Tag Archives: Samhälle

* Kära Tomten… Del 4 – 2012

Diverse 14 december 2012 003x

Kära Tomten.. Jag skulle vilja önska igen. Du ser det där fina fotot av tavlan. Den har jag fått av ”Majja” en helt fantastisk tjej på snart 16 år som inte har det så lätt. Hon får tampas nu och från i princip hennes födelse.. med mycket traumatiska händelser med missbrukande föräldrars oförmåga att ta hand om och ett barn. Det handlar också senare om en  oförmåga att ta hand om och värna om ”Majja” hos s k yrkeskunnigt folk som inte sen har haft alla bestick i lådan som man nu säger emellanåt. Alla barn är speciella och har sina individuella behov och ”Majja”är ett ett sådant barn men med extra speciella behov.

”Majja” har gått igenom det mesta i sitt snart 16 – åriga liv av regelrätt tortyr, misshandel, våldtäkter. Stora, grova svek och utnyttjande av vuxna personer, Svek av myndigheter och placeringar. Det finns stora bestående kroppsliga men och djupa psykiska som hon nu tampas med. Hon har bott på gatan och fastnat i droger som hon har kommit ifrån nu.

Snart 16 år och har gått igenom så mycket trauman. Saker som skulle ha knäckt vem som helst.. Men ”Majja” hon står upp och försöker kämpa på så gott hon kan med ett varmt hjärta. ”Majja” har en stor omtanke om andra och klok som en bok i många saker. Hon har humor och är en riktig busfia emellanåt =) En stor kämpe är hon men hon vacklar emellanåt när det blir sådär jättetungt i hennes hjärta och dom svåra minnena poppar upp så hon försvinner en stund som skydd.

Kära Tomten.. Jag önskar av hela mitt hjärta att ”Majja” ska hitta det är inom sig själv för att kunna gå vidare och bli så hel som möjligt. Det som har hänt har hänt och det går aldrig att göra ogjort.. Tyvärr! Jag önskar att hon ska få förståelsen för hur viktig och värdefull hon är.. Att hon duger just precis som hon är och att hon förstår att ingenting har hon skuld till.. Ingenting!! Jag önskar att hon ska få tryggheten i sitt liv. Trygga vuxna personer som inte sviker. Tryggheten i sig själv att våga lita på andra.. Det är nog en förutsättning för att känna trygghet.

Kära Tomten.. Någonting som många andra inte riktigt förstår betydelsen av och därför tar den för given är – Familjen. ”Majja” har ingen familj. ”Majja” har inga farbröder.. Mostrar, fastrar.. far och morföräldrar..Ingen mamma eller pappa el syskon i sitt liv. ”Majja” är ”expert” på att bo på institution.. Det är det enda hon i princip vet. Det är en stor önskan hos ”Majja” också – att få tillhöra en familj där hon får vara trygg.

Kära Tomten.. Det är så mycket jag önskar för denna helt fantastiska tjej och jag hoppas av hela mitt hjärta att dom slår in.

Tyvärr så finns det en del barn som har det som ”Majja”.. som lever just här och nu som ”Majja” gjorde tidigare och barn som lever som ”Majja” lever nu. Barn som tampas med liknade trauman. Jag önskar för dom med av hela mitt hjärta..

Här är några dikter av ”Majja”.. Det gör så ont att läsa orden.

SMÄRTAN

SMÄRTAN- som Du INTE ser
SMÄRTAN- som ja bär i mej……. hela tiiden
SMÄRTAN- som ja får biita ihop….
ja trycker bort SMÄRTAN

klarar inte…….. grejjar inte… fixar inte
bära SMÄRTAN…..
våga möta SMÄRTAN
våga…. känna…. SMÄRTAN

SMÄRTAN

som en STOR BIG klump i magen…
bita ihop… o le me min mun…. medan
HELA mitt inre gråter….
till slut….. går de inte mer…
gråten måste ut…….

Du….. ser den inte…………….
Känner Du mej??
g r å t e n……….. kommer med full kraft
nu bara ramlar H E L A min Värld……….. s ö n d e r
det blir så m ö r k t
ja ramlar o slår mej

S M Ä R T A N- den H E M S K A- SMÄRTAN
SMÄRTAN- som vrider runt i mej…… gör FET ont
ja KAN INTE STOPPA

SMÄRTAN o GRÅTEN
det gör såå ONT
Ser Du mej??

SVIKEN

SVIKEN – ……….dumpad
SVIKEN – av samhället
dumpad….. av dom vuxna

jag känner mej sviken….
ledsamheten…. oron
jag trycker nedåt..
KÄMPAR uppåt

F R A M Å T

mot målen…
mot min egen framtid
visa dom vuxna..
jaa alla… att trots jobbig.. svår uppväxt
s ö n d e r s l a g e n barndom

KAN Livet vända…..

det handlar om – att Inte ge upp
KÄMPAR uppåt
bestämma sej.. Inte låta ondskan vinna
Inte låta kneppa… dumma människor vinna
sätta sej över dej – trycka ned dej

DU är BRA
DU duger…. precis såsom DU är
JAG är BRA
JAG duger….. precis såsom JAG är

VI behövs… för varandra
VI har samma V Ä R D E
låt oss VI digga varandra….
GE k Ä r L E k istället för hat

ett litet ljus lyser upp det mörka
gör att det mörka försvinner – KÄRLEK vinner
krig förvinner……

Kära Tomten… Del 1 – 2012
Kära Tomten… Del 2 – 2012
Kära Tomten… Del 3 – 2012

Önskningarna från förra året gäller i år med!
Kära Tomten… Del 1 – 2011

Kära Tomten… Del 2 – 2011
Kära Tomten… Del 3 – 2011
Kära Tomten… Del 4 – 2011
Kära Tomten… Del 5 – 2011
Kära Tomten… Del 6 – 2011
Kära Tomten…Del 7 – 2011

Samma med önskningarna för 2010!

Kära Tomten.. Del 1
Kära Tomten.. Del 2
Kära Tomten.. Del 3
Kära Tomten.. Del 4
Kära Tomten.. Del 5
Kära Tomten.. Del 6
Kära Tomten.. Del 7

* Attention!! Vad är det vi egentligen ser?

Så här är det ju tyvärr i dagen skola. (Särskolan är inte inkluderad i detta)

Att se till varje barns enskilda behov, förmåga och ev funktionshinder borde ju vara A och O i skolan men så är det ju inte alltid. Det kostar.. Det finns en studieplan som ska följas oavsett vad. Lärarna stressar med att ”Detta måste jag lära ut denna period till alla elever” och så faller alltid några mellan stolarna för att dom inte ha fått den hjälpen… tiden.. lugnet.. förståelsen för deras eventuella funktionshinder.

Ansvaret kastas många gånger väldigt snabbt till föräldrar. Till Bup. Tillbaka till Bup trots diagnos. Till andra myndigheter.. ”Någonting står inte rätt till.. Vi har gjort vad vi har kunnat… Vi har inte resurser.. Inte personal.. Hur står det till hemma egentligen? osv”

Gjort vad dom har kunnat?? Ändå så svarar dom själva klart och tydligt på ”Någonting står inte rätt till..” Genom att det inte finns resurser i dagens skola för att täcka vissa barns behov. Det fattas kunskap och förståelse.. Barn hamnar utanför.. Blir utpekade.. Dom får en skev bild av sig själva.. Att det är fel på dom… Undvika skolan.. Skolk.. Trötthet.. Håglöshet.. Depression..

En del av dom här barnen hör vi högt och ljudligt. Vi hör dom i skolan.. omkring oss i samhället.. Men lyssnar vi? Förstår vi vad det är vi hör och ser? Eller ser vi bara odrägliga och ouppfostrade ungar? Ser bara vi slöa, korkade och lata ungar? Ser vi slappa föräldrar som inte tagit sitt ansvar? Ser vi dåliga hemförhållanden?

Det vi ser väldigt tydligt men missuppfattar grovt emellanåt är kanske ett osynligt funktionshinder hos det unga barnet.. Ungdomen. Det som vi alla måste få kunskap om och som vi måste lära oss att förstå. Samtidigt som förståelsen ökar..och vi börjar se det med lite andra ögon.. så minskar det egna funktionshindret som är baserat på dom rädslor och fördomar som finns.


Klicka på bilden så kommer ni dit.

* Ge mig mera tid.. Någon!!

Ahh.. Har en massa att göra hela tiden. Vart tog den där tiden vägen när man satt här framför datorn och bara slösurfade runt? Det är mycket nu och jag skulle kunna ge bort häften och ändå har nog kvar. Men å andra sidan.. så hålls min dryga rastlöshet lite i schack när man har fullt upp. Man hinner inte känna så mycket. Det är ett under om jag klarar mig från magsår.. Det är ju där i magen som stressen samlas och gör förbaskat ont just nu.

Jamen.. så hände det som händer varje år.. Det blev varmt helt plötsligt och ungarna står där och svettas i vinterskor fast det finns ju lufthål i några så dom borde ju gå att ha ett tag till =)  och så vinterjackor. Det är bara och pallra sig att köpa allt X 4 på en gång och det suger gnuballe just nu. Ätteläggen har ju vuxit enormt.. känns det i alla fall.. så det blir till och ekipera dom alla på en gång i år igen..och det nu snarast. Dom måste ju se anständiga ut i alla fall på pappas begravning och inte som några trashankar.

I morgon bitti blir det Västerås. Det gäller ”Pappasaker” En gång till efter i morgon blir det nog innan begravningen som är på torsdag nästa vecka. En vecka kvar innan vi ska följa pappa till sista vilan och det börjar kännas så där svårt och jobbigt igen. Det är mycket tankar just nu.

Pausade i bloggskrivandet och såg på debatten nyss på SVT1 som började kl 22. En del av det handlade om Downs syndrom. Ingenting nytt under solen i den debatten faktiskt. Det är kanske därför vi inte kommer någon vart? Nya tester på gång men det har vi ju vetat att det kommer att komma om inte attityderna förändras. Det här är i mitt tycke en solklar utveckling åt rasförädling. Det här är tillbakagång och smygutrotning av en grupp av människor med moderna metoder som hjälp.. men det kallas för positiv utveckling. Positiv för vem??

Vi väljer inte. Det är samhället som väljer åt oss och låter oss tro att det är vi själva. Läs gärna –>Vi fördummar oss själva. Lite mera om ämnet finns under TEMA: FOSTERDIAGNOSTIK.

Nu blir det bingen.. Upp tidigt och i väg sen till Västerås.

Var rädda om er själva och varandra.

* Alla ungar är hemma idag..

Skola och fritids är stängt.. Ganska skönt faktiskt. Solen skiner och det är några minusgrader ute. Det blir till att pallra sig ut en stund med tvenne ungar.. Dom andra två får jag väl inte ut lika lätt.

Jag är lite ur form just nu.. Håller på att tampas med ett eventuellt faktum som kommer att syna mina krafter ordentligt. Att finna lösningar när det kommer (om det nu kommer.. jobbar också stenhårt för att förhindra att det sker ) är ett heltidsjobb just nu. En sak är i alla fall säkert. Samhället med sina regler kommer att göra mitt redan usla ekonomiska liv ännu uslare. Mycket uslare.. så pass uselt att jag har lite svårt att riktigt greppa vilka jävla konsekvenser det kommer att ge mig. Antalet munnar att mätta är oförändrat. Jag har försörjningsplikt för alla. Alla utgifter är lika. Jag tar inte vad det är här på bloggen just nu.. Men rider på en panikvåg av och till just nu och det är inte det trevligaste ska ni veta.

Att ge upp är inte inte ett alternativ i min värld.. Så det blir till att kämpa hårdare.. hur det nu ska gå till. Tycker nog jag redan kämpar rätt så hårt sen flera år.. så hårt jag kan och lite till.

Ha det så bra alla.. så hörs vi snart igen.

* Vi fördummar oss själva.

Allmän förklaring om dom mänskliga rättigheterna.
Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
Artikel 2. Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag
Artikel 3. Var och en har rätt till liv, frihet som en person i lagens mening.

Samtidigt som vi är rörande överens om detta så ger samhället möjlighet att selektera en grupp av människor.
 Det är motsägelsefullt. Det finns ingen konsekvens i det hela eftersom samhället underlättar bortsortering av barn med DS. Det har redan här skett en värdeminskning. KUB-Tester är ju enkom för att leta efter DS. Barnmorskor massutbildas för att kunna ge information om testet och DS. Dom är inte lika mycket värda som alla andra barn som gror under sina mödrars hjärta. Det är ju inte ett test som man får svar på om fostret har DS.. så där apropå. Lite liksom på köpet. Det är ett tydligt och riktat test mot DS.

Samma sak hade det varit nu för typ Aspergers syndrom och ADHD (Tar dom nu som enkla exempel) om vi hade tester för det. Det är sk neuropsykiatriska funktionshinder som kan ger ett mycket svårt liv för alla parter. Då skulle vi ha en diskussion liknade denna. Garanterat.  Sen kommer det och det… Vi är ute på mycket farligt vatten nu. Människovärdet för en del människor sänks bit för bit.

Man säger ibland att man vill inte ta bort människorna utan funktionshindret DS. Jag förstår tanken i och för sig.. i teorin. Men säger ändå Bull Shit… En bortförklaring för att kunna ha kvar sina egna argument mot DS. För att kanske slippa se människan med DS som en individ. Skulle alla göra ett KUB – test och abortera DS. Då utrotar vi personerna med DS. Det är ingen sjukdom. Det blir ju ett naturligt resultat av det. Om 20 år kan ju DS vara borta i Danmark. Vi är på väg dit så smått nu. Det är inte lika värde alls. Man ser ner på DS. Den är inte önskvärd i samhället.

Vad ger det för signaler till dom existerande personerna med DS?
Är dom ett undantag från allt det där fina med att vi är lika värda, just för att dom inte alltid förstår så bra?? Då menar jag inom oss själva… Blir dom ett undantag på grund av DS?

Vi sk normala har 46 kromosomer. DS har 47. Det är bara så det är från början. Vi med 46 har enorma funktionshinder emellanåt. Det är dom funktionshindren som kostar samhället en massa pengar. Ja om man nu skulle ta det ur en samhällsekonomisk synvinkel. Det är dom 46 kromosomerna som vi har som skapar oreda. Det är dom som skapar fördomarna. Hatet. Ja det finns en massa exempel på skit som vi skapar. 
Extrema exempel på utrotning av icke önskvärda personer av människor med 46 kromosomer är ju .. Hitlererans utrotning av tex Judar. Pol Pots utrotning av flera oönskade folkgrupper. Här är den inte så extrem.. Men det har börjat lite smått i och med att utvecklingen går framåt.. folk blir mera giriga efter att få ”Perfekta” barn. Barnen ska ju välkomnas utan att vi villkorar deras existens.
Tillägg: Ett förtydligande. Hitler och Pol Pot är extrema exempel på sk normalas ondska för att utrota icke önskvärda personer el folkgrupper.
Nu finns risken att samma sker här på ett sätt. Men då lite mera sofistikerat genom att forskningen går framåt.. Tog alla ett test för DS och tog dom bort det. Tja.. Faktum är ju att personer med DS kommer att utrotas. Våra krav kommer att öka. Nu säger jag inte att det skulle ev ske dom närmsta tio åren. Nej.. Det kommer att ta tid isf. Inte under min livstid. Kanske inte under mina barn livstid heller.. Ja om det nu skulle bli en utveckling åt det hållet. Slut på tillägg.

Hade vi en lag som en rättighet att välja kön. Vi säger att flickfoster aborteras mest. Skulle då inte kvinnan anses som mindre värd hos några? Eller om det var tvärtom.. Männen selekteras bort av majoriteten. Då är det ett hot mot att vi är lika värda. Alla är vi nog väldigt överens att en sådan selektering inte får förekomma. Eller hur? Könet finns i generna från begynnelsen. DS finns i generna från begynnelsen. Det är förbjudet i lag att ifrågasättas för sitt funktionshinder. Likaväl som det är förbjudet i lag att ifrågasättas för sitt kön.

I en del av dom argument mot DS som folk har baseras i mångt och mycket på okunskap. Det är rejäla vanföreställningar om DS personer ibland. Det är okunskapen och rädslorna som talar i min mening och att rätten till DS-selektering faktiskt finns. Utifrån dom rättigheter vi har i abortlagen så får folk göra vad dom vill faktiskt. Rättigheten har skapat rädsla. ”Det måste ju vara ett funktionshinder som är så jobbigt Jag vet många som har bittert ångrat sina val och dom valen baserades enbart på okunskap och att tester faktiskt finns. Den information man får av samhället är ju enbart rigid fakta. Den kan ju skrämma skiten ur folk. Den faktan ger ingen rättvis bild hur personer med DS fungerar.

Att DS personer har det svårt är en mycket felaktig fördom. Man har oftast en god social förmåga och ett välutvecklat känsloliv. Där kan dom fara illa ur den aspekten.. precis som vi sk normala. Livet är ju så för alla.. lite upp och lite ner. Men att dom skulle fara illa eller må dåligt rent allmänt på grund av DS är helt fel. Tvärtom. Dom är säkert lyckligare med sin tillvaro än vad både du och jag är. Om dom nu far illa så är det på grund av oss sk normala.. Våra fördomar. våran människosyn..osv… Att ha det som argument för att selektera bort håller inte hos mig iaf. Säg som det är istället. Att kvalitén på barnet duger inte. Men det är lite farligt att säga så öppet så därför skyller man ifrån sig på funktionshindret DS.

Alla vill inte ha DS barn.. så är det bara. Kan och får inte ens ifrågasätta det. Men dom lagliga testerna mot DS är helt emot det vad Mänskliga rättigheterna står för. Det finns ett ifrågasättande. Av funktionshindret DS och dom existerande personerna med DS. Om inte ett direkt så ett indirekt ifrågasättande. Det tydliga ifrågasättande har gömts undan genom att man har bakat in i en massa *tillägg och snurriga paragrafer i lagen. Vad som ändå sägs är ju du duger inte som du är.

Här trampar vi med våra lagliga rättigheter på en svag grupp i samhället. En grupp vars röst inte är så stark. Dom hörs inte riktigt om inte någon bär deras röst åt dom om deras rättigheter och deras människovärde. Vi är många som gör det. Det är våran förbannade mänskliga plikt att värna om dom utsatta. Att värna om dom svagaste och deras rättigheter borde ju bo inom oss naturlig. Istället så har vi blivit mera egocentriska i tanke och handling.

I djurriket så är det naturligt att dom svaga lämnas åt dess öde för att naturligt försvinna. Dom starkaste blir kvar. En nödvändighet för att stärka arten. Dom går på instinkt. Är det det vi håller på med att stärka våran ras?

Samhället måste ju byggas på olikheter. Det är ju det som gör den mänsklig!

Annars så fördummar vi oss själva.

(Sorry för lite upprepningar)

_____________________________________________
* En liten förklaring vad jag menar.

Diskrimineringslagen som kom 5 Juni 2008 säger:
”Lagens ändamål
1 §    Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt- ning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.



4 § . Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet

Här någonstans så har dom existerande personerna med DS och deras funktionshinder blivit ett undantag.

Såsom jag ser det:
1 §. Bra i mitt tycke..så ska det vara.
4 § Det är här jag börjar fundera lite.  Någon missgynnas ju. Dom existerande personerna med DS. Dom ifrågasätts ju i lagen för sitt funktionshinder DS. Ett neutralt sätt (genom abortlagen och olika tillägg med undantag där) är ju att ge kvinnan fritt att bestämma hur hon vill ha det. Testa och selektera bort om hon vill. Man får ett frivilligt val att välja. Ett berättigat syfte och det medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

I mitt tycke finns det inget berättigat syfte. För är det inte så att Fosterdiagnostiken är INTE till för att hitta perfekta ungar. Det är väl till för att förebygga lidande..Vems lidande? Barnets eller föräldrarnas?

Någon ( Fördomar?) har alltså bestämt att DS är ett lidande. Tvärtom är det väl?.. Det kan nog förknippas mera med livskvalité. Eller är det föräldrarnas eventuella lidande som ska selekteras bort??

Medlen som används och anses lämpliga och nödvändiga är ju bla KUB- test. För att uppnå önskat resultat. Önskat syfte. Att kunna selektera foster med DS. Ett ifrågasättande av just dom redan existerande personerna med DS.

Abortlagen gör dom till ett sk ”undantag” från detta. Där finns det som en rättighet för kvinnan för att kunna ha dom här valen med Selektiv fosterdiagnostik. Abortlagen kom ju till för att man valde just kvinnans rätt före fostrets ”skyddsvärde” till en gräns. Före det har inte fostret något skyddsvärde alls. Sen kan man tvista lite om gränserna är rätt eller fel, den är så hårfin. Fri abort fram till 18:e graviditesveckan. Efter det är det till 22 fulla veckor efter tillstånd. Ett praxis är att inte bevilja abort efter det. Men det finns undantag. Då ska det vara synnerliga skäl. Som avsaknad av tex lillhjärna. Några fall av trisomi 18 har beviljats eftersom skadorna var så svåra och barnet ansågs inte livsdugligt…. och några till skäl till under  98-99. Då kom 67 ansökningar och 12 av dom beviljades. Dom andra hade ett skyddsvärde, människovärde. Dom ansågs livsdugliga.

Undantagen i lagen bör i sf gälla foster med så svåra skador att det inte är förenligt med gott liv. Där det finns lidande, smärta och ett mycket kort liv för det ev barnet. Där det är mest humant för alla parter att avsluta. Är det dom undantagen som menas i lagen? Helt rätt i så fall! Men eftersom DS kan ses med dom testerna också så inkluderas DS automatiskt och ”av bara farten” från den kunskapen så infördes också riktade test mot DS. Helt fel!! DS bör ju rimligtvis vara undantag från just det undantaget.

Det är här jag tycker det har spårat ur. Kvinnas rätt har då gått före dom redan existerande personerna med DS och bla deras rätt till att inte bli ifrågasatta i lagen för funktionshindret DS

Av många skäl så är det motsägelsefullt mot allt vad fosterdiagnostiken bör står för. Den ska väl förebygga lidande för det eventuella barnet.
Vad finns det för lidande hos funktionshindret DS? Jämfört med dom sk normalas liv. Livet bör vara upp och ner för alla…Det är ju det som är livet. Annars så gick det monotoni i människan (Då kan man nog snacka om lidande) Det finns lidande i allas liv ALLAS på ett eller annat sätt. Det finns massa liv och livskvalité. Ett långt liv osv osv.. hos personernas med DS och deras liv.

Det här är människor som representerar i mångt och mycket det som hos (vissa av oss sk normala) gått förlorat för länge sedan. Motsatsen till våra sk normalas tillkortakommanden är emellanåt så tydlig hos dom. Dom dömer inte. Dom bejakar sitt liv just här och just nu.. Det är otroligt mycket glädje.. värme.. ärlighet. Tycker dom om dig som person så kan man banne mig vara helt säker på att dom gör det också. Vi andra kan vara hur falska som helst i det. Ena stunden så ägnar vi oss åt rövslickeri för att i nästa stund hugga kniven i ryggen på varandra. Det finns så mycket genuint och vackert i dom här människorna.. Dom representerar LIVSKVALITÈ i allra högsta grad (givetvis finns det undantag.. dom är ju människor) Sen tillkommer det ju olika sjukdomar och dyl som kan ta ner det en bit. Precis som för ALLA.

Mitt hjärta och förstånd skriker högt: Att hur kan man ens tänka tanken att tacka nej till dessa personer i vårat samhälle? (inte bara DS). För mig är det fullständig otänkbart. Jag skulle se det som en stor försämring i mitt liv om inte mångfalden fanns. Min livskvalité skulle bli sämre.
Argumenten håller inte för att lagligt selektera i mitt tycke.

Jag uppfattar tydligt att det är föräldrarnas ev uppfattning av lidande och att man k a n se DS på testerna som har gått före i frågan. Inte utifrån livsdugligheten för personer med DS.. Värdet på människor med DS och funktionshindret DS… har minskat.

Givetvis så kan man tolka lagar hur som helst ibland. Men jag har verkligen försökt att se det ur alla vinklar och vrår och kommer ändå fram till samma resultat.

”Ett flertal europeiska länder går mycket längre än Sverige. Exempelvis har Frankrike och Spanien ingen övre tidsgräns för att avsluta en graviditet med gravt skadade foster, men även foster med mindre missbildningar som gomspalt dödas i de sista graviditetsveckorna. ”