* Glädje, Fördomar och Diskriminering.

Hanna vaknade före 06 i morse av sig själv..
Tror nog hon var lite spänd att få gå till skolan ju.
Sen gick morgonen som smort för henne till bussen kom.
Dom andra små ätteläggen var lite manade dom med.
Marcus fick lite ”ont i magen” strax innan han skulle gå.
Det blev ju lite nervöst ju för lillgubben.
Det var ju första skoldagen efter ett långt lov
och han är ju bara en förskolepluttare.
Elias som går i sjuan var så lagom glad
över att skolan har börjat igen.. haha

hanna-6-ar

Snart, den 18:e Januari blir ju Hanna 8 år.
Kan inte fatta vart tiden har gått.
den har bara rusat iväg.
Åtta år sedan jag fick denna vackra
livsbejakande lilla tös.
Hon som egentligen inte skulle finnas
enligt ”naturens lagar”
Men som tur är så är den nyckfull ibland.
Huvva, tänk om vi alla vora stöpta i samma form.
Så så tråkigt livet skulle vara… så fattigt!!
Jag är så tacksam för alla hennes kromosomer.
Eller var det som Marcus sa en gång.
”Hanna har fem mikrofoner istället för fyra” Hahaha
Ja det kunde man nog tro ibland så som hon håller låda *ler*

Du är dömd att höras genom andra.

Din stämma kan aldrig ljuda över världen
in i var mans hjärta…
Du är dömd att höras genom andra.

Ditt liv, det liv du lever nu
syns inte

Dina andetag hörs inte riktigt
hur du än andas.

Som det är nu

Ditt skratt
din glädje över livet
hörs bland det dina.

Vem hör dom mera?
Vem hör dig
Vem ser dig?
Vem respekterar dig
för den du är?

Allt du är
är alla andra också
Det dom är
är du också

Du andas, lever och du älskar
ärligare, innerligare än dom flesta

men ändå så syns du inte
som du förtjänar!

Det är så mycket jag önskar för Hannas del.
Så mycket fördomar som finns bland oss.
Det är det där smygande som inte alltid syns så väl..
Då man inte riktigt syns och respekteras.
Det är det där öppna som syns som accepteras av dom flesta.
Det är tex selektiv fosterdiagnostik.
Där man får välja bort ett barn som Hanna
trots att man vill ha barn men inte just med denna ”defekt”
Erbjudanden haglar över väntande mammor i en viss ålder
att få ta fostervattensprov för att se om barnet har Downs Syndrom.

Vad händer om en kvinna med Downs syndrom
kommer till mödravården?
Erbjuds hon ett fostervattensprov
för att se om fostret har det hon har dvs Dowsn syndrom?
Då ifrågasätts hon grovt av samhället som människa.
Det är ett stort brott mot dom mänskliga rättigheterna.
Man ska inte behöva bli ifrågasatt oavsett hudfärg, religion, åsikter m m.
Att man får vara den man är utan att behöva bli ifrågasatt.

Citatet nedan är HÄRifrån

Den 4 juni 2008 antog Riksdagen en ny diskrimineringslag. En ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen – ska övervaka att den nya lagen följs.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2009.

En lag och en ombudsman
Regeringen har tagit fram utkast till en ny lag, Diskrimineringslagen, som träder i kraft den 1 januari 2009 enligt Riksdagens beslut. Lagen ska motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder…

Mitt barn ifrågasätts av samhället
just på grund av hennes extra Kromosom.
Mitt barn diskrimineras tex i skolan, redan innan skolstart.
Hon får inte ens en kallelse till skolan som alla andra
ja som dom sk ”normala” barnen får.
Ändå ska hon så fint tillhöra skolan som alla andra.
Hon ska tillhöra ett skolsammanhang.
Här diskrimineras hon öppet av samhället.
Hon ska säras från dom ”normala”  i tex SÄRskolan
Gömmas undan.. knappt få vara med på skolfoton…
fast nu är det lite bättre mot tidigare.

”Hannas morfar en bestämd herre född i början på 30 talet
sa när Hanna föddes;

”ja, ja så kan det gå!”

Sen var det ingenting mera om det.
Bara idel kärlek och respekt i fortsättningen.

”Morfars prinsessa”, ”morfars, vackra prinsessa”

I hans hjärta bor äkta respekt och människokärlek
hela hon älskas utan förbehåll och krav.

Hon får vara den hon är.
Hon får ha sin extra kromosom
utan att det är henne till last.

Ord och handling av kärlek, av en åldrad man,
som gått den ”gamla skolan”.
Uppvuxen på den tiden
när man gömde undan dessa barn, på instutioner.
Det var barn som ”inte var utvecklingsbara”
”hade ingen framtid” dom var ”syndarnas straff”.

Dom fanns bara inte, inte synligt.
Min far kommer inte ihåg alls,
att han såg någon, när han växte upp
människor som hade Downs syndrom..
…bland alla andra människor.

Man hörde talas om dom, men dom fanns ändå inte.

Dom var lika osynliga som vättarna, trollen,
Det var någonting hemskt, som lurade bakom hörnet
som skrämde nästan ihjäl folk.
Det var om dom, som man viskade om.
Där fanns dom, människorna, som inte var värda livet..
…dom med Downs Syndrom

Andra tider nu, till det bättre.
Mycket finns kvar, oändligt mycket
innan rädslorna och människoföraktet försvinner.
Om det försvinner alls…”

Om mina ord minskar rädslan hon en endaste människa
När jag skriver om min Hanna och mina tankar.
Då är det värt allt jag skriver..
alla ord,  alla timmar framför bloggen.

För om den sedan för orden vidare..
så är snöbollen i rullning.. *ler*

Må väl alla!

Glöm inte alla dessa fina hjärtan i orden
till varandra, om varandra….
Givetvis till er själva också.
Då blir livet lite bättre och härligare att leva..

KramKram!

About these ads

22 svar till “* Glädje, Fördomar och Diskriminering.

  1. Jaaa, så sant så sant… nu blev tårkanalerna rensade … igen!!! :)
    kram

  2. ett barn är ett barn och ska vara älskad även om det har nån form av handikapp

  3. Själv skulle jag älska mitt barn om jag hadde nått även om det skulle ha downs syndrom

  4. Just det så é det men men nu är man juh singel å ensam

    • Jocke

      Det blir inga barn gjorda när man sitter inne och internettar..
      Ut på krogen där finns tjejer som är Singlar som du ju :D
      eller teatern.. Hemköp… Tygaffären… H&M…

  5. hehe om det vores så lätt men det är det inte sucka

  6. Kasta dem försiktigt så de inte skadar sig ;)
    Nä det är så mycket som ska stämma då :)

  7. Tack för ditt besök hos mig!
    Kram!

  8. Låter bra det ;)

  9. Hej.

    Det du skriver är viktigt, tycker jag.
    Det är svåra frågor och inga svar är enkla.
    Jag skrev faktiskt just en krönika till tidningen Föräldrakraft angående detta nu på förmiddagen.
    Spännande att läsa dina tankar.

    Må så gott med Hanna och hela familjen!

    • Sören

      Hejsan!
      Tackar! Ja det är viktigt och som du säger svåra frågor… inga enkla svar.
      Själva människosynen i samhället måste ju förändras fullständig
      om det ska ha en Chans…
      Det måste vi jobba stenhårt på med våra barn..
      Det tar tid.. men jag har en förhoppning om
      att någon gång så blir det bättre…. *ler*
      Kanske inte under min livstid eller Hannas
      Men för dom som kommer efter det..
      Så alla föräldrar som kämpar för sina barns rätt.. gör ett gott förarbete
      iom deras kamp för barnens bästa.

      Må så gott du med och dina nära o kära!

  10. Tycker hon é en sött barn :)

  11. Jag har tänkt på det här med att kunna välja bort barn. Samtidigt som jag aldrig skulle göra det själv så kan jag tänka så här: Om man inte vill ha ett barn som i ens ögon inte är perfekt , om man ändå fick ett barn då med tex Downs, hur skulle man behandla det då?

    Det kanske är tur på sätt och vis att dessa föräldrar kan göra dessa kontroller, för ett barn med Downs kanske skulle få ett tragiskt liv med dom annars ? Förstår du hur jag menar?

    • Cattasbubbla

      Allt kan hända före-efter och under en förlossning.
      Att välja bort ett barn med Downs syndrom för att sen
      föda nästa barn med en odefinierbar utvecklingsstörning, autism, schitzofreni eller andra svåra psykoser
      Ingenting hade ju visat på det selektiva fostervattensprovet dom då har tagit.
      Man trodde sig gå säker iom att man inte bar på att barn med Downs Syndrom.
      Man lurar sig själv…Självbedrägeri!

      Den som valde bort ett barn med Downs
      Hur skulle den då behandla ett barn med tex svår autism?
      Hur skulle dom behandla barnet om den ramlade och fick svåra hjärnskador
      Där barnet på en bråkdel av en sekund gick från ”normalt” till en med en utvecklingsstörning.

      Jag hoppas ju på att dom blir behandlade med Kärlek och respekt.

      Barn ska födas villkorslöst tycker jag
      Föräldrar som tar fostervattensprov ställer ju ett villkor för sitt barn.
      Att barnet ska födas till ett ”normalt” barn

      Sen finns det ju skäl ibland… till selektiv fosterdiagnostik. tycker jag.
      Där det finns anlag för barnen att födas till ett liv i svår smärta
      ett kort liv i lidande.. Där barnet förväntas dö snabbt efter förlossningen.
      Där livskvalitén är i princip noll.
      Där tycker jag det är befogat med Selektiv fosterdiagnostik.

      Människor med Downs syndrom har oftast mycket bra livskvalité..
      Mycket bättre än mångas liv… av dom sk ”normala”

      Här går samhället ut med erbjudanden om Fostervattensprov
      för att folk ska kunna eliminera fullt funktionsdugliga barn.
      Skrämmande och Horribelt i mitt tycke!!

      Jag tycker det är solklart ett brott mot dom mänskliga rättigheterna.
      Eftersom det finns levande människor med Downs syndrom i vårat samhälle.
      Gruppen Downs Syndrom är ca 3-5 000 personer samtidigt i Sverige.
      Så det är en stor grupp av människor som är utsatta för detta

      Kram!

  12. Du formulerar det jag egentligen vill säga! Ibland har man hört människor diskutera typ ” Tänk om man skulle få ett barn med Downs, vad skulle man göra då” eller Gud vad hemskt om man skulle få det” . Och då kan jag känna, ”jag önskar att du inte får några barn alls som du pratar” . Det må vara elakt att tänka så också, men det är ju precis som du säger, vad händer om den föräldern får ett barn med någon form av funktionshinder, eller något händer så barnet får en hjärnskada?
    Jag kan förstå att man vill ha ett ”friskt” barn, men samtidigt kan jag inte riktigt förstå varför det skulle vara en katastrof att få ett barn med tex Downs ?

    Är det okunskap som skapar den rädslan? Jag har ju träffat ett antal både barn och vuxna med Downs i mina arbeten, och kan bara konstatera det du så många gånger skriver, dom ger villkorslös kärlek. Inget fulspel, inget föreställande.

    Jag avslutar med att berätta om en man med Downs som jag skulle besöka i arbetet. Det var första gången jag skulle gå till honom. Han öppnar dörren och säger direkt:
    - Hej, har du nån kille?
    - Nej jag är singel jag
    - Jag slänger inte strumpor på golvet, och jag torkar bordet när det är smulor, det är inte många killar som gör det!
    Det var en raggningsreplik som hette duga :)

    • Cattasbubbla

      Ja hua.. man har ju hört det enda än det andra i argument mot Downs.

      Jag tror ju att det är rädsla och okunskap som ligger bakom många uttalanden.

      När jag berättar om Hanna och mina tankar i bloggen
      så har jag många gånger fått ”Tack, nu är jag inte så rädd längre” kommentarer
      och med mejl om just det.
      Det känns så underbart.. att via orden (och bild) göra att någons rädsla minskar.
      Det är jätteviktigt att jag visar bilder på Hanna och Hannas vardag med oss.
      Så att dom ser att det är en helt vanlig unge som jag har *ler*

      HAHAHA.. underbar raggningsreplik ju :D
      Rakt och ärligt och inte svamla en massa i knasiga omskrivningar :)

      Kram!

Klart som korvspad att man blir glad av lite respons så kommentera gärna.. emellanåt =) Ha det fint!!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s