Etikettarkiv: Sportlov

* Denna dagen idag…

Västerås hos Farmor och Farfar 25 februari 2014 070x
Februarisolen som gick ner över Köping för ett par timmar sedan…

Kväller vänner!

Vi, alla fem, har haft en bra dag i Västerås hos Farmor Ulla och Farfar Lasse. Vi åt god mat.. fikade god fika och pratade bort en stund innan hemfärd med tåget.

Trist nog så började Marcus må dåligt nu på eftermiddagen.. Han klagade över att halsen kändes tjock och han inte mådde så värst bra. Hanna har också blivit sämre i sin förkylning nu på eftermiddagen. Trodde hon hade nått kulmen på den men så var inte fallet utan hon har börjat hosta.. Nyss när jag kände på henne så verkar det som om har lite feber. Marcus känns också lite varm.
Jag är däppt i näsan sen i morse men jag mår faktiskt helt Oki.. Än så länge.

Vi har ju planerat lite små, korta utflykter nu under sportlovet så det vore ju för jävligt om vi blir sjuka så att vi inte orkar någonting mera än att vara hemma under täcket… Håll tummarna nu att det är någonting högst tillfälligt!! Att alla är pigga, glada, host och snorfria i morgon när vi vaknar.
Uppdate: ..en stund senare. Hanna och Marcus har hög feber. Så, så trist!

Tog lite bilder men orkar inte lägga ut som just nu.. Gör nog det i morgon. Ja en bild fick ni i alla fall.. På kvällssolen =)

Ha en finfin kväll!!

images1images1

* Jamen så var det fredag igen…

 

Diverse 21 februari 2014 016

Det har kommit lite snö hit till Köping.. Plogbilarna är i sitt esse.. Mysigt att lyssna på skramlet utanför om det vore typ december men vi har mars snart.. Förhoppningsvis är det dom sista dagarna med sådant.. Snön kan gott vara kvar över sportlovet men sen kan den gott försvinna och bytas ut mot droppande takrännor och fågelkvitter.

Sista dagen för ungarna i skolan.. Sen så är det sportlov. Härligt, härligt!!

Önskar er alla en finfin dag och helg!

Var rädda om er själva och varandra!

images1images1

* Så där ja…

1375209_585348791501435_2011372538_n

Hello!
I förmiddags så fixades dom sista tre passen.. På måndag eller tisdag nästa vecka så hämtar jag alla fem passen.. Ja inte fem då men väl fyra..Min och dom tre mindreårigas pass. Elias måste själv hämta sin. Han är ju 18 fyllda.

Hanna är på korttis.. Hon åkte dit igår och kommer på torsdag efter skolan. Tyst här nu ju.. Men snart är det livat värre.. ja på torsdag.. Just som det ska vara när Hannapanna är hemma.

Västerås i morgon och på torsdag.. Najs. På fredag så är det sista skoldagen sen så hägrar lite ledighet.. Sportlov nästa vecka! Vi blir nog hemma. Kostar kosing att dra iväg med barnen någon längre sträcka.. Men vi har vanan inne när det gäller att stanna hemmavid och mungiporna är ändå uppåt… As usual! Kanske fika hos barnens farmor och farfar under sportlovet om dom är hemma.. Får höra med dom. Vi ska ju iväg på äventyr i sommar ju och den största längtan ligger ju där =)

Hur är det mer er alla? Eftersom en del av er inte svarar så får jag gissa ju.. Ni mår bara bra.. Önskar så i alla fall. Mina inlägg går direkt till fejjan när dom publiceras och där brukar respons komma.. Men ni som inte är på min vänlista där är fasligt tysta.. Det får ni ju givetvis vara i fortsättningen också.. Men det vore ju trevligt med ett livstecken emellanåt från er här på bloggen. Vill ju veta hur ni mår..  Hur ni har det.. Era viktiga ord om det lilla.. om det stora.  Annars dööör bloggen lite ju.. Det blir lite trist att blogga.

Nu ska jag hänga lite tvätt! Tråkgöra som heter duga men ett måste ju.

Önskar er en fin fortsättning på denna tisdagskväll!

images1images1

* Studiedagsonsdag….

Diverse 5 jani 001x
Jamen så trist vädret är idag..

Onsdag idag och studiedag för barnen.. Skönt med lite sovmorgon faktiskt så här mitt i veckan. Ungarna jublade igår över dagens ledighet.. Jag tror dom längtar en massa över kommande sportlov som är bara några få veckor bort.. Inte för att vi har planerat någonting. Ja och den där trisslottan var det ingen vinst på heller så vi blir hemma. Det går bra det med.

Fast jag känner lite av en rastlöshet nu.. Vill sticka iväg någonstans och se nya vyer. Vi brukar ju emellanåt ta tåget någonstans lite random och utforska målet lite.. Sist var det ju Örebro fast det var ju ett tag sedan. Västerås har vi utforskat till leda vid det här laget. Kanske en sväng till Stockholm över dagen på sportlovet. Det blir väl jag och dom två små.. Dom stora vill nog stanna hemma och göra annat. Dom är inte så attans förtjusta i sådana här dagsutflykter.. Kanske då när det finns ett mål som Naturhistoriska eller så.. Då vill dom hänga på =)

Nu är klockan snart halv tio och det är bäst att väcka dom ungar som sover och det är väl i princip alla utom Marcus.

Önskar er en attans bra onsdag!

KramKram!

* Livet det rullar på…

Inte som vanligt men den rullar på ändå med allt vad det innebär. Jag är tröttare än vanligt. Ont i skallen för jämnan tycker jag men det är väl allt det där som ska ordnas som trycker på och man spänner sig. Men nu har jag bara kvar att se ut graven i Västerås och det blir någon dag här snart. Ska ringa dit först och det gör jag i morgon. Vissa saker förtränger man lite men killen på Fonus påminde mig idag så jag måste åka dit snarast. Tungt är det. Men det måste ju göras.

Jag ska aldrig mera gnälla över mitt liv.. Mitt vanliga liv utan sådana här förtvivlat jobbiga påslag. Trots att jag inte gnäller så värst i vanliga fall. Jag vet nu ännu mera än tidigare att det mesta går trots att det är tungt och man vill bara försvinna. Någonstans finner man alltid kraften för att ordna saker och samtidigt ha en vardag med fyra barn med allt vad det innebär. Man får sörja, gråta och förtvivlas i skydd av natten.. Dagarna behövs till annat.

Jag hade ju ordnat med barnvakt i 6 dagar när jag skulle ut på min 50 års resa och baluns med vänner.. Jag har visserligen avblåst allting nu för begravningen kommer strax före min dag men jag har behållit barnvakterna. Fick faktiskt inte avboka heller fast jag försökte ”Du behöver ledigt så vi tar dom punkt slut..” sa barnens farmor och farfar som ska ta två.. så jag fick tänka om lite. Hanna ska till Korttis och en ska min stora son ta. Jag kommer att dra täcket över huvudet i en vecka och bara sova. Äta (ägg :P ) och sova. Jag tror nog jag behöver det ganska väl. Att bara få vara.. utan att någon hänger en i kjolen hela tiden. Jag tror också det kommer att göra mig riktigt, riktigt gott..

Sen när ungarna kommer hem så kommer jag att vara rustad med ork och kraft för minst ett årtionde..eller två.

Det är bra med barnen.. alla (inkl den vuxna med) Så bra som det kan vara under dessa omständigheter. Skola har dom haft i två dagar efter lovet och det känns nu som om sportlovet aldrig har ens varit.. Det är snart Påsklov.. bara några få veckor kvar. Första lovdagen är den 2 April och sen börjar skolan igen den 10 April. Vi får ju vara tillsammans från helgen före.. 30 Mars tills den 5 April. Sen åker dom iväg lite överallt. Så någonting hinner vi göra tillsammans.. Jag och mina barn. Vi har ingenting planerat men vi hinner göra det också.

Det är en massa minusgrader när solen har gått ner men på dagarna är det finfint väder här i Köping i alla fall.. Sol och några plusgrader. Snart får vi hoppas att minusarna försvinner helt så vi får plus dygnet runt. Snart är vi där.. Härligt =) Enligt prognosen så ska det vara mulet och snöbyar alt regn under torsdag och fredag men sen är det sol i helgen och uppemot tio plus. Vi får väl hoppas på att det inte blir mera än dom två dagarna med grått. Men det är ju så med prognoser ibland att dom kan ju blir lite fel emellanåt.. Inte så lite heller. Men vi håller tummarna för att solen får övertaget.

Ni ska snart får lite bilder också.. Har bara inte hittat sladden än men måste ta tag i den biten också att leta efter försvunna saker här hemma. Hittar ingenting längre i denna röra som råder. Tänk om man vakande en morgon och allting var tipp topp här hemma. Sakerna på plats.. tvättkorgen tom och skinande rent överallt.. ja och ingenting försvunnet heller.. Tja.. Det skulle vara ganska najst ju.. =) Har haft rejält ont i min krossade kota på sista tiden så det gör väl sitt för ordningen här hemma.. Men det ska väl ge med sig innan kackerlackorna kommer.. Hua =)

Hörrni mina underbara bloggvänner.. Jag är urusel på att kika in hos er just nu. Jag sitter inte så mycket framför datorn nu för tiden. Men jag kommer igen snart och läser i fatt mig hos er och får mig en välbehövlig dos av er underbara ♥ Men just nu har jag inte koncentrationen som behövs för det. Jag vet att ni förstår men jag säger det i alla fall.. och tack för att ni finns ♥

Och ni andra som läser mig.. Tack för att ni finns ni med ♥

Var rädda om er själva och varandra..

* Det är bara lite mycket nu…

Det är mycket som ska ordnas inför pappas begravning. Men det är i princip klart nu. Barnen har ju sportlov också så jag hinner inte blogga så värst.. eller hinner och hinner.. orkar inte.. är väl mera rätt. Jag blir trött mentalt.. Så där jättetrött. Skallen måste vara extra klar och påkopplad före och under varje Fonusbesök så att allting blir så bra och så fint som möjligt. Det är efteråt som allting kommer.. Luften går liksom ur en.. ett tag. Ett par saker till innan allting är helt klart inför begravningen.

Det är så vårlikt ute nu på dagarna.. Varmt och soligt. Vi var ute i några timmar idag och hade lite Gårdsliv. Det var så attans skönt. Man känner att livsandarna börjar vakna till inom en.. Det är tungt inombords.. Sorgen finns ständigt närvarande men någonstans inom en får det där ljusa plats ändå.. Vi behöver verkligen få känna just det där ljusa.. Det ger kraft.

Nu ska jag lägga mig på soffan en stund och bara blunda.. och tänka. Skulle kunna somna men klockan är bara 20:32. Lite väl tidigt.

Jag är snart tillbaka igen som vanligt..

Var rädda om er själva och varandra..

 

* Livet är inte lätt att leva alla gånger….

Men den ska levas oavsett vad. Insikten om att pappa är borta har slagit till med full kraft. Ur den insikten kommer också en stark vilja att resa sig fort och gå vidare.. Det är så här livet är emellanåt.. mörkt och sorgset.. men det gagnar ingen att sitta stilla i mörkret och låta livet passera där man själv sitter som en sargad panelhöna i hörnet och ser på medan andra lever. Det är tungt. Det är svårt. Det är mycket tankar och saknaden är tung. Men vi överlever.

Igår så var jag och barnen till Västerås. Enbart för att käka lunch på Mc Donalds. Vi behövde komma bort i från Köping.. Från detta invanda.. Det piggade upp lite och hade glada barn med mig hem. Sportlov är det ju också. Vi blir hemma. Det finns inte så mycket att göra åt det mera än foga sig i det. Just nu är det soligt ute men den ska visst försvinna bakom molnen snart.. Kallt är det också men vi är på rätt väg.. snart är det sommar.

Förkylningarna är på väg bort.. Skönt det ju. Det tar så mycket kraft att vara sjuk mitt uppe i alltet. Jag är fortfarande trött och hostig. Känner att jag inte har så mycket GO i mig som jag skulle behöva.. men det ska väl komma tillbaka det med.

Tack för era fina och medkännande ord. Det värmer så fint mitt i det svåra.

Nu ska jag börja göra lite nytta. Det vill säga.. Städ, tvätt och allt annat som är fruktansvärt tråkigt men nödvändigt. Kanske blir det gården lite senare. Men kan gott vara inne också.. Hoppas det börjar spöregna =)

Önskar er alla en helt fantastisk Måndag.

* Livet går vidare..

Igår så hade vi våran Marcus och Mamma dag och vi åkte till Stockholm och Naturhistoriska riksmuseet. Vi hade ju planerat detta innan sorgen slog till som en bomb i våra hjärtan. Det var välbehövligt med ett brejk mitt i alltihopa. Marcus är så nöjd. Men vi sov inte över hos Paula utan åkte hem.. Jag var så trött att jag somnade inne på Cosmonova.

Marcus har varit hemma två dagar från skolan. Det är mycket sorg och tankar i hans vackra hjärta nu och han vill prata och prata om det. Dom andra barnen är lite mera tysta. Barnen försöker förstå som vi alla andra försöker förstå den ofattbara sorg som vi drabbats av.

Jag själv är mycket trött just nu.. Trött och så förtvivlat ledsen. Det är bara att hålla igång för vardagen måste ju ändå fungera. Har ju 4 barn hemma och att gräva ner sig i sorgen fungerar ju inte. Men när jag stannar upp en stund så kommer det. Som en ångvält så kör den över mig om och om igen.. Det är så svårt att pappa hade det så svårt innan slutet.. Alla vill vi ju att döden ska vara fridfull.. Så fort jag stannar upp ser jag allting framför mig. Pappas panikartade blick. Döden i sig skrämmer mig inte. Men det som hände innan slutet sliter sönder mig just nu.

Pappa åkte in på alla hjärtandags kväll.. Då var han mycket tungandad. Han hade Kol sedan många år. Jag åkte dagen efter så fort jag kunde. Hade pratat med pappa i telefon kvällen innan på sjukhuset. Han var ju sådan att han lite som bagatelliserade allting. ”Bara lite svårt att andas som vanligt” ”Ingen fara” När jag satt i bilen från tåget så ringde läkaren och sa att han är på väg till intensiven för att han hade fått stora utbredda proppar i lungorna under natten.. att det var mycket kritiskt.

Kom upp vid tio tiden till Iva och på eftermiddagen så avled pappa. Han var klar och medveten om allting och den behandling som skulle ge honom eventuellt en chans slog fel och hans lungor började blöda trots att dom avbröt behandlingen direkt och gav motmedicin. Han blev ordinerad en halv dos medicin intravenöst under dubbelt så lång tid än vanligt.. Men det fungerade inte utan den värsta biverkningen som kunde hända hände. Han drunknade i sitt eget blod. Det var mycket blodigt och det som störde mig enormt var att dom bad mig ta på handskar när jag torkade av blodet som kom ur näsa och mun. Det är min pappa och jag behöver inga handskar. Jag förstår ju givetvis och skulle säkert gjort samma som vårdpersonal. Småsaker i det stora hela men det är väl ett försvar att haka upp sig på oväsentligheter. Den sista halvtimmen fick han smärtstillande och lugnande så han somnade in lugnt.. Vi var många som fanns vid hans sida.

Det här var mycket svårt att skriva ner.. Men det hjälper att sätta ord på det svåra så som det var eller som jag upplevde det. Nu tar andra jobbiga saker vid. Att tömma hans lägenhet och ordna begravning. Men jag tror pappa har fixat det redan hur han vill ha det efteråt från början till slut. Han ville inte vara till besvär för någon.. Det var så han var alltid. Kan själv. Det blir en del vändor till Västerås i veckan som kommer för att ordna med praktiska saker som säga upp hans lägenhet m m.

Snart är det Sportlov för ungarna.. Nästa vecka kvar i skolan men sen. Jag ska försöka komma bort med barnen någonstans. Måste försöka ordna det. Vi behöver det alla. Bara komma i väg få nya intryck och en chans att tänka på annat än det jobbiga. Hanna är på korttis och kommer hem i morgon. Hon vet inte om det för döden är så svårt att greppa och att förstå innebörden av alltet är nog väldigt svårt för henne. Vill bara hämta hem Hanna nu.. Ha alla mina barn nära inpå. Petri har varit en klippa. Han var med inne hos pappa hela tiden.. min stora tappra son. Han var ju ett enormt stöd för honom dom sista åren. Han åkte ofta och hälsade på bara så där på en kopp kaffe och hjälpte honom med saker och ting. Pappa sa ju det flera gånger att han är så stolt över honom att det är en ”rejäl pojke” jag har.

En gammal rädsla har tagit fart med enorm kraft. Den där rädslan över barnens pappa och det riskfyllda liv han lever. Vi behöver inga mera dödsfall i våran närhet just nu.

Livet går vidare.. Just nu är det mycket tungt och förtvivlat men den går vidare..

* Det finns hopp!!

1 Mars idag. Nästa månad är det April sen maj och…..
Dagarna har blivit ljusare.. Kanske har vi blivit mindre trötta på köpet.
Ljuset har en magisk kraft att få oss på bättre humör =)

Tisdag är det också.. andra dagen på sportlovet. Hämtade hem Hannagumman i går morse från korttis.. så nu är ordningen återställd. I morgon ska ju två barn till Västerås för några dagar.. Hanna och jag ska också till Västerås då och hälsa på Vaari.. Min pappa och tillika barnens morfar. Vi får se om Elias hänger på. Hoppas det. Vi åker tidigt och ska spendera hela dagen där.. Måste ju passa på när man väl kommer dit ju.

Klockan är 8:38 och det är jag och Johannes som är vakna. Resten sover som stockar. Vaknade före sju och tassade väldigt tyst omkring här hemma. Skönt är det ju med tystnaden för sen när alla är vakna så är det inte tyst längre. Det är massor med fina goa ljud men också lite sämre ibland så där väldigt mistlursaktiga ju =).. Alla kan ju inte hålla sams alltid och syskon är ju syskon.

Ut ska vi alla idag för lite Gårdsliv. Fast om det blir alla är jag inte så säker på faktiskt.. Vill dom inte häcka på gården och fika så ska jag väl inte tvinga dom stora iaf..haha Men dom två små får jag nog ut som Hanna och Marcus =) Bilder blir det idag också.. Har laddat kamerabatteriet sådet tar inte slut efter några bilder som sist.

Ha en attans bra Tisdag alla!

Sköt om er!

KramKram!

* Ok, jag erkänner!!

Where do I begin
to tell the story of how great a love can be?
The sweet love story that is older than the sea…
Bla bla bla bla… He fiiiilllllls my sooooul… bla bla bla…

Jefla V75 reklam…

Jag får liksom kramp i halsen och tårarna tränger fram
När jag ser dom två hästarna i galopp vid vattenbrynet.
Ja och sen den där låten från ”Love Story”
och det varje gång jag ser reklamen.. Tsss.. Så töntigt!!

Det är ute med mig!! Den hårda ytan är bara båg, den har krakelerat.
Jag är en romantisk softis.. Meeeh….

Bäst att säga Hej Då en stund en stund eller två… Kanske tre.
Nu har ungarna sportlov!

Sköt om er!!

Vi hörs!

KramKram!