Tag Archives: Äventyr

* Tack farmor Ulla och farfar Lasse.. TACK från djupet av våra hjärtan!

Manavgat 15 juni 2014 004
Älskade ungar och lite bad i Medelhavet =)
Manavgat 15 juni 2014 007
Här har jag ryggen åt Medelhavet.. Står vid vattenbrynet och ser mot hotellet vi bodde på =)
Manavgat 15 juni 2014 011
Hannas favorit.. Rutchekanorna som hon åkte om och om igen =)
Manavgat 15 juni 2014 017
Vy från vår altan mot bergen…
Manavgat, Turkiet 20 juni 2014 029
Balkongen vid lobbyn.. Högt här men går man in igen och ut genom ytterdörren så är man ju på markplan..Suterränghotell detta. Lite förvirrande emellanåt ju.. Vi hade ju markplan och rummet mittemot som Anders (barnens farbror) och Yvonne plus barn… hade vy som denna..  Pool och Medelhavsutsikt.. lite från ovan =)

Vårat rum el lägenhet var enormt stort.. tre stora rum.. Två sovrum och ett TV rum med ett par stora soffor.. vi hade två badrum också.. Samt en stor altan. Joo.. sen hade vi TRE stycken TV:n också. Ett i Varje rum :D 33 promenadsteg från altandörren till ytterdörren.. Ett lyxigt familjerum med andra ord =)
Manavgat, Turkiet 20 juni 2014 002
Köpte hatten till Hanna men hon ratade den så jag fick väl bli tant så som farmor Ulla sa när hon såg mig ”Vad är det för tant som kommer här då” Haha :P men om man tänker efter så är jag ju lite tant åldersmässigt :P

Det var varmt i Manavgat.. Så attans hett emellanåt att det kändes som man skulle starva av. Hade ju ingen möjlighet att sitta och softa vid havet under en parasoll där det blåste så att hettan inte var så intensiv.. eftersom jag hade många ungar att se efter och en av dom var ju tvungen att ha klistervak på. Sen var hon ju så ivrig att göra allt.. se allt.. så man fick springa ibland som en tätting efter henne. När hon var klar med t ex maten el fikat så skulle hon gå på en gång så det var bara att hänga med =) Ibland var jag så trött efter en hel dag i solen att jag höll på att somna där jag stod för tillfället.. Hög värme, gassande sol och spring i benen gjorde sitt.. Det var lätt att somna på kvällarna ska ni veta för alla.. Rätt skönt att vara så trött att man inte behöver ligga och snurra innan man somnar. Det var länge sedan man sov så gott hela natten som jag gjorde under denna vecka i Manavgat =)

Elias och Johannes var till stor hjälp.. Dom åkte bl a rutchebanan med henne.. Min rygg skulle aldrig ha pallat med alla trappor fem tusen gånger per dag. Dom var också mycket i poolen med henne så att jag fick sitta ner en stund emellanåt.

Jag och Hanna är inte speciellt bruna.. Solskydd gör susen och skugga. Fast Hanna satt ju inte i direkt skugga.. Hon sökte upp platser med sol och ville sitta där. En flaska solskydd med solfaktor 50+ gick åt bara för Hanna. Är inte ett fan av solbad och tycker det är öken att ligga och pressa i gassande sol och man blir ju brun i skuggan med i dessa breddgrader.. Vi var ute hela dagarna men lät Hanna ta en siesta mitt på dagen i ett par timmar. Vi hade AC:n inställt på 18 grader så det var ju tokskönt att vara på rummet efter några timmar i solen och mätaren visade på 40+. Det var välbehövligt för henne att få den vilan så hon orkade hålla igång mamman sin resten av dagen till sen kväll ;) Det hade varit jobbigt för henne att vistas i solen och denna värme utan avbrott.

Det var shower på kvällarna.. Först var det barndisco kl 21 och vid ca 21:30 började det att showas.. Olika varje kväll.. Vi såg några som var rätt så bra. Hanna skrattade så gott åt trollkarlen.. Härligt!!

Vi var tvungna att checka ut redan vid 12 avresedagen.. och det hade ju varit drygt att sitta i värmen utan avbrott tills vi skulle åka med bussen som gick till flygplatsen kl 20. Men man fick hyra rummet för 10 Euro per timma om man så ville.. Förhandlade om 7 timmar extra och fick betala 40 euro istället för 70 :P Det var det värt alla gånger så man var nyduschad och fräsch när man gick på bussen..

Flyget hem gick sen 00:05. Landade på Arlanda 03 och flygbussen gick hem 08:30.. Lite lång väntan men farmor och farfar tog som små med sig hem till dom i Västerås med bilen så det var bara jag och som två stora grabbarna som fick vänta.. Det gick bra. Vi var hemma sen vid 11 tiden och farfar Lasse körde hem dom små runt lunch..

TACK  ♥ farmor Ulla och farfar Lasse ♥ för denna outstanding gåva till barnen och mig.. Ett minne för livet och vi har nog inte riktigt fattat än att vi faktiskt har varit i Turkiet..Haha

Här skulle det ha varit ett gruppfoto på oss alla som var med.. 11 st. Men eftersom jag inte har frågat alla om jag får lägga ut så får jag väl avsluta denna minireseberättelse utan foto då =) Kanske berättar jag om resten en annan gång.. Det finns massor att berätta =)

KramKram ♥

* Älskade unge.. Det är din dag idag!!

Hipp Hipp hurra..
Idag så blir min älskade Marcus ♥ 11 år.. En stor kille nu =)

Här nedan är en text jag skrev när han fyllde nio år… Den får ni läsa idag också. Marcus gillar att läsa den och har redan, trots denna arla timma, hunnit med att göra det idag.. Så därför får ni den en gång till =)

Vi önskar er alla en mycket bra dag!!

KramKram!!

…för 2 år sedan när Han fyllde nio.

Älskade, vackra underbara du. Idag är det den dagen du väntat på. Du blir 9 år.

I nio år har jag haft dig.. Älskat dig och blivit älskad tillbaka. Vilken ynnest och lycka. Du är så klok, så rolig och kärleksfull. Du har så många ord med hjärtan i dig och du använder dom ofta. Underbara du!!

Du är mammas femte och sista barn och när du var lagom stor, och det var du i vecka 38, så försökte doktorerna sätta igång mamma för att mamma hade så ont av fogarna och dom krossade kotorna i ryggslutet. Mamma kunde ju inte gå mera än några få meter.. Sen var ju dina syskon så små så mamma behövde ju vara på benen. Vet du Älskade Marcus, mamma vart ju inlagd på en måndag och vi alla trodde att du skulle komma senast på tisdagen. Jag längtade så efter dig.

Jag visste att du var en kille och Marcus har du hetat sen det ögonblicket som doktorn sa att han såg en snopp =) Min Marcus.. Älskade unge!!
Det blev onsdag och ingen liten Marcus kom ut.. Doktorerna kliade sig i håret och undrade varför.. En blivande fembarnsmamma borde ju vara en lätt match för en igångsättning tillade doktorerna emellanåt.. I tre dagar hade dom ju försökt med alla möjliga medikament.  Doktorerna sa att du låg beredd för att komma ut. Du låg djup ner i födelsekanalen som dom  kallar en del av vägen ut.. Men nej.. Inget funkade.

Den fjärde dagen så beslutade dom sig att nu får det vara slut på väntandet. Så dom tog hål i den där säcken du låg i.. och gav mamma samtidigt medicin för att få igång värkarna som skulle föra dig ut i livet.. till mig och dina syskon.

Undrar om medicinerna hade ens börjat verka innan du bestämde sig för att det är dags..Mammor ska ju öppna sig 10 cm innan dom kan föda och jag tror det kom 7 cm på 30 minuter..  Det gjorde ont och emellanåt så trodde nog mamma att hon bara försvann ett ögonblick av smärta. Mamma ville inte ha bedövning för mamma kunde uthärda allt för din skull. Det kom ju så gott ur smärtan. Mamma ville känna allt det där med alla sinnen. Det var det ju värt. Fast lite fuskade mamma ibland och tog lite lustgas. Allt det där filmade Katri som var med.. Någonstans precis innan slutet så gjorde mamma tummen upp mot kameran och sträckte ut alla fem fingrar och smajlade så där fånig som mammor gör ibland..  Innan mamma tog i för absolut sista gången..

Du föddes Torsdagen den 17 oktober 2002 – Du vägde 3480 gram och var 50 cm lång. Vilken lycka… Tack livet för dig Marcus..

Jo Marcus, du kanske undrar vad tummen upp betydde och dom fem fingrarna.. Det var ett tecken till Katri om att nu är det dags för mamma att ta i för sista gången för att bli fembarnsmamma och att hon inte fick sluta att filma =)

Här ligger du då… för första gången på mammas mage.. Vi pustar ut bägge två.

Här får du på dig lite kläder… Du har blivit vägd.. Tempen hade tagits och andra vanliga kontroller har gjorts.

Det här ser kanske lite äckligt ut nu Marcus. Men det var detta som höll dig vid liv i nio månader. Moderkakan. Den där långa saken är navelsträngen och den satt ju fast på dig. Genom den så fick du mat från mamma.. Det kallas också för livets träd.. Ser du varför?? Navelsträngen är ju som en stam och blodkärlen är ju grenarna… Man kan äta upp den också fast mamma hoppade över den biten =) Man kan också gräva ner den och plantera träd över den. Visst blev den vacker nu när du vet lite mera om den? =)

Här ligger du nu…nerbäddad på BB avdelningen. Men där låg du inte länge.. Det var ju sköterskan som hade bäddat ner dig. Men så fort hon gick så tog mamma upp dig. Alla hucklen och dylikt åkte av dig. Bäst och varmast var det ju att ligga under mammas sjukhusskjorta direkt på mammas hud.. Där var det varmt och gott.  Resten av tiden sen på BB så låg du bredvid mamma … Både natt och dag. Givetvis låg vi inte nerbäddade hela dagen och natten. Men ofta ju.. Du skulle ha mammas tutte och den fick du när du ville.  Mammas säng sköt vi mot väggen så att det blev en liten myshörna och för att det är tryggare så.  Samma hemma tills du började klättra över mamma och trilla ur sängen =)

Nio år, Älskade Marcus, har det gått sen dom här bilderna på dig togs.. Ja inte den översta. Den var ju i Maj  som mamma tog det kortet.  I nio underbara år så har du funnits hos oss.  Tack Marcus för att du finns.

Hoppas din födelsedag bli helt fantastisk.. Vi ska ju fira dig i många dagar och en av dom dagarna blir bara din och min… Vi ska ut på äventyr en hel dag =)

VI ÄLSKAR DIG!!

Mamma… Petri, Elias, Johannes och Hanna

En sak till Marcus.. Vet du vad jag tror om att dom inte kunde få dig att födas dom tre första dagarna.. Du kom ju på den fjärde… torsdagen den 17:e okt.

Du vet mormor Laila.. Min mamma. Hon dog ju den 17 oktober för många år sedan.  Det är bara Petri som har träffat henne.. Ni andra hann ju inte det. Men hon ser ju er från hennes himmel. Du pratar ju ofta om henne och hur tråkigt det är att du inte fick träffa henne. Att du är lite ledsen för det. Du säger att hon finns där uppe som en ängel. Vet du gubben.. Det här var nog en hälsning från henne. Till dig.. mig och dina syskon. Du fick vara liksom en liten budbärare. Hade du fötts tidigare eller senare så hade nog inte hälsningen kommit fram.. Därför var det tvärstopp och doktorerna fick killa sig i huvudet bäst dom ville… fram till rätt dag.. Din födelsedag. Visst är det speciellt att vara en ängels budbärare. =)

Mormor lever ju kvar i mammas hjärta.. och i ditt…och dina syskons.

Vi tänder också ett ljus för mormor idag.
Vi tänker på  henne med stor Kärlek och tacksamhet.

* Agent Höna 007 på språng mot Jönköping.. Uppdrag: DreamHack!

Snart blir det att äntra taxin med Hanna.. Ett litet äventyr ju tycker hon.. Taxin kommer kvart i ett och klockan är bara 1i:36 just nu.. så hon hinner tjata sönder mina öron innan vi är på väg.. Tjata och det rejält också.. Huu, sickna typtag hon har lagt till med.. min lilla Rosenknopp.

Neee.. Vi ska inte till Jönköping men till Västerås och barnkliniken. Det är dags för den årliga hälsokontrollen. Vi åker sjukresa dit..Fast hon inte är sjuk. Det är ganska najs att åka nästan 4 mil för 85 kronor.. Det regnar ju här i Köping så vi slipper bli blöta =)

Gick iväg med Elias till tåget kl 06 i morse.. Kan ju inte lämna bara sovande ungar här hemma så jag väckte Johannes innan så att det är någon vaken. Det var inga problem. Det fanns andra på stationen som också skulle till Dreamhack i Jönköping misstänker jag.. Det släpades en del kuddar och datorer på perrongen =) Han meddelade för en stund sedan att han var helt framme på stället.. Så nu är det Dreamhack och LAN i 72 timmar..

Nu ska jag nog sätta lite fart.. Taxin kommer ju om en timma och ha en del att fixa innan..

Ha en finfin torsdag och var rädda om er!

KramKram!

* Mot Sherwoodskogen….

Vi ska ut på katt och husvakteri äventyr i Stockholm idag. Tåget går.. ja snart ju och har inte packat klart än.. Bäst att sätta fart nu.

Skriver mera i kväll när husfolket sitter och guppar på en båt, när katten är matad och huset inspekterat så att den står kvar stadigt =)

KramKram!

* Hemma nu…


Här är vi fortfarande hemma (i morse) Vi hade inte riktigt bestämt oss vart vi skulle åka… Johannes ville inte vara med på bild.

Vi hamnade här och det är så jäkla stort att jag vågade..Haha ( Fyyy var så rädd att jag nästan kräktes ju)

Är trött nu.. Fötterna värker.. Skallen är tom likaså plånboken men ungarna är nöjda.. och jag med för all del =)

Berättar mera i nästa inlägg för nu ska jag äntra soffan.. lägga fötterna högt och blunda..

Kram på er!!