Tag Archives: Glömma

* Annandag Jul 2011

Har ni det bra?

Klockan är 09:47 och ungarna sover fortfarande. Jag vaknade redan före åtta. Det har blåst en massa i natt och det var svårt att somna för att min parasoll lät hela tiden. Men den är hel.. fattar det inte. Två stormar har den klarat galant.

Givetvis så har jag glömt handla en del igen så det blir till att pallra sig till affären snart. När ska jag lära mig att handla allt på en gång tro? =)
Klockan 13 kommer mina gäster och en del mat ska lagas. Så egentligen har jag inte tid att sitta här ju så det är bäst att runda av nu men jag är tillbaka lite senare.. as usual!  =)

Jag vill önska er alla en helt fantastisk Annandag Jul.

Var rädda om er!

* Jag tänkte faktiskt på dig!!

Jag har en benägenhet att ta mig själv in i mitt samvete och syna den lite kritiskt också emellanåt. Framförallt inför stora högtider som nalkas som Julen. För mig handlar det om att påminna mig själv om viktiga saker. Att inte glömma bort det som är viktigt för mig.

Vi lever i en stressig tid över lag. Vi glömmer också bort det som vi egentligen tycker är viktigt i våran iver att leverera med allt vad det innebär. Vi stressar och vi stressar ännu mera inför Julen för att det ska bli så perfekt som möjligt. Vi bakar som tokar, lagar mat i stora lass, vi gör godis av många sorter. Vi putsar och fejar. Vi uppfyller andras materiella önskningar och jagar julklappar in i det sista. Vi skuldsätter oss m m. För att märka sen efteråt att det som ger det där lugna och vilosamma var ju vardagens återkomst. Med jobb och skola för barnen. Ja, den här helt vanliga vardagen.. Men man erkänner det inte alltid inom sig själv. Julen är helig ju.

Sen säger vi med en fast övertygelse inom oss själva att ”Vad skönt det var med Julledigheten.. Jag är så utvilad” Det är  ju så det ska vara men det är ju inte alltid så utan vi är egentligen långt utanför den egentliga sanningen. Vi har skapat den här falska oasen av lugn.. och kallar det sen att vi har haft en välbehövlig vilohelg men i själva verket så har Julen varit en konstant pågående orgie av stressfulla måsten.

Vi får inte glömma bort oss själva i  kaoset som kommer som med Julen. Men vi gör det i alla fall emellanåt. Vi glömmer bort andra också och försöker kompensera det sen med orden.”Jag tänkte faktiskt på dig under julen och undrade hur du har det”  Man har plåstrat om sitt samvete och gjort bot. Det är så sorgligt att när man behövs som mest så ger man minst till dom som verkligen behöver en gest av ihågkommande, omtanke och värme.

Att man glömmer innebär ju inte alltid att man inte bryr sig. Eller att man saknar förmågan inom sig själv. Det kan handla om att man är så inne i denna kaos av stress och alla måsten så det som är lite utanför den egna familjekretsen glöms lätt bort. Det är en helt naturlig reaktion av stress. Det finns ju andra orsaker också.. Man får syna sig själv emellanåt för att finna sina egna svar.

Kopierar in ett inlägg från december förra året..

* Julen: Inte alltid en glädjehögtid.

Posted on 04 december 2010 |

Många tycker julen är en av dom bästa högtiderna som vi har.
Det är gemenskap, värme, kärlek, omtanke och en massa annat fint som omger Julen. Just det måste väl vara den sanna meningen med julen?

För några är det inte det. Det är en högtid som är förknippat med ångest,  längtan och en enorm saknad. Saknad över någon som inte finns hos dom längre. Det är bla föräldrar som just mist sitt barn strax före jul och kommer alltid att förknippa julen med den tragedin. Även om det kanske lättar något under åren. Det är föräldrar som inte har alla sina barn samlade. Där en stol står tom. Det är alltid någon som fattas hos någon och den saknar vi framförallt under stora högtider. Döden har tagit dom.

Det är alltid någon som saknar sina nära och kära även dom levande och den saknaden kan man göra någonting åt under hela året men gör det inte av någon anledning. Då är det kanske en pliktlängtan för att döva sitt eget samvete för att man inte fick röven ur vagnen för att göra någonting åt det. ”Jag saknade och tänkte på dig i alla fall, det måste räknas”

Julen är svår för många ensamma. Det enda dom har som sällskap är längtan och ångest. Det är familjer som samlas men utesluter ändå några. Det kan vara någon som tex har alkoholproblem. Dom behöver inte ens ha några problem. Dom lämnas utanför i kylan med sin ensamhet med sin längtan efter gemenskap och värme. ”Det passar sig inte” kanske dom tycker. När passar det egentligen då?  Det är väl då när människan behöver andra som bäst. Det är väl då när dom behöver sina nära och kära som bäst. Är inte det som julen är till för. Att enas i en gemenskap. Istället blir det en hermetiskt försluten familjesammankomst. Där den innersta familjen är närvarande och många utesluts. Då har nog julens budskap gått förlorad.

Vi tar så mycket för givet. En dag så kanske vi själva står där ute i kylan.
Det behöver inte vara på grund av något missbruk. Det kan vara av så många orsaker. Skilsmässa kan vara en av dom orsakerna. En partner rycks ifrån en kan vara en annan. Orsakerna är lika många som dom ensamma är. Ett pliktskyldigt julkort är det enda dom kanske får av sin familj och sk vänner och resten av året så existerar dom kanske inte.

Julen samlar folk samtidigt som den gör avstånd större än någonsin.
Det är lönlöst att sakna någon när denne har dött om man inte brydde sig om eller räknade med vederbörande tidigare. Det var bara någon som fanns där men som man inte la några direkta tankar på. Men efter döden så passar det sig att sörja och längta. Men det är för sent då. Toksent!

Det finns alltid någonting man kan göra för någon annan. En släkt. En kompis. En arbetskamrat, Granntanten eller farbrorn.. ja en som man vet blir ensam under julen och annars också. Man kan ringa, bjuda hem på en bit mat eller fika, knalla över med en julblomma och en bullpåse. Ge sina vantar åt någon som ”sitter på bänken” som fryser som inte har några. Bara omtanken kan göra stor skillnad i någons liv. Att man räknas som människa, även då det inte är jul.

Jag börjar med mig själv och tar till mig mina egna ord. Inte för medlidande eller dåligt samvete utan för jag vill. För att det känns så rätt.

Här får ni alla en varm Cyberkram av mig. ♥

kram.gif

* Kära Tomten… Del 6

Kära Tomten.. Nu kommer det en ganska svår önskning.
en sådan önskning som kräver mycket jobb hos oss alla…

Det här med att Förlåta. Be om Förlåtelse och ta emot en sådan.
Att tillåta sig själv att Förlåta någon som gjort orätt mot en själv. Att förlåta sig själv också är viktigt. Nu handlar det inte om att glömma. Vissa saker glömmer man bara inte. Vissa saker kanske man aldrig kan förlåta fullt ut. Om inte alls. Vissa saker är inte ens lämpliga att förlåta.

Men om man förlåter någon eller att man inte låter oförrättet ha en central plats i våra liv. Så innebär det kanske att man kan släppa det och gå vidare med sitt liv utan att ilskan tynger ner ens hjärta och själ. Jag önskar att vi alla hade mera av en sådan förmåga. Att förlåta helar ens själ och att bli förlåten får den där tunga gråstenen försvinna från hjärtat. Den som bara gnager och gnager och gräver sig djupare och djupare så man blir nästintill tokig.

Om någon gjort orätt mot dig så är det så lätt att hatet börjar gro inom en.
Hat är en stark och maktgalen känsla. Någonting man måste passa sig för. Den svärtar ner ens innandöme.. Urholkar hjärtat. Den får oss till handlingar som kan eskalera till katastrof. Handlingar som egentligen inte är vi. Hatet har tagit makten över det fina inom oss. Vi själva har förlorat det viktigaste.. Makten och kontrollen över oss själva och våra känslor. Den makten har vi överlåtit åt någon som har startat våran ilska. Det är inte värt det. Det var kanske inte så vi hade tänkt oss det. Vi förlorar så mycket.

Kära Tomten… Det här är min önskning för oss alla. Inte bara till jul utan för alltid.

Var rädda om er!

KramKram!

 

Fortsättning följer…

* Hualigen!! Det är inte lätt att vara jag..

På väg hem från fritids i fredags så mötte jag Britt-Mari från Korttis.
Hon undrade vad Hanna gjorde med mig på stan… Haha
Que?? Såg väl ut som ett stort frågetecken hela jag..
Ja i alla fall så skulle hon ju vara på Korttis och jag hade glömt bort det.
Senare på kvällen så gick jag med henne dit.. eller Elias och Kim gjorde det.
Jag och Marcus följde med en bit och stannade vid Lidl så tog grabbarna Hanna sista biten.. Några hundra meter bara.

Förstår inte.. Mitt minne är ju fucking katastrof ibland..
Fast folk har lärt sig så dom brukar messa innan möten och så..haha
”Tänkte liksom bara påminna dig” eller något i den stilen brukar det stå. =)

I torsdags förra veckan så var jag och Hanna till barnkliniken i Västerås för årskontroll. Det gick bra allting.. Men har inte fått svar på blodproverna.
Men förhoppningsvis så är dom bra dom med.
Nu väntar vi bara på att få komma till Hjärtkontrollen och det bör väl komma en tid snart. Det om något är nervöst ska ni veta.
Är livrädd att läkaren ska säga ”Tyvärr, läckaget har blivit större så man måste operera igen” HUH! Jefla fantasi som skenar igen!!


PÅ bänken utanför Centrallasarettet i Västerås. Hanna torkar bort lite blod från fingret som hon klämde på i en timma eller så..haha Dom stack ju henne och det var ju så synd om Hanna gumman när det kom en droppe blod så hon skulle minst ha fem glassar.. Fast hon fick bara en =)

OK! Den där droppen var värd en glass som tröst =)

Det här var nog i Onsdags förra veckan.. På väg hem från Fritte.
Sötnosar!! <3
Marcus fyllde ju år i går.. 8 år.
Han är ju så stolt nu och attans glad. Han fick en cykel av Farmor och Farfar.

Så här glad var han över Cykeln.. (shit vilken usel fotograf som har varit i farten igen..Haha)Farmor och Farfar lurade honom lite. Dom hade med sig bara ett paket. I storleken skokartong. (vilket det var också) I den så låg det ett mindre paket.. och i den så låg det ett ännu mindre paket.. ja ni förstår.
Tillslut så var det bara ett litet paket.. Men Marcus höll masken.
Han hade ju önskat sig en cykel och så får han bara ett litet paket..haha
Sen vart det ju andra bullar när han förstod vad det var han fick.
Så Farfar och han gick sen och hämtade cykeln i bilen =)

Tidigare innan gästerna kom så frågade jag om han kommer att bli mycket besviken om han inte får en cykel av Farmor och Farfar..
”Njaanäää! Det är viktigare att dom kommer.. en cykel är inte så viktig” sa han lillgubben min. Men han lät inte riktigt övertygande..Haha
Så nu står den i hans rum och ser så fin ut =)

Idag så har jag varit hundvakt åt en iniminivalp på 8 veckor. Matey är namnet på unge Herrn. Någon slags Kinesisk Tempelhund är det. Det ska visst vara vakthundar (Tidigare och antagligen i kinesiska tempel) men vad vaktade dom egentligen? Det är inte så svårt att stoppa dom i fickan ju.. Haha
Söt så man smälter ju… Tänkte seriöst behålla den..haha
Fast Lina och grabbarna hade nog inte blivit glada =)
Fick honom strax före sex i morse… och kan ni tänka er.. strax efter sju så var jag, Johannes och Marcus ute och pinkade hunden…
Dom två sjusovarna var påklädda och ute så tidigt… Kors i taket!! Haha
Men visst är han bedårande söt? Helt underbar!!
I morgon tisdag så är det dags igen… =)

Och om ni ska resa till Kina eller planerar någonting i framtiden så kolla in HÄR – Massor med nyttiga tips från ”Mittensrike”
Kanske ser ni grymma och skräckinjagande tempelvakter också
typ som han den lille på bilden – Matey =)

På Onsdag ska jag till Västerås om ingenting ”oväntat” händer.
Har börjat snora lite så jag blir väl sjuk lagom tills då.. eller inte.
UDO min vän!! Ska vi luncha??? =)

Nähäpp.. Tvättmaskinen är klar nu.. hör jag.
Måste väl hänga upp innehållet.. Slitgöra ju!

Var rädda om er nu!!

KramKram!

* Oups! Glömde ju!!

Fick ett SMS från min stora son Petri nyss..
”Bra radioprogram du var med i” Hoppsan! Hoppsan!!
Förlåt.. Skulle ju påminna er när Sven Wollters program ”Wollter”
i riksradions P4 skulle sändas… Ja det programmet som jag är med i.
Ja ni.. Det var ju tydligen idag ju =)
Är ju inte speciellt bra på att hålla reda på sådant ju…Haha

Är det någon som kanske hittar länken och kan tipsa mig om den..
SÅ att jag kan sätta ut den här på bloggen så får dom som vill lyssna.
Hittade inte den i höstas då jag också var med så jag hittar den säkert inte nu heller. Men jag ska försöka.. =)

Ha en bra kväll alla!

KramKram!