomisk fattigdom och Missbruk hos pappan.

Jag har en del jobb framför mig. Det är tungt emellanåt när känslorna är starka och svåra hos barnen. Men det är mina älskade barn och det viktigaste som finns och då orkar man. Blir dom offer så har jag misslyckats totalt. Jag vägrar låta det ske.

Dom är inte bortskämda men dom önskar ju och dom får emellanåt det dom vill ha. Dom får godis och läsk. Dom själva pantar burkar en massa.
Det duger så väl med en Eldorado chokladkaka för 5:- än en Marabou för 20:- Fast dom tycker att Marabou är tusen gånger godare. Dom önskar sig inte modekläder.. inte heller enbart sprillans nya kläder. Dom ser ett stort värde i det vi får från vänner och bekanta. Det som är begagnat. Det kan vara det absolut finaste dom haft någon gång.. i deras tycke m m.

Men dom kan ju också emellanåt bete sig som dom absolut värsta och bortskämdaste skitungarna som finns. Men dom är ju ungar av sin tid och det är en dyr tid vi lever i med alla dessa spel och dylikt som lockar. Det som ”alla har” och som kostar multum ska dom ”bara ha, därför att…” Jag brukar önska deras önskan när barnen farmor och farfar frågar  vad dom önskar sig. vid deras födelsedagar och vid Jul. Dom har fått cyklar och annat fint och dyrt av dom. Det som jag inte har råd med alls.

Mina barn säger inte ofta att vi är fattiga.. Dom säger ekonomiskt fattiga. Vi är ju rika på annat än pengar. Lillplutten säger ofta när det blir ett nej till honom att ”Det gör ingenting mamma. Vi har ju varandra och det är ju viktigast. Familjen är viktigast” Ibland så anar jag en liten besvikelse men den är inte stor.. Det känns som om jag är på rätt väg.

Jag ger er bara lite insyn i vårat liv som vanligt nu. En del känner nog igen sig och ser att dom inte är ensamma. Bara det kan ju ge lite ork att fortsätta för någon. Det är bara så det är och vi fixar det alltid på ett eller annat sätt. Vi har lärt oss att kämpa och behärskar nog det rätt så Ok.
Det är ju faktiskt så som en klok kvinna säger till mig emellanåt att:

”Det är inte hur man har det utan hur man tar det”

Orken finns, tro inget annat och jag skjuter fram mina gränser hela tiden i allting och tar nya friska tag. Men det börjar ju bli en smula trögare efter alla dessa år. Någonting trycker emot och ger ett motstånd.

Jag har bevakning på ”lediga jobb” ju på olika ”Hitta Jobb” sajter. Fick detta nyss från Karriärguiden.se:

Hej sirpahotti ,
Det finns 3 nya jobb som matchar din sökning.

Elektronikutvecklingsingenjör Företag SPM Instrument AB Plats Dalarnas län, Fler regioner Datum 07/12
På Forsknings & Utvecklingsavdelningen utvecklar vi avancerade mätsystem för stötpuls…

Läs mer Samordnare/distriktssköterska Företag Landstinget Västmanland    Plats Västmanlands län    Datum 07/12Landstinget Västmanland är en av länets största ar….

Läs mer Vi rekryterar! Företag Falu Kommun    Plats Dalarnas län, Fler regioner    Datum 07/12-

Tja.. Det är bara och välja och vraka.

Jag är inte ens femtio bast än.. Min hjärna hänger med rätt så hyfsat ju och jag är engagerad i massor med frågor så jag har inte tappat gnistan alls. Jag är ingen bakåtsträvare. Jag har hopp och min Finska SISU men likförbannat så sitter jag här. Det måste kanske innebära att det fattas någonting.. den där sista grejen. Jag måste komma på vad det är och det fort. Jag kan ju ha blivit lite hemmablind. Är det bloggen? Ger den hinder av något slag? Ska jag fimpa den rakt av? Inte pausa utan radera. Har ju inte ens en egen dator längre så att jag kan gott radera. Men det känns lite drastiskt men behövs det så gör jag det. Är jag lat? Nej, det tycker jag inte. Kräsen? Nope inte alls.

Jag är öppen och social. Jag är nog ganska trevlig och snäll, till vardags i alla fall =) och hjälper gärna till och är generös med det jag kan vara generös med. Jag är rak och ärlig och har inte något fuffens för mig, inte nu och inte tidigare. Jag förekommer inte alls i belastningsregistret. Jag har inga psykiska problem och är nog ganska stabil. Jag kan uttrycka mig i både tal och skrift, hyfsat i alla fall. Jag är självgående och klarar av att jobba självständigt. Jag är inte lågintelligent och saknar förmågor utan har ett testat IQ som ligger över genomsnittet. Jag är målmedveten och har mod nog att ifrågasätta det jag anser är fel öppet och med glöd. Jag står upp och kämpar för dom som har en svag röst som inte når riktigt fram. Har nog en del skinn på näsan. Jag ger aldrig upp.

Jag har ju ALLA förutsättningar för att INTE sitta här arbetslös och ekonomiskt urfattig. Men jag gör ju det likförbannat. Är det bara så att allting har sin tid och plats faktiskt? I kön står jag ju kvar men just nu går det lite väl sakta framåt i mitt tycke. Jag har försökt ta genvägar till lättnad genom att köpa lotter men det har inte fungerat alls.. Ja, det var ju väntat men det finns ju alltid en chans.. även om den är minimal.

Something is Wrong!!

Ta detta inte nu som ett gnäll-inlägg. Jag är ju generös så jag bjussar bla på en liten start till självrannsakan som inte riktigt har fått svar men jag fortsätter klura. Gör det bara för att jag kan och för att jag faktiskt vågar :P
Att våga rannsaka sig själv med jämna mellanrum kan ge värdefulla insikter om sig själv. Det är najs att faktiskt lära känna sig själv och kan man förstå sina egna brister och vad dom orsakar så kan dom ju rent av försvinna..

KramKram!

* Omtanken värmer… och så lite annat.


Det här kom med posten igår.. Två tuber med C-Vitamin och en önskan om att vi alla ska hålla oss friska. Jag är så rörd och så glad.. Den är gåvan är från en kvinna som inte är riktigt kry i sin kropp. Allvarlig är den ovanliga sjukdomen som gör det väldigt jobbigt för henne men ändå så orkar och vill hon bry sig och måna om andra. Det är stort!! Det dimper ner små hälsningar emellanåt från henne. Ett kort någonstans ifrån där hon önskar oss allt gott. Små tips om saker och intressanta artiklar skickas per brev som hon tror jag skulle tycka om att läsa. Jag har träffat Anita en gång för några år sedan -09. En helt fantastisk och varm kvinna!! TACK underbara Anita♥ för din omtanke.
Mycket Kärlek till dig från oss alla fem ♥

Nu är det ingen som får tro att det är grejerna som jag får ibland av någon läsare som får mitt hjärta att svämma över. Det är så, så fel som det kan bli. Det är gesten.. omtanken om oss som berör mig ända in i hjärteroten. Tar ett exempel…

Det här brevet är från finaste Sandra för några år sedan.

…och boken hon ville att jag skulle läsa. Oj, jag grät i floder.. och läste boken och grät ännu mera… Orden, gesten… Ja, ni fattar.

Nu är det lite farligt att skiva ett sådant här inlägg. Framför allt när det lackar mot jul. Det finns alltid några som ska vända på saker och ting och göra det till någonting annat än vad det är. Men jag struntar i det. Folk får tro vad dom vill bara jag vet mitt eget syfte med inlägget… att det är ett inlägg gjort av att jag blev så berörd av Anitas gest och det i sin tur ger er fortsättningen på detta inlägg… som ni får ta del av idag. Har ingen aning om just nu hur detta slutar. Har mycket sällan allting klart i skallen när jag börjar med ett inlägg. Orden kommer vart efter..

Det kan vara lite farligt också att ta ett enda exempel från tidigare. Jag har massor och alla är lika värdefulla. All uppskattning och omtanke per post och kommentarer värmer och lyfter och ingen.. absolut ingen, får tro någonting annat.. Lova mig det!!

Jag försöker ofta förmedla till er läsare min inställning till saker och ting. Det som jag tycker är viktigt. Att hur värdefullt det är att säga ord av kärlek och omtanke till någon man tycker om eller uppskattar innan det är för sent. Att det viktiga i livet är inte saker och pengar. Utan det vi har inom oss i känslor och inställning.. till oss själva och varandra som är det viktigaste. Ja, förutsatt att det är på ett positivt sätt och att det inte ger efterskalv inom andra och oss själva på ett negativt sätt.

Kärleken till människan och allas viktiga människovärde.. till livet.. och att aldrig ta någonting eller någon för givet.. är iaf min inställning. Att se upp till någon eller ner på någon på grund av tex ekonomin pysslar jag inte med. Det är så fult och ytligt och ful och ytlig vill jag inte vara. Nu ska vi inte förringa värdet av pengar.. Givetvis är det viktigt att ha medel så att dom grundläggande behoven tillgodoses. Men jag tror ni förstår vad jag menar.. Har bara kloka läsare ju. Det är mera ärligt att uppskatta folk för deras goda gärningar, osjälviskhet, deras livssyn och förmåga och mod att ge utav sig själva till andra. Det är ju det som gör livet vackert att leva i.. Är det inte så??

Jag är varken fantastisk el en superstark överpositiv människa. Jag är långt ifrån perfekt. Jag är en helt vanlig människa bara. Jag lever inte alltid som jag lär. Jag gör fel och säger saker som sårar andra. Men jag försöker så gott jag kan för att låta vissa saker stanna inom mig själv. Framförallt så måste jag fronta mina egna brister och stå för dom ärligt. Det är det enda sättet att ha en chans att bli av med dom, så småningom iaf. Jag tror jag är ganska bra på det och då kan jag stå fullt ut för min ursäkt till andra om jag har sårat dom. En ursäkt till någon får aldrig gå på rutin.. Då blir det bara fel. Det gör ingen nytta. Nu menar jag inte att allt ska vara förlåtet av den andre och man själv får frid i själen bara för att man bett om ursäkt.. Så enkelt är det ju inte. Smärtan finns ju kvar.. inom mig iaf… om jag sårat någon. Smärtan hos den andre med.

Jag personligen mår bäst av att leva och tänka som jag gör. Det ger mig styrka att gå vidare och ha hopp framförallt i pressade och svåra situationer. Andras kärlek, glädje, hopp, vänlighet, osjälviskhet och omtänksamhet m m mot mig, mina barn och till andra människor.. ger näring till min egna inställning till livet. Allt det fina jag får i allt känns så självklart att föra vidare. Så ni ser att det smittar och jag hoppas verkligen att mina ord gör nytta emellanåt. Kanske väcker en liten tanke som får börja gro..

Hoppas mina ord ger hopp åt någon i samma situation som vi är i nu.. när det gäller den ekonomiska fattigdomen så att man inte hamnar i ett svart hål utan sikt och att den eventuella känslan av skam minskar och förhoppningsvis försvinner. Hoppas mina ord om Missbruk och dess konsekvenser framförallt för barnen får någon att ta steget ut från ett destruktivt förhållande eller eget missbruk. Hoppas mina ord får någon att känna sig mindre ensam om sin situation.. Hoppas mina ord om Downs Syndrom och andra funktionshinder får någon att känna sig mindre rädd..

Om det är så som jag hoppas på, så är det värt vartenda stavelse som jag skriver ner. Det är min belöning. Min glädje. Det är inte antalet besökare som är viktigt utan att det är rätt besökare hur få dom nu än må vara eller många. Att det är rätt besökare är jag nog säker på att det är. Dels för att jag får sällan skitkommentarer och att besökarna återkommer hela tiden och att min familj blir uppskattad för den familj vi är. Givetvis har jag besökare som vill hålla koll på mig av icke positiva orsaker. Men det är ju så det är och en konsekvens av en öppen blogg. Min öppenhet kan skrämma också och locka lite emellanåt..tror jag =)… Men utan den skulle jag inte kunna säga det som jag vill ha sagt rakt och ärligt. Givetvis har jag gränser i min öppenhet.. och jag är alltid ärlig i det jag skriver.. exklusive några vita lögner under åren till er.. men dom har mildrat sanningen just då. Men dom har aldrig ändrat på den. Dom små vita lögnerna vill jag nog behålla.. Haha.

Jag är så trött på bloggen emellanåt så att det känns som om jag bara vill radera alltet.. Men så får man ju känna trots att man är en bloggnörd..=) Jag har ju bloggat länge.. sen typ 05 fast då var det inte så mycket i början.. Sen blev det ju Aftonbadet när dom öppnade för läsarna att ha en blogg.. Var det 06 tro.. Jag har iaf ett lågt bloggnummer där.. 369. Men jag flyttade hit mars 07 av olika orsaker. Detta blir mitt inlägg nr 1911 och jag har fått 10 189 kommentarer so far.. Ja dom godkända som ligger ute nu.. sen tillkommer det en del som är sparade av olika anledningar men inte godkända för publicering. Som mest har jag fått 5 543 besök på en dag och som minst 0 och det är när bloggen är låst för alla. Men besök slinker in ändå under den stängda tiden. Det finns ju Cachade sidor av min blogg. Men det är helt oki.. stänger ju inte av den anledningen att ingen får läsa.

Ord förmedlar.. på gott och på ont. Vissa använder orden dom präntar ner för att hata och trycka ner, för att skada andra människor el grupper av människor. Det enda jag ser då är skribentens egna tillkortakommanden och den förlorade kontrollen över sig själv. Har sett en del sådana bloggar under åren och figurerat själv som mål i några och har då konstaterat att: Fucking vilken makt jag måste ha över deras känsloliv och så pass att dom ödslar så enorma känslor på mig och min existens och dom känner mig inte alls personligen. Jo en, men där ligger det ”ett tillstånd” bakom agerandet hos personen, som jag inte vill ta upp här.

Jag har inte tid att hata för att jag är fullt upptagen med att älska..♥

Ja, det blev ju lite allt möjligt i tankar i detta inlägg.. Men det är så det kan vara emellanåt när man låter tanken flyga fritt =)

Peace, Love & Understanding!!

KramKram!!

* Kärlek är fint, vackert.. Underbart.

Än så har korttis ring och undrat vart Hanna är. Eller så har jag mött korttisperonall på stan när jag har varit på väg hem från fritte och dom utropar förvånat ”Hanna vad gör du här med mamma? Ska du inte vara på korttis?” Det var nära igen. Om inte Lena hade skickat ett mejl igår kväll med orden ” Vill bara checka att Hanna kommer till helgen” Ja då hade ett samtal från Korttis varit ett faktum där dom undrar vart Hanna är=)  Tur dom känner mig och vet hur glömsk jag är när det gäller Korttis =) Tack Lena!

Ja, så då blir det korttis i helgen för Hanna och det blir jag och triss i grabbar hemma. Jag måste fortsätta att röja. Nu är det svarta sopsäckar överallt igen. Lite till ska till tippen och sen ska jag väl vara klar för denna gång.

Jag ska börja planera in lite socialt vuxenliv snart. Har en fin vän i Stockholm, Renate. Vi ska göra Stockholms uteliv lite så där lagom osäkert. Haha, så det lät. Men vi har jättekul när vi träffas. Vi är lika galna bägge två så man behöver inte ”ta hänsyn” Haha.  Engelen i Gamla Stan är ett roligt ställe.. Där har vi haft skoj några gånger. Det var visserligen några år sen sist.. -07 tror jag. Ska vi dit gumman? Ja med resten av folket. Snygga transor har dom iaf. Man skulle ha varit kille så kunde man kanske ha varit en snygg tjej istället nu. Haha (Ta det ni inte så allvarligt nu.. Jag trivs som tjej ) Inget fel heller att vara en transa. Jag beundrar deras mod högt, alla dom som har vågat ”komma ut” med sin läggning. Det är inte lätt alla gånger att möta folks fördomar. Kanske känner man skam själv. Andra känner skam. Önskar bara många fler kunde våga. Det måste vara mycket jobbigt att trycka tillbaka sin sexuella tillhörighet. Att låtsas att man är någon annan än den man egentligen är. Vilket kön folk Älskar rör mig inte i ryggen. Kärlek är fint, vackert.. Underbart. Den är så, så rätt bara den inte skadar eller är olaglig. Spelar roll om det är kärlek mellan lika kön eller mellan man och kvinna. Lev och låt leva. Enkelt. Läs HÄR om en modig kvinna.

Nu ska jag börja packa en lite Korttisväska till fröken Hanna. Men först ska jag slita henne från en hästfilm och slänga henne i badet…

Ha en bra fortsättning på eran kväll!!

KramKram!

* Fick ett mejl…

Hej Sirpa

Tanken slog mig igår att jag skulle kasta iväg ett mail åt dig, konstigt, jo… men jag kände att jag bara ville be om förlåtelse. Kommer du ihåg mig? Jag kallade mig förut XXXXX och hade en förjävlig syn på människor med Downs Syndrom.
Jag hoppas du förstår att jag skäms som bara fan, att ha den människosynen är så omänskligt och vidrigt.

Ursäkta mig, den som var ett offer var nog mer jag än Hanna.
Människor med Downs Syndrom har en syn på livet som är avundsvärd, dem skiljer sig ifrån ‘normala’ och är mycket vänligare och snällare. Downisar uppfattar världen som fin och ser det positiva i allt, något som borde vara avundsvärt för oss trångsynta och pessimistiska normala, i mina ögon. Normal, vad betyder det egentligen?

Ha det gott! Kram.

XXXXX

Mitt hjärta skrattar… och jag är så glad.
Givetvis är hon förlåten… Det är en Go tjej.. Det har jag alltid sagt.
Att skriva ett sådant här mejl kräver mod…
Att inse vad man gjort och stå för det och be om ursäkt…
Är värt en stor eloge…

Det är därför jag inte blir arg… eller hatiskt mot personer
som har en förjävlig människosyn…
Jag försöker istället berätta… minska rädslorna och fördomarna..
Det här hon kommit på alldeles själv… och kanske inte genom mina ord..
Men någonting har hänt inom henne och det är jag så, så glad över.

Den här lördagen blev ju så attans bra trots magsjuka och pissmående.

Tack finaste ”XXXXX” för ditt mejl
Det var en av dom finaste jag har fått på länge

En stor kram ska du ha!!

* Ge mig styrka annars så stickar jag hälar på vantarna.

Kväller alla…

Har rubriktorka så den är en aningens missvisande… rubriken alltså.

Måndagen är slut snart… och en ny dag är i antågande.
En ny och helt fräsch dag… med massor med möjligheter… Nya händelser
Givande händelser… Möten… ja ni förstår säkert vad jag menar =)
Ibland när jag tänker på det så pirrar det i magen ju…haha
Men oftast så händer ingenting speciellt ju. Dagen är som vanligt.
Allt går sin gilla gång… med barn, vänner och den vardag vi har skaffat oss.
Men det finns ju alltid en möjlighet att det händer speciella nya saker… Möten med andra människor.. Nya bekantskaper…
Den möjligheten är ju inte fy skam att ha och den ska vi vara rädda om =)

Ungarna var så sega i morse… Hualigen vad sega.
Hanna hon låg på mage och höll i för glatta livet i sängen..
”Släpp mig.. Vill sova… SLUUUTA…”
Det var bara och koppla midjegrepp på henne
och försöka lyfta henne från sängen… det gick sisådär… Haha
Dom andra var jag tvungen att gå och putta på ideligen
så att dom inte skulle somna på soffan dit dom hade släpat sig
efter en kvarts väckning i sängen…
”Hörru.. somna inte.. Det är skolan snart… Ät frulle…” försökte jag
”Jag är trött… Orkar inte… får jag sova en kvart till… en minut då??”
Ja ni förstår vilken trött dag det var idag.
Men upp kom dom.. mina trötta ättelägg och till skolan.
Själv så var jag också en aningens trött ju…
La mig sent.. och gick upp 04:30  ganska pigg faktiskt.. just då…
och fråga mig inte vad jag gjorde uppe så tidigt.
Antagligen trodde jag att det var senare… Haha
Ja så nu pratar vi inte om det mera… Haha

Shalini kom över nu på kvällen i några timmar.
Vi satt och babblade om allt och ingenting… Trevligt ju!
Hon har tagit några helt fantastiska och modiga beslut nu i dagarna.
Hon följer sitt hjärta… förverkligar sina drömmar. Underbart ju!
Hon har mitt stöd till 100%.. Hejja Hejja!!
Vad det är berättar jag lite senare..
Hon måste meddela vissa instanser först som det bör sig.
Det är ju inte meningen att dom ska få veta genom mig och bloggen ju
och innan Shalini talar om det själv för alla berörda.
Jag är så stolt över dig Shalini! Love you gumman!!

I morgon ska jag till henne på förmiddagen och få lite styling ju..
Inte för att det hjälper man man kan ju låtsas som om det gör det…Haha
Mitt hår håller på att vissna ju… Sorgligt men ack så sant =)
Så jag ska ta och täcka över ålderdomen i morgon ju…
Sen kan jag vara en ung flicksnärta i en 5-6 veckor.. Haha
Ja i alla fall på håll.. Hehe

Nu är det väl dags att försöka hoppa i bingen…
Om 8 minuter är det Tisdagen den 26 Januari 2010
Det tidiga uppvaknandet känns i hela kroppen ska ni veta.
Har träningsvärk i käken ju =)

Ni alla får ha en toppen natt…

Sköt om er så hörs vi snart igen!

KramKram!

* 2009 förpassas till historien.. VÄLKOMMEN 2010!!


Den här har jag gjort enkom för er… mina fina bloggläsare =)

GOTT NYTT ÅR !!

Kl 12:20
Sitter nu och väntar in två små troll som ska vara här tills i morgon.
Shaan 3 år och Simran 2 år väntar nog lika mycket på att få komma hit.
Dom är så underbara dom små…
Jag vet iaf vad jag har att göra nu ett dygn framöver…haha

Vi mår väl rätt så ok allihopa…
Så vi håller på att repa oss från magsjukan.
Den vill vi inte ha tillbaka alls… hualigen..Bläh!!

Funderar på att börja med storbak när alla ungarna är samlade..
Pepparkakor och bullar…
Det låter väl som en bra planering.. Eller hur??

Så här på årets sista dag har en galning härjat i Esbo, Finland.
Skjutit vilt omkring sig på ett köpcentra… 6 döda inkl mördaren själv.
Min Kusin Laura är iaf hemma och är välbehållen.
Hon jobbar på det centrat och blev evakuerad som alla andra.
Vilka idioter det finns!! och ännu är den sista inte född.. Tyvärr!!

Jag tar och uppdaterar detta inlägg regelbundet under hela dagen…
Tills nästa år ju =)
Så vi höres snart igen…
Nyårskramen!

Kl 15:00
Nu har Shaan och Simran kommit… Jubel hos ungarna
Det är livat värre här nu… =) Men det är kul
Barn är det bästa som finns.. Det är livet!
Jag Älskar ju livet och allt det fina som hör till =)
Tvingade ut Johannes och Marcus i en timma.
Dom försökte komma in några gånger men förpassade dom ut.
Lite friskluft skadar inte efter allt innesittande…
Men nu är dom inne.. pigga och rödkindade =)

Funderar på att skriva en sk Nyårskrönika över mitt bloggliv 2009.
Det är ju ändå en hel del som har hänt i mitt liv i år.
Mycket bra saker.. och har träffat en massa underbara människor
som kom att betyda en hel del för mig…
Ja vi får se hur jag gör men det vore trevligt med en samlad berättelse
hur det har varit under 2009 =)

Nu har dom börjat småskjuta raketer här i Köping.
Vi får väl se om vi kommer ut i natt…
Elias kan ju se efter dom små.. dom sover ju!
Så kan jag, Johannes, Marcus och Hanna gå ut en sväng.
Elias vill nog inte följa med… Tyckte han sa så iaf.
Eller så väcker jag småungarna och gör fika och går ut med alla.
Ja… att stanna inne är ju också ett alternativ =)

Lite kyligt är det också… en tio minus skulle jag tro.
Bara det inte börjar snöa så är det bra nyårsväder.
Träligt att kolla på fyrverkerier i snöstorm ju =)

Nu ska jag kolla till mina småttingar.. alla sex =)
Vi höres lite senare i detta inlägg.
Kram på er alla!!

17:52
Just nu håller jag på med middagsmaten…
Eller om jag ska kalla den nyårssupén kanske…
Köttbullar och hemmagjord mos… ja och sallad…Haha
Några prinskorvar vart ju kvar sen i julas
och dom åkte ner i stekpannan också… =)
Här är vi inte fina i kanten… maten duger så gott(åt ungarna)
Själv så käkar jag  lite Jansson och sallad… Det räcker för mig.
Ungarna spyr åt Jansson så jag får ha den helt för mig själv..Haha
Det är ingen idé att ha några konstiga rätter eller tillbehör på bordet.
Barnen äter det dom är vana vid och är lite fega på att pröva nytt.
Ja iaf dom små… Shaan och Simran… Jadå… mina är sådana dom med.
Barnen är just nu mera högt än lågt.
Dom kommer säkert att lugna ner sig efter maten..
Man får väl hoppas att köttbullarna tynger ner dom i soffan…Haha
Nu får jag göra klart för drabbning i köket.
Ha det så gott så hörs vi snart igen!!
KramKram!

20:42
Alla är mätta och trötta.
Hur ska det nu gå… över tre timmar kvar till tolvslaget!
Jag tror vi blir inne.. Grabbarna får gå ut på gården om dom orkar.
Men dom gäspar rätt så mycket så vi får se om dom orkar.
Shaan och Simran är ganska pumsiga just nu…
Snart är det sängen som gäller för dom.
Dom orkar aldrig vara uppe till tolv
och att väcka dom till tolvslaget känns inte som en hit just nu.
Jag skulle jättegärna hoppa i lopplådan för natten just nu =)
Men måste väl sega mig uppe några timmar till…

Förresten… Vet ni en sak?
Att ansjoviskryddad sillfilé tillsammans med Marabou Mjölkchoklad
är INGEN hit ska ni veta…Haha
Bläh, bläh, bläh… Spottar och fräser
och har äckelsmak i munnen….Urk!! Haha

Sköt om er så hörs vi om en stund…
KramKram!

22:38
Tre små har knoppat… Shaan, Simran och Marcus.
Så nu är det Elias, Johannes och Hanna kvar uppe…
Dom har gjort i ordning Chips och dipp till strax innan tolvslaget.
Så vi ska välan mumsa i oss det snart… Dryga timman kvar.
Jag får kaffe och dom får läsk…
Lika bra att dom dricker upp den i kväll så slipper jag tjatet.
”Får jag ta läsk, mammaaaa?” ”Snällaaaa” ”Ett glas..snälla mamma”
Undras om dom hör dåligt mina ungar… Sa ju tydligt ett nej =)
Den skulle ju sparas till nu i natt…
2 liter läsk försvinner snabbt ska ni veta i detta hus.
Under julen och tills nu så har det gått åt massor med 2 liters läskar.
Det var det sista av dom läskana som är i kylen nu…
Sen får dom inte läsk på ett tag…

Ähfyfaen… Så fort jag rapar.. det minsta lilla
så kommer det en smak av AnsjovisChoklad i munnen…
Varför skulle jag gama i mig chokladen direkt efter Anjovisen..haha
Så nu får jag väl lida för det hela nyårsaftonen..UrkUrkBläh!!
Aldrig mera den kombon… Haha

Nu har dom börjar skjuta mera där ute…
Folk är ju roliga ju…
Slösa en massa pengar för lite ljud, ljus och rök ju.
Man kastar alltså bort pengar..
Jag sparar ju pengar istället på deras slöseri
Jag ser ju gratis på spektaklet ju…Haha
Är ganska nöjd när jag ser den värsta, värsta fyrverkeriet..
Så vet jag att jag har sparat en massa pengar
och fått underhållning gratis…haha
Nejdå… folk får göra vad dom vill med sina pengar.
Skojades lite bara =)

Jag varken vill eller har råd med att köpa en massa sådant.
Skönt är det ju att ungarna förstår och dom tjatar inte.
Jag vill inte gå och smälla med dom och dom får inte smälla själva.
Så dom har lagt ner det lite.. Skitabra ju =)
Men häftigt är det .. det går inte att förneka.
Ibland så får dom till det såpass att man får rysningar…
Och då är det jättefint när det blir så.. =)

Nu ska jag kika lite på TV
Vi höres snart igen… Sköt om er!
KramKram!

23:27
Satte mig för att kika på TV
Marcus hade somnat på soffan så jag satte mig vid han..
Han kändes varm så jag tog tempen… och visst.. Han har fått feber igen!
Hanna ser rödmosig ut och hon känns varm hon med..
Men hon vägrar att låta mig ta tempen just nu så man får gissa.
Jag gissar på att hon har feber… Attans också!!
Nu borde det väl räcka..
Sjuka ungar både julelgen och nyårshelgen…

Nu blir det jouren i morgon… För bägge.
Marcus luktar ju sådär halsflussigt i halsen..
Hanna gör inte det man hon får hänga på.
Lika bra och kolla henne också…
Ja nu vet jag iaf vad jag ska göra i morgon..
Kan inte ringa direkt på morgonen.. har ju Shaan och Simran här.
Shalini och Sani är ju inte i stan
och dom kommer nog hem först på eftermiddagen.
Så det blir efter det jag får försöka få en tid.
Eller så blir det på Lördagen.
Givetvis måste jag kolla lite hur det utvecklar sig…
Försvinner febern och dom mår bra så blir det ju inte Jouren.
Nu ska jag se till att ungarna får paltor på sig
Vi får stå på balkongen och hälsa 2010 välkommen =)
Ett nytt Årtionde också =)
Kram så så hörs vi snart igen… Nästa år någon gång =)

Ett nytt år – 2010~~ Ett nytt Årtionde~~ har börjat =)

Tack alla mina goa läsare för det gamla året – 2009

Hoppas ni vill följa oss genom det nya året med…
Året som skrivs 2010 och den sprudlar av hopp.. Det känner ni väl?
Ett helt nytt år… att fylla med underbara händelser =)
Ett nytt årtionde… och vi får göra den till den bästa någonsin.. Eller hur?

Marcus vaknade när jag tog tempen så han förblev vaken över tolvslaget.
Så Marcus, Hanna, Elias, Johannes och jag trängdes på balkongen.
Tog några bilder innan jag höll på att frysa röven av mig där ute… Brrr!!
Hanna är kvar där fortfarande.. Vi andra gav upp.
Hon älskar ju fyrverkerier.. Det är ju så fint =)
Var där ute nyss… fick in henne efter många om och men.
Lillgumman min.. nu var kinderna jätteröda men säkert av kylan.

Nu börjar klockan bli lite väl mycket.
Ska försöka få alla ungar i säng… inklusive mig också.
Fast min säng är upptagen av två små troll
Så det blir soffan igen då.. för gamla tiders skull =)
Ska försöka få mig några timmars sömn innan dom små trollen vaknar.
Det lär väl bli kl 6 med min tur =)
Men det gör ingenting.. dom håller mig nog sysselsatt
så jag inte somnar stående =)

Jag önskar er alla det allra bästa som livet kan ge.
Jag önskar er Hopp och en tro på framtiden.
Jag önskar er Kärlek..
Att få Älska och att bli Älskad.
Jag önskar Mod till dom ensamma
Mod att våga förändra… Våga ta klivet ut ur ensamheten.
För oftast är ju det största hindret en själv.

Glöm inte sen dom fina hjärtana i orden
Till er själva och om er själva.
Till varandra och om varandra
så blir livet bra mycket härligare att leva

Klockan är nu 00:49
Sov så gott allihopa!!

LOVE YOU ALL!

KramKram!

kl


* Arma sexuellt frustrerade satar som inte kan räkna.

Läser idag och har läst alla dagarna i diskusions ”forumet”
under Grönings spalt om barnfattigdomen.
Jag blir så paff att folk ödslar tid och kraft på att räkna fel.
Sen har dom modet till att gå ut med faktum.
Att dom inte kan varken tänka eller räkna.
Egentligen är det väl värt en eloge =)

Barn kostar…
Det är väl ingen nyhet för dom som har barn.
Framförallt för dom som inte har så mycket resurser i plånboken.
VI vet ju mycket väl att den rejäla magknipen sätter in
tex när vinterkläderna ska inhandlas.

I mitt fall så satt jag faktiskt och skrattade gott för mig själv
när man radade upp min sk inkomst och utgiftsposter.
Vilket fö var helt åt skogen.. inte ett rätt.
Men sen glömde man bort att jag har fyra växande barn hemma.
Hade jag dom här pengarna själva..
Fatta vad jag skulle ha det gött… uj… här skulle det resas
För en kostar inte lika mycket som fem personer.

Ska jag ta ett exempel för den ovetande..
Posten skor… som man inte kan köpa begagnat
eftersom barn går in sina skor olika…

Vinterskor: om vi säger lite i underkant en 4-500 kr/par
Vips så är vi uppe i närmare 2000 kr
Sen ska dom ju ha tennisskor… och sandaler..gummistövlar mm
Jag har växande barn som kan byta storlek ett par gånger om året.
Ta det där gånger fyra…. några gånger per år.
Om jag har otur så har jag fått köpa en 20 par skor under ett år.
Skor går sönder… dom blir för små osv…

Men nu kan som ju inte gå i enbart skor..
På vintern måste dom har vinterkläder…
Sen är det andra kläder … ja ni förstår välv vad jag är ute efter.
Sommar.. höst… vinter… vår…..

Sen har jag då lillafiluren Hanna
som kan pilla sönder ett par jeans på nolltid.
Det kan gå åt en 5-6 par mjukisbyxor under en månad..
och tröjor lika många…
Hittar hon bara någonstans att pilla så är hålet ett faktum.
Sådana grejer tänker inte folk på för det är inte så vanligt
att en åttaåring gör det.
Men vi som har barn med tex Downs vet ju mycket väl..
Att det pillas sönder..
Alla gör ju givetvis inte det man min Hanna gör det.
Har nämnt det här i min blogg några gånger.

Ja så det vore ju på sin plats att ta reda på fakta innan man yttrar sig.

Idag så såg jag uträkningar på gårdagens medverkande i Artikelserien.
I mitt fall så var det en del prat om bla utlandsresor.
Marcus 6 år sa till reportern att han vill åka till Thailand.
Men jag sa att vi inte har råd.. helt rätt.. jag sa så.
Men vad folk inte vet om att Marcus vet inte ens vad Thailand är.
Hans kompis Wille hade varit där så det var därifrån han fick det.
Men fick han inte åka till Thailand så skulle vi kunna åka till Arboga
och leta efter Djungeln… Haha

Vad dom inte vet om är ju att jag skulle aldrig ta mina barn upp i luften.
ALDRIG..
Fan jag är så höjdrädd så bara dom går upp i rutchekanan
så får jag rännskita…haha
Jag har skrivit om det på bloggen.
Sen har jag ingen intresse för utlandsresor.
Sverige duger så attans bra…

Det handlade bara om att jag vill ju så gärna komma iväg med barnen.
Ja att vi hela familjen kunde åka tillsammans någonstans.
Det duger gott och väl en Campingstuga på Malmön 7 km härifrån.
Förresten så är det fullständigt omöjligt med utlandsresa.
5 pass kostar en 6-7000 kronor.
Inklusive resa tor för fem personen till Stockholm, Foton
och Passkostnaden… Finska Pass ni vet =)
Sen tillkommer ju själva resan och fickpengar.
och vad det kostar för fem personer vågar jag mig inte ens på att gissa.
Skrev ju att jag är realist så dom drömmarna finns inte.

Och som jag sa så är jag ju höjdrädd
och så mycket valium finns det inte så jag kan åka…haha
Så ungarna får göra det när dom själva är vuxna.
Någon nämnde att hon får väl spara.
Svarar så här: Haha
Har dom inte fattat att vart enda sekin behövs
för att få vardagen gå runt… så är det mera synd om dom än mig
Vilket det absolut inte är.. alltså synd om mig.

Dom som sitter och fäller okunniga uttalanden
Är ju trasiga bittra människor.
Dom är extremt lågutbildade-
Dom sitter fast i sin egen ångest…
Dom har inga vänner och dom är sexuellt frustrerade.

VA?? ÄR dom inte det?? Seriöst?
Men… jag gjorde ju bara som dom.

Lät min tunga tala i ren okunskap =)

Kram på er alla.. precis alla!!

HÄR är inlägget kopplat till Expressens artikel om “Fattiga barn”
Jag medverkade i Onsdagens artikel =)
Fortsätt gärna och läs den och diskutera i kommentarerna.

Jo sen…
Vi har tre TV-apparater..
4 nya cyklar
Två datorer.

Vad tänker många nu..
”Jaha… var det inte dom som inte hade råd!!??”

Dom fyra cyklarna har jag önskat i födelsdagpresent till barnen.
Farmor Ulla och Farfar Lasse har varit generösa.
Två av TV apparaterna är också gåvor till barnen från Farmor och Farfar.
En av datorerna är också en gåva till ett av barnen från dom.
Tack från djupet av mitt hjärta till barnens Farmor och Farfar
för annars, utan dom,  så hade vi inte allt det där.

Det är så man får göra är ju att önska dom dyra sakerna från släkt.
Det här var alltså ett tips =)
Men tyvärr så har inte alla den här möjligheten.